Bakgrund: Vid ett akut insjuknande vänder sig patienter till akutmottagningar för att få hjälp. På senare år har väntetiderna på Sveriges akutmottagningar ökat och prioriteringen av patienter har försämrats. Information från sjuksköterskor är viktig och brister den kan känslor såsom oro uppkomma hos patienter. Sjuksköterskor bör därför arbeta personcentrerat för att minimera patienters negativa erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara patient på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa (n=13) och kvantitativa (n=1) har gjorts. De empiriska studierna eftersöktes i databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt Psycinfo med publicering mellan årtalen 2012-2021. HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier användes under granskningen och analysprocessen inspirerades från Graneheim och Lundman. Etiska överväganden och etiskt godkännande har eftersökts i de empiriska studierna. Resultat: Patienters erfarenheter påvisade att de tvingats vänta lång tid på akutmottagningar. Förmedlad information från sjuksköterskor upplevdes bristfällig och i behov av förbättring. Det uppkom mycket känslor hos patienter, de kände sig oroliga och sårbara. Miljön på akutmottagningar ansågs vara opersonlig och stressfylld. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades trovärdighetsbegreppen utifrån Lincoln och Guba: tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån Shadish: Intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet. I resultatdiskussionen diskuterades de fyra fynden Väntan, Vikten av information, Känslor och Miljön på akutmottagningar, med koppling till ett samhällsperspektiv, Orlandos Interaktionsteori och etiskt förhållningssätt samt förslag på förbättringsarbete.Slutsats: Akutmottagandet kunde förbättras enligt patienter. Sjuksköterskor var en central del av besöket och god kompetens behövs för att ge information och tillgodose patienters behov.

Bakgrund: Trauma är en vanlig dödsorsak och en händelse som innebär ett stort lidande för patienten. Att som patient utsättas för trauma innebär såväl ett fysiskt som psykiskt påfrestande. I och med denna påfrestelse är det viktigt att traumateamet är lyhörda samt innehar ett professionellt förhållningssätt för att vårdtiden ska spegla något positivt. Sjuksköterskan ska agera empatiskt, arbeta personcentrerat och främja hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av traumaomhändertagande på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed. Analysen utfördes med en manifest innehållsanalys vilket bidrog till en strukturerad analys av litteraturen. Resultat: Resultatet grundades i tre kategorier och sex underkategorier som speglade patienters upplevelser av traumaomhändertagandet. Kategorierna i resultatet var Att vara trygg i en skrämmande miljö, Negativt och positivt traumaomhändertagande och Att erhålla eller sakna förutsättningar till delaktighet genom kommunikation. Slutsats: Resultatet belyste att en av nyckelfaktorerna för ett gott omhändertagande var att patienten upplevde trygghet på akutmottagningen. Tryggheten speglades utifrån en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska samt när patienten upplevde sig vara delaktig och sedd. Därav kan vi dra slutsatsen att gott omhändertagande minskade risken för exkludering och en bristande förståelse, patienten kunde i stället känna sig delaktig i vården. Nyckelord: Akutmottagning, omhändertagande, patient, trauma, upplevelse

Bakgrund Barn som söker akutsjukvård utsätts ofta för smärtsamma procedurer, såsom blodprovstagning, suturering och reponering av fraktur. Historiskt sett har barnets smärtupplevelse inte tagits på allvar men nu finns flera metoder och alternativ för att underlätta barnets upplevelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidandet för barnet.  Syfte Syftet med arbetet var att belysa barns upplevelse av smärtsamma procedurer på akutmottagningen. Metod  Metoden var en integrerad litteraturstudie där 19 originalartiklar ingick. Resultat Resultatet består av fyra kategorier: barnets smärtupplevelse vid procedurer, barnets upplevelse av distraktion vid smärtsam procedur, barnets upplevelse och önskan om delaktighet vid smärtsam procedur samt barnets upplevelse av teamarbete vid smärtsam procedur. Underkategorier som framkom var diskrepans i skattning av smärta, oro och ångest; skillnader i åldersgrupper; farmakologiska åtgärder för att underlätta smärtan; passiv distraktion; aktiv distraktion; vikten av medbestämmande; vikten av information; skapa säkerhet och främja tillit.  Slutsats Slutsatsen blev att barnets upplevelser av smärtsamma procedurer på akutmottagningen kretsar kring smärta, upplevelsen av distraktion, vikten av att känna sig delaktig samt upplevelsen om vad som är viktigt i samspelet mellan sjuksköterskan, närstående och barnet själv. Utifrån dessa fynd kan sjuksköterskan inom akutsjukvården skaffa sig verktyg för att göra en potentiellt stressfull situation bra som möjligt för barnet, genom relativt enkla medel som finns att tillgå oavsett arbetsplats. Trots att det kan verka vara med enkla medel, så råder det idag stora utmaningar inom dagens akutsjukvård i form av överbelastade akutmottagningar, kunskapsbrist hos personalen och bristande organisatoriska förutsättningar för att kunna erbjuda barnen den bästa möjliga vård de har rätt till. Utifrån resultatet menar författarna att genom mer utbildning, standardiserade vårdförlopp och att organisationerna anpassas efter barn skulle således förutsättningar skapas så att barnen kan få den vård de har rätt till. Oavsett situation vi står inför inom akutsjukvården ska barnets bästa alltid komma i det första rummet. / Background Children who need emergency care are often exposed to painful procedures, such as blood sampling, stitches and repairing of fractures. Historically children's pain has not been taken seriously but now there are several methods and options to ease the child's experience. The nurse has an important role in easing the suffering for the child. Aim  The aim of this work was to illuminate children's experience of painful procedures at the emergency department. Method  The method was an integrated literature review including 19 original articles. Result  The result is consisting of four categories: the child’s experience of pain during painful procedure, the child’s experience of distraction during painful procedure, the child's experience of and wish to participate during painful procedure, the child's experience of teamwork during painful procedure. Subcategories that evolved were discrepancy in assessment of pain and anxiety; differences in age groups; pharmacological measurements to ease the pain; passive distraction; active distraction; the importance of co-determination; the importance of information; creating security and promoting trust. Conclusion  The conclusion became that the child's experience of painful procedures at the emergency department is orbiting around pain, experiences of distraction, the importance to feel included and the experience of what's important in the interaction between the nurse, the relative and the child. Based on these findings the emergency room nurse can use tools to make a potentially stressful situation as good as possible for the child, with relatively easy measurements that are available no matter which workplace. Despite it might seem like easy measurements, there are great challenges in today's emergency care with crowded departments, knowledge gaps at the staff and lack of organizational conditions to be able to offer the best care that the children are entitled to. Based on the results the writers opine that through more education, standardized care processes and more child-adjusted organization, conditions would be created to be able to provide the care the children are entitled to. No matter what situation the emergency department is facing, the child's best shall always come first.

Bakgrund: Sjuksköterskans bemötande i vården har betydelse för patienten och ett felaktigt sådant kan få negativa konsekvenser. Patienter som söker sig till akutmottagningen utsätts för många nya prövningar och då är sjuksköterskans bemötande viktigt för att ge patienterna en positiv upplevelse. En positiv upplevelse är inte bara associerat med ökad tillfredsställelse utan även med lägre grad av dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur vuxna patienter upplever sjuksköterskans bemötande på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa studier. Under datainsamlingen användes PubMed, Cinahl och Psycinfo. De artiklar som valdes ut granskades med granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskans bemötande mot patienter på akutmottagningen delades in i fyra kategorier; kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, patientens behov av information, interaktionen mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans attityd. Patienterna menade att tydlig kommunikation underlättade på olika sätt såsom att göra väntetiden lättare, minska ångesten och bidra till en bättre vistelse. I de studerade populationerna var 73-79% av patienterna nöjda med hur tillgängliga sjuksköterskorna var, arbetet som de gjorde samt uppmärksamheten och respekten som patienterna fick. Om kommunikationen och informationen som sjuksköterskan gav patienterna inte var tillräckligt tillfredsställande eller på en nivå som patienterna inte kunde förstå kände sig patienterna exkluderade. Aspekter inom det icke verbala bemötandet som uppskattades var att; ta sig tid, le, titta till patienterna flera gånger och sitta ned i patientmötet. Sittande vårdpersonal bidrog till 18% nöjdare patienter. Att inte bli tagen på allvar, bristande ögonkontakt och otillräcklig information var alla aspekter som ledde till att bemötandet uppfattades som bristfälligt. Slutsats: Olika typer av patienter upplever olika bemötanden från sjuksköterskan. Gemensamt är att bemötandet utgör en central del av besöket på akutmottagningen. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskor att sträva efter ett gott bemötande.

Bakgrund: Hot och våld inom sjukvården är ett växande problem och beskrivs som en avsiktlig muntlig eller fysisk handling som leder till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Akutmottagningen beskrivs som den mest drabbade avdelningen och sjuksköterskan som den mest utsatta yrkesgruppen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på somatisk akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ forskningsansats. Databassökningarna gjordes i Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Första huvudkategorin, Vanmakt bestod av underkategorierna Att känna sig övergiven, Missmod när hoppet överger, När rädslan tar över. Andra huvudkategorin när yrket blir en börda bestod av underkategorierna När pressen blir för stor, Påverkan på familj och fritid samt Normalisering av HOV. Tredje huvudkategorin Kommunikationens betydelse bestod av underkategorierna Bemötandets inflytande på HOV och Påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Diskussion: Fynd som diskuteras är upplevelsen av rädsla och otrygghet efter hot och våld situation samt kommunikationen och bemötandets betydelse för utveckling av hot och våld utifrån Travelbees interaktionsteori.

Bakgrund: Arbete på akutmottagning innebär en hög stressexponering. Detta beror bland annat på dygnet-runt-vård och ett ständigt högt patientflöde. Sjuksköterskan på akutmottagningen har ett stort ansvar kring kliniska beslut samt bedömning och genomförande av omvårdnaden. Det krävs snabb identifiering och behandling av patienter som kommer in med livshotande sjukdom eller skada. Personer som utsätts för kronisk stress medför ökade hälsorisker som vidare kan leda till bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar har sökts genom databasen PubMed. Artiklar som inkluderades var 7 kvantitativa, 3 kvalitativa och en mixed-method. Resultat: Fyra teman identifierades – arbetsbelastning, hot och våld, fysisk arbetsmiljö och relation till kollegor. Högt tempo och ett högt patientflöde skapade stress och känslor av att inte räcka till. Sjuksköterskor upplevde även bristande stöd från vårdadministratörer och kollegor vilket bidrog till en ökad stress. Den fysiska arbetsmiljön var ännu ett tema som skapade stress hos sjuksköterskorna då det äventyrade patientsäkerheten när det ej fanns tillräckligt många patientsängar och rum till alla patienter. Många sjuksköterskor som arbetar inom akutmottagning har en rädsla för att bli utsatt för hot och våld, vilket också skapar stress. Slutsats: Upplevelsen av stress hos sjuksköterskor påverkar deras psykiska mående samt glädjen till arbetet. Omvårdnaden för patienter i behov av stöd och hjälp försämras även av denna stress. Stöd och förebyggande åtgärder har en betydande roll i förbättring av såväl sjuksköterskans arbetssituation som patienternas välmående. Nyckelord: Akutmottagning, sjuksköterska, stress och upplevelse.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal anses vara den mest framträdande yrkesgruppen för en långvarig exponering av arbetsrelaterad stress. Detta har visats ge allvarliga konsekvenser för både den individuella hälsan och sjukvårdsorganisationen. Arbetsmiljön anses ha en stark korrelation till den upplevda stressnivån, där akutmottagningen anses som den mest påfrestande arbetsplatsen. Akutmottagningen karaktäriseras av en hektisk miljö, där sjuksköterskan ställs inför dagliga stressrelaterade utmaningar. Stressen påverkar sjuksköterskans hälsa negativt, vilket har påvisat ha en stark förbindelse med vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som inkluderas av nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna Cinahl samt Pubmed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar presenterades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: “Upplevda stressfaktorer i arbetsmiljön”, “Upplevda konsekvenser av stress” samt “Upplevd funktionell stresshantering. Underkategorierna var “Att känna sig begränsad”, ”att känna sig otillräcklig”, “att påverkas av omgivningen”, “fysiska och mentala påfrestningar”, ”en bristande vård”, “en obalans i privatlivet”, “emotionellt stöd” samt “att ta pauser och gå åt sidan”.   Slutsats:  Resultatet påvisade onekligen en stor upplevd arbetsrelaterad stress, där många angav arbetsmiljön som huvudorsak. Bristande stöd från organisationen framkom som en stor stressfaktor, specifikt i samband med traumatiska händelser. Teamarbetets betydelse lyftas fram som i samband med stresshantering, som påverkade hälsan i en positiv riktning. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten är starkt beroende av sjuksköterskans hälsa, då en mer god vård utförs.

Introduktion: En akutmottagning är avsedd för personer med akut sjukdom eller skada. Arbetet på en akutmottagning kan vara stressigt, ständigt omväxlande och oförutsägbart. Sjuksköterskans huvudansvar är omvårdnaden och förväntas göra snabba bedömningar samt ge adekvat vård. Arbetsrelaterad stress uppstår när kraven blir för höga jämfört med sjuksköterskans kompetens och förmåga. Långvarig arbetsrelaterad stress under en lång tid kan leda till problem med hälsan. Syfte: Syftet var att belysa vad som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema i nio steg. Databassökningar i CINAHL, PsycINFO och PubMed utfördes där 12 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte samt inklusion- och exklusionskriterierna. Sju var kvantitativa, fyra var kvalitativa och en mixad metod. Samtliga artiklar granskades med hjälp av granskningsmallar. Två huvudkategorier samt underkategorier identifierades under databearbetningen. Resultat: Orsakerna till arbetsrelaterad stress som belysts i den här litteraturstudien har presenterats i två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och påfrestande situationer samt underkategorier till hög arbetsbelastning: organisatoriska brister och tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning träffar på en rad olika orsaker till arbetsrelaterad stress oavsett vilken akutmottagning. Överbeläggning och stort antal patienter bidrog till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Resursen sjuksköterskor räcker inte till på akutmottagningen och orsakar en tidsbrist. Otillräckligt omhändertagande inom primärvården orsakar överbelastning på akutmottagningen.

Abstrakt Bakgrund: Triage är ett bedömningsinstrument som används för att genomföra prioriteringar av patienter inom svenska akutmotagningar. Prioriteringarna av patienerna utförs av sjuksköterskor och målet att ge rätt vård till patienter, samt patientsäkerhet skall upprätthållas. Syftet: Syftet var att belysa sjusköterskors erfarenheter av att triagera patienter på akutmottagningar i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar från databaserna CINALH och PubMed. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning. En integrerad analys användes. Problemformulering: Som oerfaren sjuksköterska kan det vara svårt att veta hur det är att arbeta med triage. Det leder tillosäkra sjuksköterskor som bedömer patienter felaktigt och detta i sin tur påverkar patientsäkerheten negativt. Genom att belysa detta område för sjuksköterskestuderande och legitimerade sjuksköterskor så ökas förståelsen av en noggran triagering och hur det känns för sjuksköterskor att utföra triage på patienter. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier och fyra underkategorier: den första kategorin är Hög arbetsbelastning där underkategorierna är Tidsbrist och Bristande triage-riktlinjer. Nästa kategori är Kunskap och erfarenhet. Den sista ketegorin är Kommunikation med underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan kollegor. Slutsats: Oerfarna sjuksköterskor upplevde osäkerhet och svårighet att triagea, medan de erfarna sjuksköterskorna hade bättre förmåga, kunskap och erfarenhet, samt intuition att utföra triagebedömning.

Bakgrund Trauma uppstår genom yttre faktorer eller händelser som påverkar kroppen fysiskt eller psykiskt. Traumasituationer sker plötsligt, oväntat och kan leda till stress och oro. Under traumaomhändertagandet är närstående ofta närvarande och utgör en del av patientens vård. Vid dessa händelser kan närstående vara chockade och i behov av omhändertagande och stöttning. Vårdpersonalens primära ansvar är omhändertagandet av patienten vilket medför att närstående riskerar bli lidande på grund av avsaknad av stöd. Vidare beskrivs att vårdpersonalens förhållningssätt och inställning till närstående spelar en viktig roll i hur mötet upplevs. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans perspektiv avseende faktorer som påverkade mötet med närstående till patienter som vårdats för trauma på en akutmottagning. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes där sju sjuksköterskor verksamma på fem olika akutmottagningar inom Stockholms län intervjuades. Insamlad data analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Två teman och sju subteman framkom ur analysen. Det första temat beskriver förutsättningar i mötet där bland annat informationsöverföringen och teamarbetet belyses som viktigt och det andra temat beskriver faktorer som kan utgöra hinder i mötet med närstående i traumasituationen, exempelvis bemanningsfrågor och utbildning. Slutsats Ett utarbetat arbetssätt för hur närstående skall omhändertas och mötas på akutmottagningen, tillgång till vårdpersonal avsatt för ändamålet, tydlig kommunikation och informationshantering samt relevant utbildning för vårdpersonalen ansågs vara viktiga faktorer för att mötet med närstående skulle optimeras på akutmottagningarna.