Abstract Bakgrund Varje år hanterar svenska akutmottagningar omkring två miljoner patientbesök. De flesta besök inleds med att sjuksköterskan genomför triagering av patienten för att på så vis besluta vilken vårdnivå och klinik patienten skall hänvisas till. Detta görs för att öka patientsäkerheten och effektiviteten på akutmottagningen.   Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att triagera på en akutmottagning.   Metod En litteraturstudie med grund i sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har genomförts. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning och är funna i databaserna Pubmed och Cinahl.   Resultat Resultatet utgörs av tre huvudkategorier: Arbetsbelastningens inverkan på triagering, Yrkeserfarenhetens inverkan på triagering, med två underkategorier, samt Sjuksköterskors utsatthet vid triagering. Sjuksköterskor upplever arbetet med triagering på akutmottagning som stressigt med hög arbetsbelastning. Det framhålls att oerfarna sjuksköterskor någon gång känner sig osäkra över sina triagebeslut. Erfarenhet tycks vara en viktig aspekt för tidseffektiv och korrekt triagering. På grund av hög arbetsbelastning upplevs möten med patienter ofta vara korta och standardiserade och möjligheten att skapa en god vårdrelation minskar.   Slutsats Om det fanns kunskap och utrymme för att i högre grad möta patienten med ett personcentrerat förhållningssätt skulle detta kunna leda till förbättrade förutsättningar för sjuksköterskor att skapa en god vårdrelation, vilket i sin tur skulle förbättra sjuksköterskors arbetssituation och öka patientnöjdheten.

Hot och våld upplevde sjuksköterskan, i praktiken, påverkade både den allmänna och specifika omvårdnaden av patienter. Det är ett fenomen som skapade en minskad delaktighet för patienten i hens vård och som gjorde att vårdpersonalen inte kunde eller ville utföra en tillräckligt god omvårdnad. I detta examensarbete undersöktes om hot och våld påverkade omvårdnaden på en akutmottagning i Västsverige och på vilket sätt den i så fall påverkades. Sju personer som alla arbetar på samma arbetsplats intervjuades där de fick berätta om sina erfarenheter och upplevelser av hot och våld och hur de ansåg att det påverkade omvårdnaden. Alla deltagare berättade att många situationer skapade en grund för sämre omvårdnad för patienterna som fanns på akutmottagningen. Vårdpersonalens långsiktiga påverkan av hot och våld ökar risken för en omvårdnad där patienten inte längre är delaktig i sin vård.

Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman. Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

Det här är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar, vars syfte är att ta reda på patienters upplevelser av sin väntetid på akutmottagning. 2 av artiklarna är kvantitativa och resterande av kvalitativ metod. Fribergs (2017, ss. 141-151) modell ligger till grund för upplägget av studien. Resultatet av studien påvisar att akutmottagningar idag står inför komplexa problem. Dessa lyfts fram i resultatet genom 3 huvudkategorier: akutens miljö, lång väntetid och helhetssyn.  Konsekvenser av de komplexa problemen orsakar att en del patienter drar sig för att be om hjälp då de vill underlätta för personalen. Patienterna fryser, är hungriga, rädda, oroliga och känner sig inte sedda under sin tid på akuten, vilket påverkar helhetsupplevelsen. I många fall hade detta kunnat reduceras genom enkla medel så som ögonkontakt, ett inbjudande kroppsspråk, skriftlig och muntlig information. I diskussionen lyfts det fram hur patienterna utsätts för ett vårdlidande på grund av de brister som resultatet påvisar. Slutsatsen av det här är att information och en god vårdrelation främjar patientens upplevelse ökar chanserna till en god vårdkvalitet.

Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården. Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

Bakgrund Hypotermi uppstår när kroppstemperaturen är lägre än den normala dygnsvariationen på grund av fel på temperaturregleringen. Beroende på orsaken kan hypotermi vara accidentell (i samband med olyckor, trauma och immobilisering) eller perioperativ (i samband med kirurgi och generell anestesi). Hypotermi är ett relativt ovanligt tillstånd men det förekommer emellertid i så pass stor utsträckning att personal inom sjukvården måste ha goda kunskaper om vad tillståndet innebär och hur patienter med hypotermi skall handteras.  Syfte Syftet var att beskriva uppvärmningsåtgärder vid hypotermi på akutmottagning och i den preoperativa vården. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Databassökningar för vetenskapliga originalartiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 20 artiklar som uppfyllde urvalskriterierna valdes ut och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat Den integrerade analysen av 20 vetenskapliga originalartiklar presenteras i två huvudrubriker formulerade med utgångspunkt från studiens syfte: uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi på akutmottagning; uppvärmningsåtgärder och dess effekter vid hypotermi i den preoperativa vården. Under varje rubrik framkommer teman som har uppkommit under granskningen. Slutsats Denna litteraturöversikt redogör för uppvärmningsåtgärder som finns att använda för sjuksköterskor på akutmottagning och i den preoperativa vården samt beskriver åtgärdernas effekter. Studien klargör att även enkla och kostnadseffektiva uppvärmningsåtgärder kan ge positiva effekter på förebyggande och behandling av hypotermi inom akutsjukvården samt i den preoperativa vården. Sjukköterskor bör alltid ta sitt professionella ansvar att mäta kroppstemperatur på alla sina patienter, identifiera riskgrupper för hypotermi och påbörja omgående uppvärmningsinterventioner.

No description available.

Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.