No description available.

No description available.

No description available.

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

Bakgrund: Patienter som söker sig till en akutmottagning kan uppleva känslor som till exempel oro, ångest, rädsla och en känsla av otrygghet. Variationen på akutbesöken är stor, vilket också ökar kravet på ett personcentrerat bemötande. Hur patienten blir bemött av sjuksköterska kan komma att prägla patientens upplevelse av sjukvården. Upplever patienten trygghet med bemötandet från sjuksköterskan kan detta påverka patientens upplevelse av sjukvården positivt. Ett bra bemötande kan vara att inge hopp, visa medkänsla, empati och tröst. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan är därför av stor vikt eftersom detta kan komma att prägla patientens fortsatta upplevelse av sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande på akutmottagning. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundas på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med Lundman och Hällgren Graneheim beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienterna upplevde sjuksköterskans bemötande olika på en akutmottagning. Patienterna upplever att inte bli sedd, inte bli tagen på allvar samt ställer sig frågande till vad som skall hända härnäst. Vidare upplever en del patienter bemötandet som trygghetsskapande. Slutsats: Patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning upplevs olika. Många upplever brister i bemötandet medan andra upplever en trygghet i sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskan bör bemöta patienten med en hög grad av personcentrering och se individen bakom sjukdomen. Vidare bör patientens upplevda sjukdomstillstånd inte negligeras och en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska prioriteras.

Hot och våld har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården, både på en global och nationell nivå. Inom akutsjukvård riskerar vårdpersonalen att utsättas för hot och våld vid patientnära arbete vilket försvårar personalens möjligheter till att ge en god omvårdnad. Incidenter gällande hot och våld på arbetsplatsen kan orsaka negativa konsekvenser för vårdpersonalens hälsa, arbetsmiljön spelar en väsentlig roll för personalens trygghet. Forskning gällande förekomst av hot och våld inom akutsjukvård har påträffats i låg utsträckning i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning hot och våld förekommer från patient gentemot vårdpersonal inom akutsjukvård samt vad som karaktäriserar dessa incidenter. Studien genomfördes som en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie i form av webbenkätdesign. Enkäten grundade sig på Violent Incident Form och omfattade 17 frågor relaterat till hot och våld, enkäten besvarades av 112 sjuksköterskor och undersköterskor på sex akutmottagningar inom Västra Götalands län. Majoriteten (84%) av vårdpersonalen hade varit utsatt för hot eller våld på arbetsplatsen. Signifikant större andel sjuksköterskor än undersköterskor hade varit utsatta för en hot- eller våldssituation. Hot och våld på arbetsplatsen kan påverka vårdpersonalens koncentrationsförmåga och resultera i att patientsäkerheten hotas. Huruvida så är fallet för deltagarna i denna studie är oklart, men en viktig fråga att studera vidare. Förslag på framtida forskning är att genomföra studier med avseende på hur hot- och våldssituationer kan förebyggas inom akutsjukvård. Det kan resultera i en ökad kunskap om ämnet samt en förbättrad arbetsmiljö vilket kan främja hälsan hos personalen, patientsäkerheten och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling.

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts för höga nivåer av arbetsrelaterad stress. Stress kan orsaka negativa konsekvenser i form av fysiska och psykiska besvär. Syftet var att kartlägga faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar samt stressens konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och patienters omvårdnad. Studien var en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut då dess innehåll besvarade studiens syfte. Resultatartiklarna analyserades genom ett induktivt förhållningssätt. I studiens resultat framkom att faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar kunde bero på organisatoriska och patientrelaterade faktorer. Konsekvenserna av stressen var i form av psykiska, fysiska och omvårdnadsmässiga. Studien resultat bekräftar vikten av att upptäcka symtom av stress i ett tidigt skede då långvarig stress kan leda till större konsekvenser för hälsan. Det är betydelsefullt med regelbunden handledning och uppföljning av sjuksköterskors välmående på arbetsplatsen och utbildning kring stresshantering för att motverka detta.

Bakgrund: Det ställs höga krav på de sjuksköterskor som arbetar på enakutmottagning både kunskapsmässigt och gällande att ta beslut och för en akutskadad eller sjuk person kan det vara livsavgörande att få tillgång till rätt vård itid. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är att bedriva säker vård. Dettainnebär att en sjuksköterska ska förebygga att patienter riskerar att drabbas av,eller drabbas av vårdskada.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter avpatientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databasernaCINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patientsäkerheten var hotadpå flera områden på akutmottagningarna. Utifrån artiklarna identifierades trehuvudkategorier: organisatoriska faktorer, kommunikation samt erfarenhet ochkompetens hos sjuksköterskan. Under organisatoriska faktorer tillkom även 4underkategorier som var bemanning, arbetsbörda, tidsbrist och platsbrist. Antaletdeltagare varierade mellan sex och 71 sjuksköterskor på akutmottagningar.Konklusion: Att tillsätta mer personal och få fler sjuksköterskor att vilja stannakvar på akutmottagningarna i förhållande till den växande befolkningen och denökade patientmängden skulle kunna leda till att arbetsbelastningen, tidsbristen ochkommunikationsmissar skulle minska. Det kan annars leda till bristandevårdkvalitet, att patientsäkerheten ytterligare hotas och att fler sjuksköterskorinom akutsjukvården väljer att sluta. / Background: There are high demands on the nurses who work in an emergencydepartment both knowledge-wise and regarding making decisions. For an acutelyinjured or sick person it can be lifesaving to get the right care on time. One of thenurse's six core competencies is to provide safe care. This means that a nurseshould prevent patients from being at risk to, or suffering damage in health care.Purpose: The purpose of the literature study was to study nurses' experiences ofpatient safety in emergency departments.Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from thedatabases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyzethe articles.Results: The results of this literature study show that patient safety was underthreat in several areas of the emergency departments. Based on the articles, threemain categories were identified: organizational factors, communication andexperience and competence within the nurse. Under organizational factors werealso added 4 subcategories that were staffing, workload, lack of time and lack ofspace. The number of participants ranged from six to 71 nurses in emergencydepartments.Conclusion: Adding more staff and making more nurses want to remain inemergency departments in relation to the growing population and the increase inpatient numbers could lead to a reduction in workload, lack of time andcommunication misses. Otherwise, it may lead to a lack of quality of care, afurther threat to patient safety and that nurses chose to leave the emergencydepartment.

Vistelsetider på Svenska akutmottagningar har ökat senaste tiden. Under en lång vistelsetid behöver patienter uppmärksammas och revalueras för att undvika att drabbas av lidande eller vårdskador. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som väntar på akutmottagning och en kvalitativ intervjustudie har genomförts där åtta sjuksköterskor från en akutmottagning har deltagit. En innehållsanalys renderade i resultatet i kategorierna skapa medvetenhet om patientens behov och exponeras för utmaningar. Det finns en medvetenhet hos sjuksköterskor om att patientens vårdbehov riskerar att uppmärksammas i lägre grad om ett vänteläge uppstår, speciellt vid hög arbetsbelastning. Stressig miljö synonymt med korta vårdmöten, att ständigt behöva prioritera sina arbetsuppgifter och sjuksköterskans syn på uppdraget spelar roll för vilken grad av vård patienten får under sin vistelsetid. Medicinsk vård tillmäts högre prioritet till förmån för omvårdande åtgärder.

Akutmottagningen är den mest komplexa enheten på sjukhuset där kritiskt sjuka patienter med komplexa omvårdnadsbehov behandlas och främsta målet där är att rädda liv. Det krävs att sjuksköterskor besitter en hög nivå av praktisk kunskap och professionell expertis och har förmågan att arbeta snabbt samt är flexibla. På grund av den unika miljön på akutmottagningen kan sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad variera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen. Metod: 21 vetenskapliga artiklar valdes ut i PubMed och Cinahl och har kvalitetsgranskats med SBU granskningsmall. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats har utförts. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; “möte med patient och familj som en del i att ge omvårdnad”, “brist på resurser och teamwork försvårar omvårdnadsarbetet”, “kunskapsbrist och behov av utbildning för att kunna ge god omvårdnad”, “akutmottagningens miljö kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet”, "utmanande att ansvara för många patienter samtidigt”, samt “omvårdnad kommer i andra hand". Slutsats: Mer forskning krävs för att öka kunskap och förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad på akutmottagningen samt vad deras omvårdnadsarbete innebär. Detta kan bidra till att främja god hälsa hos sjuksköterskor, högre kvalité på omvårdnad samt hög patientsäkerhet.