Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på akutmottagningar är vanligtförekommande och är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Hälso- ochsjukvården är en arbetsmiljö där det är hög arbetsstress som på långt sikt kan leda tillfysiska problem och sjukskrivningar. Akutmottagningar är en arbetsplats som ärbemannad dygnet runt med komplex omvårdnad och där snabba beslut sker.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser avarbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk analysmetod. Analyserades medrelevans och kvalitets mall för kvalitativa och kvantitativa ansats artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen påakutmottagningar gav både psykiska och fysiska konsekvenser. Det som upplevdes somkonsekvenser var hög puls, muskelsmärta, huvudvärk, oro och rädsla för våld.Det som upplevdes som triggande stressfaktorer för sjuksköterskorna var högarbetsbelastning, hot och våld, högt tryck och stor patient mängd. Slutsats: Arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är ett kvarstående problem blandsjuksköterskor som behöver arbetas med för att minskas.För att hantera arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är det viktigt attsjuksköterskorna får förståelse kring hantering av arbetsrelaterad stress. Sämrevälmående och negativa känslor kan utvecklas vid arbetsrelaterad stress detta kan skapaen otrygg miljö för patienterna.

No description available.

Våld på akutmottagningar är ett välkänt problem inom sjukvården både i Sverige och globalt. Det finns flera orsaker till att våld förekommer, exempelvis vid ensamarbete och brist på stöttning från organisationen. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av utsatthet för våld på en akutmottagning. Studien är en litteraturöversikt med ett urval av främst kvalitativ men även kvantitativ vårdvetenskaplig forskning publicerad mellan år 2014-2024. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Nio artiklar inkluderades i studiens resultat, sju kvalitativa och två artiklar med mixad metod. Analysprocessen resulterade i tre kategorier; upplevelsen av hur våld påverkar hälsan, upplevelsen av hur våld påverkar vårdandet och professionen samt upplevelsen av att våld normaliseras. Kategorierna formades till följande underkategorier; fysiska påföljder, emotionella påföljder, minskad passion för yrket, effekt på omvårdnaden, sjuksköterskans bristande bemötande som orsak till våld, en del av jobbet, undvika anmälan, brist på stöttning från ledningen och kollegialt stöd. Från resultatet framkom det att sjuksköterskans mående påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Denna forskning kan bidra till utvecklingen av nya rutiner och protokoll för att hantera våldshändelser inom sjukvården. Genom att undersöka sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för våld kan det leda till att nya rutiner skapas som inkluderar professionellt stöd för de drabbade, för att minimera potentiella påföljder, både fysiskt, psykiskt och socialt. Dessutom finns behov av kontinuerlig utbildning för sjuksköterskor inom våldshantering för att förebygga sådana händelser. För att förhindra vårdlidande för patienten samt undvika en negativt påverkad hälsa för sjuksköterskan har det konstaterats att ytterligare forskning krävs inom ämnet.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter som är i behov av akut sjukvård. På akutmottagningar kan det uppstå många oförutsägbara situationer som kan präglas av hot och våld. Faktorer som kan bidra till ett hotfullt och våldsamt beteende är alkohol, droger, psykiska sjukdomar, tidsbrist och oro. Hot och våld på akutmottagningar kan uttryckas på flera sätt såsom slag, skrik, sparkar, bett och spott. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar har stor risk att utsättas för hot och våld. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Arbetet var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med induktiv ansats. Sökningarna av forskningsartiklarna gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Forskingsartiklarna som användes granskades med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll av Willman, Stoltz & Bahtesvani (2011). Forskningsartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och sex underteman som kan kopplas till syftet. Första huvudtemat var Påverkan på hälsan följt av tre underteman Fysisk påverkan, Psykisk påverkan och Minskad arbetsglädje, andra huvudtemat var Normalisering och tredjehuvudtemat var Brister i sjuksköterskans arbetssituation följt av tre underteman Påverkat omvårdnadsarbete, Brist på stöd, säkerhet och förebyggande åtgärder och Svårigheter att rapportera hot och våld. Slutsats: Sjuksköterskorna betraktade hot och våld som en del av arbetet. Hotfulla och våldsamma situationer påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt eftersom arbetsmiljön kändes otrygg. Det är problematiskt att hot och våld normaliseras med tanke på att sjuksköterskorna känner sig otrygga och att omvårdnaden blir bristfällig.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen riskerar att utsättas för hot och våld i större utsträckning än övriga yrken. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod:Beskrivande litteraturstudie med tematisk analysmetod baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databasen PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen gav psykiska-, fysiska- och sociala konsekvenser. Sjuksköterskorna upplevde att konsekvenserna påverkade motivationen till yrket och påverkade vårdkvalitén negativt. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande förebyggande arbete och menade att en hälsosam arbetsmiljö är viktigt för den enskilda sjuksköterskan att bedriva patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskorna som arbetade på akutmottagningen kände sig utsatta, sårbara och hjälplösa i hotfulla och våldsamma situationer. Deras fysiska, psykisk och sociala liv påverkades negativt. Sjuksköterskorna önskade mer stöd samt förebyggande arbete från ledning och organisation för att kunna hantera och bearbeta traumatiska händelser som uppstår på akutmottagningen.Vi valde att skriva om sjuksköterskors upplevelse av hot och våld på akutmottagningen för att förbereda oss själva inför kommande yrkeskarriär och för att informera människor om hur hot och våld kan påverka vården

Bakgrund: Tidigare forskning visar att skapandet av den tillitsfulla vårdande relationen bör vara en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, där det även framgår att personer som varit i behov av vård beskriver hur viktig de upplever känslan av respekt, tillit och förtroende i mötet med vården. Avsaknad av tillit riskerar att ge stora konsekvenser för personens benägenhet att fortsätta söka eller ta emot vård, vilket i förlängningen kan leda till ökad psykisk ohälsa. Psykiatriska akutmottagningen för vuxna utgör för många personer den första kontakten med den psykiatriska vården, vilket gör det viktigt att sjuksköterskan i denna kontext har förmåga att skapa förutsättningar för tillit i mötet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillit i mötet med personer som söker vård vid psykiatrisk akutmottagning för vuxna. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom nio semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Tillit kan skapas när individens behov tillgodoses, Att vara medveten om vad som förmedlas, Att möta personen i en komplex vårdkontext och Omständigheter som påverkar skapandet av tillit. Slutsats: Skapande av tillit är en viktig hörnsten i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor på en vuxenpsykiatrisk akutmottagning. Även om mötena är korta upplevs det finnas potential för att kunna skapa tillit, men en medvetenhet om vad som då krävs är en förutsättning. Sjuksköterskors erfarenheter är att trygghetsskapande är en viktig del, att utstråla öppenhet och att vara lyhörd för patientens individuella behov. Deltagarna ansåg att en organisation som prioriterar att tillgodose adekvat med tid och personalresurser möjliggör skapandet av tillitsfulla möten.

Bakgrund: Trycksår är en skada på huden orsakat av långvarigt tryck. Långvarigt tryck försämrar blodcirkulationen i vävnaden och leder till celldöd. Trycksår har 4 kategorier/stadier och två subkategorier. Trycksår utvecklade på sjukhus är vårdskador. En överbelastad akutmottagning minskar sjuksköterskors utförande av bedömningar och behandlingar. Anpassningar behövs på akutmottagningar för att hantera patientflödet. Sjuksköterskor förväntas utöva evidensbaserad vård och kontinuerligt söka kunskap för att erbjuda aktuell evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskan ansvarar för patientsäker vård genom att följa omvårdnadsprocessen och rapportera eventuella brister vilket bidrar till kvalitetsutveckling. Syfte: Belysa sjuksköterskors förutsättningar för trycksårsprevention på akutmottagningen Metod: Litteraturstudien genomfördes med inspiration av Roséns (2017) granskningsprocess. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengström (2015) granskningsmall. Artiklar databearbetades induktivt. Resultatet baserades på 7 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av 3 teman: “att det finns riskbedömningsinstrument anpassade för akutmottagningar”, “att det finns utbildning” samt “att det finns riktlinjer och material”   Slutsats:  Sjuksköterskor förväntas utöva bästa möjliga evidensbaserad vård och söka kunskap för att hålla sig uppdaterad med kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. Genom att skapa förutsättningar för sjuksköterskor att följa riktlinjer, använda evidensbaserade bedömningsinstrument och utbilda sjuksköterskor för att säkerställa tillräcklig kunskap om trycksårsprevention kan sjuksköterskor ansvara för trycksårsprevention på akutmottagningen.

Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad. Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk. Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig. / Background: The emergency department has a high patient inflow and this results in increased waiting times for patients with low priority injuries and diseases/conditions. The confidentiality in health care prevents the nurse from giving information on why other patients are prioritized over them. Nurses can with the knowledge of patients' experiences of care in the emergency department, get a better understanding and through this provide more individualized care and increased satisfaction of patients. Aim: To describe patients' experiences of care from nurses in the emergency department. Furthermore, the aim of this study was to examine the data collection method of the included articles. Methods: A literature study with descriptive design. The twelve included scientific articles were sought out in the databases CINAHL and PubMed. The approaches of these are quantitative, qualitative or mixed. Results: Many patients felt that the treatment they received by the nurse in the emergency department was good. The good hospitality, ability to listen and the high competence of the nurse brought a mutual respect between nurse and patient. During the waiting time, however, the patients sometimes felt as a burden on nurses and in some cases even felt ignored. The lack of contact with the nurses during the waiting time meant that the patients did not receive the information they deemed necessary. Patients described that the nurse communication was adequate and that they used an easy to understand language. Conclusion: Most patients were satisfied with the care they received by the nurse in the emergency department. They felt that the nurse had a high level of competence and communication was adequate. However, there were patients who felt that the information was inadequate.

Bakgrunden var att överbeläggningar inom akutsjukvården har ökat de senaste åren i och med högre patientantal. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbeläggningar på en akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv design där information samlades in via intervjuer. För att analysera data från de åtta informanterna valdes en kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes på en akutmottagning i mellersta Sverige. Huvudresultatet från de åtta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berättade om sina upplevelser av att arbeta vid överbeläggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation. De uppgav att upplevelserna av störningsmoment och irritation blev mer förekommande vid överbeläggningar samt att de upplevde otillräcklighet. Stressen uppenbarade sig på olika sätt hos sjuksköterskorna. De stressade situationerna avspeglade sig i sjuksköterskornas yrkesroll, hälsa och privatliv. Många sjuksköterskor upplevde även att patienternas säkerhet försummades vid överbeläggningar, då de fick ligga i korridoren. Detta upplevdes ge ökade risker för smitta, minskad sekretess och integritet för patienterna. Det sjuksköterskorna upplevde som positivt vid överbeläggningarna var att de inom arbetsgruppen försökte stötta varandra samt att arbetstiden gick fort. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevde stress, frustration, irritation och störningsmoment på sitt arbete, akutmottagningen, vid överbeläggningar. Arbetsgivarna för akutmottagningen bör uppmärksamma arbetsmiljön för sjuksköterskorna så att de kan ge stöd till dem, så att de ska veta vart bristerna finns samt för hur de ska fördela resurserna vid överbeläggningar. / The background was that overcrowding in emergency care has increased in recent years with higher patient numbers. The aim of this study was to describe nurses' experiences of the work in an overcrowded emergency department. The method was a qualitative descriptive design where information was collected through interviews. To analyze the data from the eight informants a qualitative content manifest analysis was chosen. The study was conducted in an emergency department in a hospital in central Sweden. The main results from the eight informants indicate that overcrowding leads to major problems. The most frequent experiences was about a stressful and frustrating work situation. The nurses felt that distraction, insufficiency and irritation was occurring at the overcrowding. The stressful situations reflected in nurses' professional roles, health and personal life. Many nurses felt that patients' safety was overridden at overcrowding. Patients must be in the corridors which gives increased risk of infection, poorer and reduced privacy. The thing that nurses experienced as positive in overcrowding was that the work group tried to support each other and working hours passed quickly. The conclusion was that the nurses experienced stress, frustration, irritation and distraction from their work, the emergency department, at overcrowding. Employers at the emergency department should pay attention to the work environment for nurses so that they can support them, so they'll know where the weaknesses are and how they should distribute resources when the ward is overcrowded.

Akut insjuknande patienter söker vård via akutmottagningen där bedömning av patientens hälsotillstånd sker vilket benämns som triagering. Akutmottagningens miljö utmärks av ett hektiskt arbetstempo som kan upplevas främmande och skrämmande för den inkomna patienten. Den stressiga miljön kan påverka det fysiska, psykiska och emotionella välmåendet och trigga stresspåslaget hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av stressfaktorer på en akutmottagning. Metoden genomfördes som en litteraturstudie genom strukturerade sökningar efter vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat vilket skapade en ökad förståelse för problemområdet. Utifrån tio resultatartiklar genererades fyra teman som berörde stressfaktorer ur olika aspekter. De teman som uppkom var Miljöns påverkan, Psykisk påverkan, Väntetid och brist på information samt Sjuksköterskans påverkan. En betydande slutsats från resultatet är att sjuksköterske - patientrelationen är en viktig del i att förbättra patientens upplevelse och för att patienten ska känna förtroende, tillit samt solidaritet till sjuksköterskan. Lärdom från litteraturstudien kan utvinnas och sjuksköterskan kan erhålla bättre förutsättningar att bemöta patienten. / Acutely ill patients seek care through the emergency department, where assessment of the patient's health status occurs which is called triage. The environment of the emergency department is characterized by a hectic work pace that may feel foreign and frightening for the incoming patient. The stressful environment may influence the physical, mental and emotional well-being of the patient and trigger stress. The aim of this study was to investigate the patient's experience of stress factors at an emergency department. The method emerged as a literature study through structured searches for scientific articles, which were analyzed and compiled in a result that created a greater understanding of the problem. Based on the results of ten articles, four themes were generated which referred to stressors from different aspects. The themes that emerged was the environmental impact, psychological impact, waiting time and lack of information and the nurse impact. A significant conclusion from the result is that the nurse–patient relationship is an important part of improving the patient experience and make the patient feel confidence, trust and solidarity to the nurse. Knowledge from the literature study can be extracted which may improve the nurse’s encounter with the patient.