Bakgrund: Våld i en nära relation förekommer i hela världen och är klassificerat som ett folkhälsoproblem. Att rutinmässigt ställa frågan till samtliga kvinnor som söker vård har en stor betydelse för upptäckten av våldsutsatta kvinnor. Syfte: I den här studien var syftet att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan om våld i nära relation till kvinnor som söker vård på en akutmottagning. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med en explorativ forskningsdesign. Totalt åtta semistrukturerade intervjuer utfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Resultat: De intervjuade sjuksköterskorna uppgav svårigheter i att ställa frågan om en kvinna utsatts för våld i en nära relation. Det rådde delade meningar om frågan skulle vara rutinmässig eller ställas då synliga tecken förekom. Gemensamt för samtliga sjuksköterskor var att de saknade tillräcklig kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga i att ställa frågan om våld till kvinnor som söker vård. Ur resultatet utformades fyra teman; ”Sjuksköterskans bristande kunskap leder till osäkerhet”, ”Sjuksköterskans ansvar att lyfta frågan”, ”Delade meningar om patientens integritet bedöms vara viktigare än rätten att ställa frågan” och ”Sjuksköterskan har ett behov av mer utbildning samt tydligare riktlinjer”. Slutsats: De fyra teman som utformades visade att sjuksköterskan upplevde frågan om våld i nära relation som komplex. Frågan väcker tankar hos sjuksköterskan där patientens integritet ibland bedöms som viktigare än rätten att ställa frågan. För att kunna ställa frågan krävs det att sjuksköterskan har bra och tydligt utformade riktlinjer samt fördjupad kunskap inom ämnet.

Bakgrund: På en akutmottagning ställs det höga krav på sjuksköterskans professionella kompetens och förmåga att anpassa bemötandet till olika patienter. Arbetet inriktas på att så snabbt och säkert som möjligt bedöma patienternas medicinska behov. Fokus på medicinska åtgärder och ett högt arbetstempo kan medföra minskade möjligheter att förstå eller bemöta patienternas specifika omvårdnadsbehov.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på akutmottagning i Sverige   Metod:Litteraturstudie med åtta artiklar som alla hade en kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.   Resultat: Sjuksköterskan bedömer patienterna när de kommer till akutmottagningen och fortsätter att observera dem under vistelsen på akutmottagningen. Sjuksköterskorna på akutmottagningen arbetar ofta med många parallella uppgifter och ofta under tidspress och stress. Akutsjuksköterskors syn på omvårdnad i dessa studier förefaller vara väldigt praktiskt inriktad och omvårdnaden är ofta inte en prioriterad arbetsuppgift.   Konklusion: Ett högt patientflöde och många arbetsuppgifter leder till att det blir lite tid till varje patient. Det korta mötet med patienten kan innebära att viktig information inte kommer fram. De medicinska uppgifterna prioriteras och omvårdnaden är något som är långt ner på den hierarkiska skalan av arbetsuppgifter.

Bakgrund: Långa väntetider och vistelsetider på akutmottagningarna i Sverige är ett välkänt och ökande problem som speglar patientflödet och belastningen på akutmottagningen och påverkar både sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har som en del i sin kompetens att se till att rätt patient får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar patientflödet på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ enkätstudie där resultaten analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientflödet på akutmottagningen framkom: Tillgång – brist på läkare, provsvar, röntgen och vårdplatser, där tillgång underlättade patientflödet och brist hindrade patientflödet; kompetens – inkompetens som speglar hur vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation och beslutsförmåga påverkade patientflödet; och aktivitet – väntan som visade hur patienterna väntade på aktiviteter som skulle utföras av någon annan medan sjuksköterskorna väntade samtidigt som de var upptagna med annat och blev avbrutna i dessa aktiviteter. Slutsats: För att förbättra patientflödena på akutmottagningen krävs ett perspektiv som inkluderar alla delar av vården som är involverade i den akuta patientens flöde, även delar utanför akutmottagningen. Ett förbättrat patientflödet skulle även förbättra patientsäkerheten.

En akutmottagning är upprättad för att ta hand om patienter med akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning är varierande och innebär korta möten med många patienter vilket ställer höga krav på sjuksköterskan. En liten grupp av mångbesökande patienter står för en stor del av besöken till akutmottagningen. En mångbesökare definieras som en patient med fyra eller fler akutvårdsbesök under en 12-månadersperiod. Det finns en hel del forskning kring mångbesökande patienter men upplevelser av vårdandet av dem är mindre beforskat. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter på en akutmottagning. Studien planerades och genomfördes med kvalitativ ansats på en akutmottagning i västra Sverige. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. För dataanalys användes induktiv kvalitativ innehållsanalys. I analysen identifierades tre kategorier samt nio underkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångbesökande patienter. Kategorierna var emotionell balansgång, professionell komplexitet och frustration. Underkategorierna var följande: gott bemötande, sämre bemötande, neutralt bemötande, empati, arbetsgruppens betydelse, rädsla för felbedömning, förutfattade meningar, organisatorisk frustration samt patientbunden frustration. Kategorierna representerar både positiva och negativa upplevelser i vårdandet av mångbesökande patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever mångbesökande patienter som en komplex patientgrupp där det behövs mer kunskap och rutiner kring omhändertagandet.

Bakgrund. Tidigare forskning visar att andelen äldre personer över 65 år ökar. Denna ökning resulterar i ett större antal äldre på akutmottagningarna som inte är anpassade för äldre patienter med mer komplexa vårdbehov. Väntetiderna för äldre patienter blir långa och på grund av bristande vårdåtgärder så riskerar de att drabbas av vårdskador som dehydrering, överfylld urinblåsa och fall. Syfte. Syftet var att beskriva de äldre patienternas upplevelser av att besöka akutmottagningen. Metod. Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på elva stycken vetenskapliga artiklar. Resultat. I resulatet framkommer att de äldre patienterna har både positiva och negativa upplevelser av att vistats på akutmottagningen. Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är Trygghet, Bekräftelse, Förståelse, Kommunikation, Väntetid och Fysiskt obehag. Slutsats. Resultatet ger en fördjupad kunskap till akutsjuksköterskan i mötet med äldre patienter. Kunskapen kan bidra till att identifiera förbättringsåtgärder vid omhändertagandet av de äldre och därmed minska risken vårdskador och vårdlidande. Slutsatsen är att omhändertagandet av äldre patienter kan förbättras. Resultatet visar att de äldre vill ha bekräftelse från vårdpersonalen och de vill vara delaktiga i sin vård genom att få information på en nivå så de förstår. Genom tillämpning av personcentrerat förhållningssätt kan delaktighet uppnås och patientens individuella behov kan lättare identifieras vilket bidrar till ett minskat vårdlidande. / Background. Previous research shows that the proportion of older people over the age of 65 increases. This increase results in a larger number of elderly people in the Swedish emergency departments which are not adapted for older patients with more complex care needs. The waiting times for elderly patients are long and due to lack of care measures, the risk is they suffer from injuries such as malnutrition, overflowing bladder and fall. Aim. The purpose was to describe the elderlies` experiences of visiting the emergency department. Method. The present study is a systematic review of literature based on eleven scientific articles. Result. The result shows that the elderly patients have both positive and negative experiences of staying at the emergency department. The results are presented in six categories, which are Safety, Confirmation, Understanding, Communication, Waiting, and Physical Discomfort. Conclusion. The result provides in-depth knowledge to the emergency nurse in meeting with older patients. Knowledge can contribute to identifying improvement measures in the care of the elderly, thereby reducing the risk of healthcare injuries and suffering. The conclusion is that the care of older patients can be improved. The result shows that the elderly wants confirmation from the nursing staff and they also want to be involved in thir care by getting information in a level that they can understand. Through the application of a person-centered approach, participation can be achieved and the patient's individual needs can be more easy to identify, which contributes to reduced suffering for elderly patients.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett fenomen som ökar årligen. Förekomsten av hot och våld är störst vid triagen. Då sjuksköterskor tar emot patienter vid triagering så är det den yrkesgrupp på akutmottagningar som löper störst risk att utsättas för hot och våld.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hot och våld från patienter på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserats på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning enligt SBU:s kvalitetgranskningsmallar. Resultat: Sex teman identifierades; mentala konsekvenser, fysiska konsekvenser, konsekvenser för arbetet, otillräckligt stöd, våld tolereras och rapportering undviks.Slutsats: Hot och våld kan ge fysiska och psykiska konsekvenser för sjuksköterskan. Det kan leda till att omvårdnadsarbetet och patientens vårdkvalité påverkas negativt. Otillräckligt stöd från sjukhusledningen leder till att sjuksköterskor undviker att rapportera incidenter och att våld tolereras.

Bakgrund: Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor arbetar patientnära och riskerar därför att bli utsatta för hot eller våld i högre grad än andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, då framför allt på akutmottagningar. Att uppleva våldsamma situationer inom det dagliga arbetet kan få konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans egna hälsa. KASAM har använts som teoretisk referensram.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor resonerar om orsaker till hot och våld i det dagliga arbetet på en akutmottagning och vilka konsekvenser det kan innebära.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. I resultatet användes tio vetenskapliga artiklar, sökningen gjordes i CINAHL och i PubMed. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskor upplever en otrygg arbetsmiljö på akutmottagningar, där hot och våld motvilligt blivit en del av arbetet. Det uppstår osäkerhet bland sjuksköterskor hur de ska bemöta patienter och agera i våldsamma situationer. Sjuksköterskor försöker arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt trots utmanande situationer.  Slutsats: Det är viktigt att tydliggöra förekomsten av hot och våld på akutmottagningar genom rapportering för att synliggöra varför hot och våld har blivit en del av arbetet. Svåra situationer uppstår som väcker starka känslor och behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för sjuksköterskan.

<p>Människor som söker hjälp på en akutmottagning upplever nästan alltid att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd.<strong> </strong>För många är akutmottagningen den första kontakten med sjukdom och sjukvård. Syftet<strong> </strong>var<strong> </strong>att belysa patientens tillfredsställelse av omvårdnaden på en akutmottagning.<strong> </strong>Artiklarna till denna litteraturstudie söktes i databaserna Pubmed och Cinahl, och har värderats och klassificerats. Analysen av de inkluderade artiklarnas resultat gjordes med hjälp av innehållsanalys. Patienterna hade känslor som rädsla, oro och nervositet och samtidigt en varierande grad av trygghet. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade stor betydelse för att patienten skulle känna sig tillfredställd med vården. Patienter var både imponerade och missnöjda med personalens kompetens. Miljön hade en stor betydelse för patientens tillfredställelse med integriteten. Uppfattningen om väntetiden varierade beroende på vilken grad av sjukdom eller skada patienten hade. För att patienten ska känna sig tillfredställd med sin tid på akutmottagningen krävs ett bra bemötande och ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera patienter som är missnöjda eller otrygga för att skapa en god vård.<strong> </strong>Det finns många aspekter som bidrar till patientens tillfredställelse med vistelsen på en akutmottagning. Denna vetskap<strong> </strong>kan bidra till en bättre vårdupplevelse och en mer holistisk vård.</p>

<p>Examensarbetet har utförts på Danderyds sjukhus, ett akutsjukhus i norra Stockholm med uppdrag att erbjuda sjukvård till drygt 440 000 invånare, och närmare bestämt på hjärtsektionen inom akutmottagningen (hjärtakuten).</p><p>Med utgångspunkt i nya interna målsättningar samt de statligt satta målen, att 80 % av patienterna ska färdigbehandlas inom 4 timmar på akutmottagningar från år 2009, påbörjades ett förändringsarbete på Danderyds sjukhus akutmottagning. Detta förändringsarbete mynnade ut i ett nytt flöde och arbetssätt, benämnt Lean, på akutmottagningen och implementerades i början av 2009. Efter att ha använt det nya arbetssättet i ett år finns behov att utvärdera förändringen och utveckla förändringsarbetet. Syftet med examensarbetet fastställdes därför till<em> att kartlägga de förändringar som gjorts på hjärtakuten och vilken effekt som förändringarna gett. Detta för att kunna föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten.</em></p><p>Med hjälp av observationer och intervjuer kartlades patientflödet genom hjärtakuten före och efter förändringen. En viktig del var är också att beskriva arbetet med förändringen, alltså hur förändringen togs fram och genomfördes. För att kunna bedöma <em>vilken effekt som förändringarna gett </em>och dessutom<em> föreslå fortsatt arbete med att förbättra flödet genom hjärtakuten</em> utarbetades en teoretisk referensram. Denna består av två huvudsakliga delar, vilka främst stödjer varsin del i analysen. Den ena inkluderar teorier om Lean production, Process- och funktionsorientering, Supply chain management och koordinering. Jämförelser mellan kartläggningen och dessa teoribildningar gav en förståelse för vilka beståndsdelar som hjärtakutens förändring och förändringsarbete bestod av samt<em> vilken effekt som förändringarna gett</em>, där effekten främst bestod av kortare behandlingstid för patienterna under år 2009. Den andra teoridelen inbegriper en studie av förändringar som utförts på andra akutmottagningar och vilka resultat dessa gett. Likheter och skillnader gentemot förändringen på hjärtakuten har därefter identifierats. Dessa delar i analysen ger upphov till konkreta förbättringsförslag samtidigt som intressanta områden identifierades för den sista delen i analysen. Denna del är mer praktiskt lagd och består främst av en kvantitativ analys av flödet och arbetet på hjärtakuten.</p><p>Med hjälp av både den teoribaserade och den praktiska analysen identifierades ett antal förbättringsförslag gällande både det fortsatta förändringsarbetet och den dagliga verksamheten.</p><p>I det fortsatta förändringsarbetet identifierades ett behov av att öka koordineringen och samarbetet med röntgen och laboratoriet (dit blodprover med mera skickas). Hjärtakuten rekommenderas även att arbeta efter de grundläggande principer som finns inom teoribildningen Lean Production för att uppnå sin strävan om ett arbetssätt som är just Lean. För att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning för personalen, rekommenderas att schemaläggningen för främst sjuksköterskor och undersköterskor, men även för läkare, granskas och nya metoder för att bedöma arbetsbelastningen eventuellt inkorporeras.</p><p>I det dagliga arbetet ges förslag om att patienterna anvisas till läkare vars kompetens-/erfarenhetsnivå är lämplig för komplexiteten i patientens sjukdomsbild. Att utöka antalet mätningar som används på hjärtakuten med några specifika mätetal förordas även det.</p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p>Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.</p><p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.</p>