Bakgrund: Hot och våld inom hälso- och sjukvård är ett växande globalt problem, där sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning förefaller löpa högst risk att drabbas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv - där en förändring i en del påverkar helheten - kan hot och våld mot sjuksköterskor leda till fortsatta konsekvenser även för kollegor och patienter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna; Ett förändrat samhälle, Sjuksköterskan som individ påverkas, Vårdkvaliteten påverkas och Formell hantering av hot och våld, med det övergripande temat En verklighet i obalans. Många sjuksköterskor blev emotionellt påverkade av att ha utsatts för hot och våld, samtidigt framkom bristen på stöd från chefer och ledning. Hot och våld var så vanligt förekommande att det ansågs vara en naturlig del av arbetet. Dessutom sågs en generell påverkan på den vård som gavs. Slutsats: Resultatet åskådliggjorde en påverkan på vårdkvaliteten, på sjuksköterskan som individ, ofrivillig acceptans av hot och våld samt bristfälligt stöd från chefer och ledning. Genom tillämpning i kliniskt sammanhang kan förståelse skapas kring hur hot och våld erfars av sjuksköterskor.

Sweden until recently has been spared from major terrorist attacks. Research, however indicates that mass casualty incidents caused by terrorism are increasing in the western world and are expected to continue to increase within the near future. The execution of the emergency response plan and local emergency protocols is ultimately dependent on leadership at the service and unit level. As a result of the terrorist attack in Stockholm on April, 7th 2017 the medical organisation in Stockholm county were put on the highest alert. The emergency department [ED] charge nurses working during this specific event became key players in implementing and organizing the disaster response at the emergency departments. There is a lack of research highlighting the charge nurses´ experiences of leadership during disaster response at EDs following major incidents caused by terrorism.   The aim of the study was to describe the charge nurses´ experiences of managing the initial response to the major incident at emergency departments in Stockholm on April, 7th 2017.   Participants were selected using criterion sampling. All eight EDs in the Stockholm region were invited to participate, of which five accepted. At these five EDs were seven charge nurses working during the major incident and thus available for inclusion. Semi-structured interviews were conducted. Data were analysed using qualitative content analysis.   The results of the analysis yielded to two categories, first the perceived experiences of security consisting of the subcategories, work according to the local emergency response plan, experience and knowledge and controlled information. The second category was the perceived experiences of uncertainty consisting of the subcategories, unclear leadership, disturbances and deviation from the local emergency response plan, lack of knowledge, lack of information and uncontrolled information.   The conclusion from the result was that the charge nurses was in a central position in the response following the event, and that the management of the initial response was successful. In some cases, a need for clarification of the chain of command, extended training and effective crisis communication was identified, which could optimize the disaster management.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Akutmottagningar präglas av stressiga arbetsmiljöer och högt patientflöde. Personalen måste snabbt samla information om patientens tillstånd. Patienter kan uppleva skräck för att besöka en akutmottagning och kommunikationen är vårdens primära verktyg. Det är viktigt att vårdpersonalen förstår patientens upplevelse och oro vid besök på akutmottagning. Olika förhållningssätt kan påverka patientens upplevelse positivt eller negativt. Stort antal klagomål som inkommer till patientnämnden grundas på dåligt bemötande från sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av bemötandet på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie valdes som metod med både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar som forskningsgrund. Forskning söktes på sökmotorerna Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter sammanställning av resultat från tio originalartiklar framkom fyra kategorier: information och kunskap, oro och rädsla, psykologiska behovet samt första mötet. Vid första kontakten upplevde patienter att de var i centrum av uppmärksamhet, men som efter lång väntan kunde övergå i en känsla av övergivenhet. Patienter upplevde rädsla över att bli bortglömda i väntrummet. Vid information och svar på frågor kände patienter sig välkomna och bra bemötta. Patienter uppgav att läkare och sjuksköterskor kompletterar varandra i vårdarbetet vilket skapade förtroende och trygghet. Vid brist på information om sjukdom/skada och dess konsekvenser genererades känslor av missnöje. Patienter upplevde att sjukvården fokuserade på medicinska frågor och glömde bort det psykologiska behovet. Slutsats: Att få information under vårdbesöket anser patienter är mycket viktigt. Ett gott bemötande från vårdpersonal krävs för att patienter ska känna sig tillfredsställda under vårdtiden. Det är viktigt att se patienten i helhet som unik individ.

Background: The number of emergency services in Sweden has decreased since 2010, whereas the number of visits has remained the same. The staff has received less time for each patient. One of the main duties of the staff involves a caring encountering. The experience of the caring encounter is subjective and is owned by the patient. There are a number of aspects that can affect the experience of the caring encounter. Aim of the study: To study how patients experience the caring encounter from staff of emergency services. Method: A review of qualitative empirical research has been conducted to create an overview of previous research. Results: Five aspects affecting the caring encounter were identified. These were information, communication, psycho-physical needs, relations and behavior. The experience of receiving emergency care varies between individuals and different emergency services, both nationally and internationally. It is important that the healthcare staff are competent, provide adequate information, communicate well, provide a holistic care, establish relationships with the patients and behave professionally. Conclusion: The emergency room is a stressful situation for both staff and patients. Patients find themselves in an exposed environment. A number of expectations regarding the caring encounter were identified. In practice, not all expectations are met. This indicates that there is a need for improvement at both individual and structural levels. / Bakgrund: Antalet akutmottagningar i Sverige har sedan 2010 minskat samtidigt som antalet besök har varit detsamma. Personalen har fått mindre till varje patient. Vårdpersonalens arbete handlar till stor del om att bemöta patienter.  Upplevelsen av bemötandet är subjektiv och ägs av patienten. Det finns ett fler aspekter som kan påverka upplevelsen bemötandet. Syfte: Att studera hur patienter upplever bemötandet från personalen på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ empirisk forskning har genomförts, för att skapa en överblick av tidigare forskning. Resultat: Fem aspekter som påverkar bemötandet identifierades. De är information, kommunikation, psykofysiska behov, relationer och uppförande. Upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen varierar på både individnivå och mellan akutmottagningar, nationellt som internationellt. Det är viktigt att vårdpersonalen är kompetent, ger adekvat information, kommunicerar väl, ger en holistisk vård, etablerar relationer med patienterna samt uppför sig professionellt. Slutsats: Akutmottagningen är en stressfylld plats för både personal och patienter. Patienter befinner sig i en utsatt miljö. Ett flertal förväntningar rörande bemötandet identifierades. I praktiken möts inte alla förväntningar. Det tyder på att behovet av förbättringar föreligger både på en individuell samt strukturell nivå.

No description available.

Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning. Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar. Den genomförda litteratursökningen gjordes systematiskt i databaserna Cinahl och Medline. Resultatet visade att väntetiden på en akutmottagning var en kritisk faktor, oavsett om väntetiden var lång eller kort. Flera patienter upplevde att de inte blev bemötta på ett lämplig sätt eller att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet från vårdpersonalen. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga med vårdpersonalen för att få en positiv upplevelse på akutmottagningen, och många patienter litade på vårdpersonalens kompetens och expertis. Patienterna behövde känna sig delaktiga i vården samt få sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Under väntetiden upplevde även patienterna att relevant och lättförståelig information om deras tillstånd, behandling och väntetidens längd och orsak var bristfällig. Miljön hade också en stor inverkan på hur upplevelsen skulle bli för patienterna på akutmottagningen. Genom denna litteraturstudie har det framkommit att det är viktigt att ge patienten ett personligt och bra bemötande och omhändertagande, och att den enskilda patienten får individuellt anpassad omvårdnad. Saklig information och verbal kommunikation från vårdpersonalen gör att väntan på en akutmottagning blir mer uthärdig för patienten. Att vårdpersonalen uppvisar professionalitet samt inger ett lugn betyder att patienterna känner trygghet.

No description available.

Bakgrund: Mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort behov av omvårdnad och behöver kontinuitet i vården, både inom akutsjukvård och i primärvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mångbesökares upplevelser av omvårdnad på akutmottagning och i primärvård. Metod: En litteraturöversikt med åtta artiklar har analyserats induktivt, sammanställts genom innehållsanalys som genererade i kategorierna bemötande och respekt. Resultat: Mångbesökare hade både positiva och negativa upplevelser som beskrivs genom mötet, att känna sig omhändertagen, att känna förtroende, att bli besviken, att känna sig underlägsen, tillfredställelse och tacksamhet, att bli betrodd och lyssnad på samt upplevelser av personcentrerad omvårdnad. Diskussion: Etisk reflektion möjliggör förbättring för mångbesökare och för vårdpersonalen på individnivå och som arbetsgrupp. I denna litteraturöversikt upplevde mångbesökare i Sverige att de saknade personcentrerade omvårdnad och SBU:s sammanställning visade att patienter i Sverige i allmänhet upplevde personcentrarad omvårdnad positivt. Det kan därför vara viktigt att implementera personcentrerad omvårdnad oavsett patientkategori inom hälso- och sjukvården i Sverige. Ur ett samhällsperspektiv blir det fördelaktigt för mångbesökare och sjukvård att arbeta genom samplanering och uppföljning. Det kan leda till att mångbesökare upplever mindre känsla av skuld och minskar antalet besök, vilket kan resultera i bättre folkhälsa. För att förbättra omvårdnaden i det första mötet med mångbesökare men även ur ett allmänperspektiv skulle det vara önskvärt med ett prioriteringssystem för omvårdnad, detta för att omvårdnad inte ska negligeras. Mångbesökare är en grupp med stort behov, ett prioriteringssystem möjliggör att omvårdnad lyfts fram.

Sammanfattning   Bakgrund: Den ökade globala rörligheten av individer mellan länder har inneburit att hälso- och sjukvården därmed akutsjukvården fått en större etnisk variation. Sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagning träffar patienter med begränsade språkkunskaper varje dag. Svårigheter i kommunikation relaterat till språkbarriärer riskerar att påverka möjlighet att ge en god omvårdnad.    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienter på akutmottagning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats som är baserad på tio vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv anastas som fokuserar på manifest innehåll användes med hjälp av (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: Dataanalysen av Sjuksköterskornas upplevelser av kommunikation där det finns en språkbarriär hos patienten på akutmottagning resulterade i tre huvudkategorier “otillräckligt informationsutbyte, Behov av tolk och Bristande kommunikation. Slutsats: I studien har det framkommit att det uppstår språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient som inte talar samma språk på akutmottagning. Språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient ställer sjuksköterskan inför många utmaningar bland annat kommunikationshinder som leder till otillräckligt informationsutbyte som i sin tur resulterar missförstånd   Nyckelord:  Kommunikationshinder, språkbarriär, akutmottagning, sjuksköterska, upplevelse

På akutmottagningar utför sjuksköterskor den initiala medicinska bedömningen av allvarlighetsgraden hos de sökande patienterna. Patienterna sorteras då till rätt sektion och sjuksköterskorna måste bedöma om, och i så fall hur länge patienten kan vänta på läkarbedömning och behandling. Denna process kallas triage. Triagesjuksköterskorna måste ta dessa beslut under tidspress och eventuella felaktiga bedömningar som görs kan få allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Det finns begränsat med forskning angående sjuksköterskors beslutsprocess vid triage på akutmottagning. Syftet var att belysa triagesjuksköterskans beslutsprocess i samband med identifieringen av patienter som i triagesystemen tilldelas prio 2, och därmed har behov av mycket brådskande läkarbedömning. Metoden som tillämpades var deskriptiv kvantitativ forskningsansats. Som instrument för datainsamling användes en anonymt besvarad postenkät, vilken distribuerades till 68 legitimerade sjuksköterskor som arbetade med triage på akutmottagningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ett flertal faktorer inverkade till det sammantagna triagebeslutet. En mycket betydelsefull faktor var enligt resultatet triagesystemet, och då särskilt modulen för s.k. vitalparametrar. Andra viktiga faktorer som påverkade triagesjuksköterskans beslutsfattande vid identifieringen av de patienter som bedömdes behöva mycket brådskande läkarvård var; patientens kliniska bild, behov av snabb intervention, samt patientens medicinska bakgrund samt om patienten är nyopererad och har misstänkt postoperativ komplikation. Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader mellan triagesjuksköterskornas erfarenhet och hur de olika faktorerna påverkade deras beslutsfattande. Slutsatsen var att faktorerna triagesystemet samt patientens kliniska bild var av störst betydelse vid sjuksköterskornas beslut om patientens triagenivå.