Bakgrund:Hot och våld är vanligt förekommande i sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning tillhör en riskgrupp som kan hamna i situationer med våld och hot. Beroende på vart man jobbar och vilken bransch man är i så finns det olika anledningar och orsaker till hot och våld.  Enligt Arbetsmiljöverket (2018) ska arbetsgivaren se till att det finns resurser och informationen till personalen som är tillräcklig för att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt. KASAM har använts som teoretisk referensram. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagning. Metod: Det har gjorts en litteraturstudie med integrerad analys. Strukturerade sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor upplevde en otrygghet och osäkerhet på arbetsplatsen, vilket var obehagligt för många. Hot och våld upplevdes av sjuksköterskorna som en del av deras arbete och det påverkade även deras privatliv både fysiskt och psykiskt. Resurser och utbildningar för att hantera våldsamma situationer var otillräckliga. Slutsats:Sjuksköterskor som blev utsatta för hot och våld drabbades psykiskt och fysiskt, samt att det väckte starka känslor. Det fanns behov av kontinuerlig utbildning för vårdpersonal för att stärka kunskapen kring hur hot och våld kunde hanteras på bästa sätt.

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

No description available.

No description available.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon. Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department. Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses. Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand. It also found that nurses' experience of powerlessness, combined with her responsibility for the patient's welfare was a paradox, ie. an absurdity, yet a truth. The work environment was marked by threats of violence but also by the feeling of inadequacy. Conclusion: Overall, a caring suffering emerged. This prevented the nurses to care for as she wished. The result can be viewed as a basis for improvement in emergency department

Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad. Mindre erfarna sjuksköterskor ändrade sina beslut i triageringen och tog längre tid på sig vid triagebedömningen. Utbildning och simuleringsträning var viktigt i triageprocessen för att sjuksköterskorna skulle kunna utveckla färdigheter, fatta beslut och samla in mer korrekt information vid bedömningen. Triagesjuksköterskor kunde bli avbrutna av patienter som frågar hur lång tid det tar innan de blir bedömda. Detta var en källa till stress och otillfredsställelse samt påverkade koncentrationen. Sju artiklar har använt sig av intervjuer, fyra har använt sig av observationer och fem har använt sig av andra datainsamlingsmetoder.Slutsats: En stor anledning till färre korrekta triageprioriteringar är hög arbetsbelastning och stress. Sjuksköterskans koncentration påverkas av patienter som avbryter under triageprocessen och bristen på personal gör att patientflödet genom akutmottagningen påverkas negativt. / Background: Several Swedish hospitals developed triage scales in the 1990s to prioritize and sort patients in emergency rooms. One of the reasons was that the number of patients increased and resources of available doctors were limited. Aim: To describe the factors that may be important for the nurse’ triage assessment in emergency departments and to describe the data collection methods the chosen articles have used.Method: A literature study with descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The search for articles have occurred in the databases Cinahl, PubMed and Google Scholar.Results: The high workload and lack of staff were factors that were relevant to the nursing profession. Some nurses felt that the high workload could lead to fewer correct priorities, it is difficult to prioritize a patient when the nurse is stressed. Less experienced nurses changed their decisions in the triage and took more time at the triage assessment. Training and simulation training was important in the triage process so the nurses could develop skills, make decisions and gather more accurate information in the assessment. Triage Nurses could be interrupted by patients asking how long it takes before they are assessed. This was a source of stress and dissatisfaction and affect concentration. Seven articles have used interviews, four have used observations and five have used other methods of data collection.Conclusion: A major reason for fewer correct triage priorities are high workload and stress. Nurse's concentration is affected by patients who discontinue during the triage process and the lack of staff means that the patient flow through the emergency department adversely affected.

Bakgrund: Akutmottagningar kännetecknas av ett högt tempo och en hög patientomsättning. För patienten innebär detta ett möte med okända miljöer och rutiner. Aggression, hot och våld är en återkommande problematik inom vården och akutmottagningar är en särskilt drabbad sektor. Patientrelaterat våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskornas mentala och känslomässiga hälsa, men även på patienten som riskerar att erhålla sämre eller utebliven omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur patientrelaterat våld uppstår på en akutmottagning. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturöversikt av sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: Vid granskningen framkom fyra teman kring hur och varför våld uppstått på akutmottagningen: Våld som ett resultat av patienten berörde hur patientens egenskaper såsom ålder, kön och om de varit påverkade av sjukdom eller substanser ansetts bidra till att våld uppstått. Våld som ett resultat av sjuksköterskan visade på hur sjuksköterskan genom sitt beteende antingen kunde bidra till eller minska en potentiellt våldsam situation. Våld som ett resultat av yttre omständigheter belyste hur yttre faktorer utanför det direkta patientmötet bedömts inverka på hur utfallet blivit. Slutligen rörde temat våld som ett resultat av mötet hur intressekonflikter mellan sjukvård och patient uppfattats stå som bidragande till våld på akutmottagningen. Slutsats: Det fanns en mängd identifierbara faktorer som kunde påverka om ett möte blev våldsamt eller ej. Vissa av dessa var svåra att påverka, då de kunde knytas till inkommande patienter, så som alkoholintag och psykisk sjukdom. Däremot fanns det även faktorer som sjuksköterskan har möjlighet att påverka genom sitt bemötande och information. Klinisk betydelse: Genom att belysa faktorer som bidrar till patientrelaterat våld skapas ytterligare en förståelsedimension av patient-vårdarmötet. / Background: Emergency departments [ED] are characterized by fast-paced activity and high patient turnover. Patients visiting the ED are faced with an unfamiliar milieu and obscure routines. Aggression, threats and violence are recurring problems within emergency departments. Patient-related violence often has a detrimental effect to nurses’ mental- and emotional well-being. Consequently, patients may receive lesser quality of care, or none at all. Aim: The aim was to describe the genesis of patient-related violence in the Emergency Department. Method: This was a literature review of six quantitative and five qualitative articles. Results: The factors could be separated into four themes; Violence as a result of the patient comprised how patient attributes such as age, gender and substance-influence contributed to violence. Violence as a result of the nurse showed how the nurses behaviour either escalated or disarmed a potentially violent situation. Violence as a result of external circumstances encompassed how factors outside the immediate nurse-patient meeting influenced violence. The final theme regarded violence as a result of the encounter and how the conflict of interest between patient and healthcare was seen as contributing to violence. Conclusion: There were a variety of identifiable factors capable of influencing whether an encounter turned violent or not. Some of these were difficult to affect as they were linked to incoming patients, such as alcohol-intoxication and psychiatric illness. However, there were also factors the nurse was capable of influencing through approach and information. Clinical Significance: Describing factors that contribute to patient related violence furthers the understanding of the patient-nurse encounter.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen. / Background: A large variety of patients come to the emergency department; people with different ethnicity, ages and gender, type of injuries and illnesses and experiences of health care. The patient have a lot of contact with the nurse in the emergency department, and therefore it is important that the encounter between the nurse and the patient is perceived as positive. Although research indicates that this is not always the case.Aim: To describe how the patient experiences the encounter with the nurse in the emergency department.Method: A review of mixed method with a convergent design based on five qualitative and five quantitative studies.Result: Four themes were identified: Lack of information and communication; The patient doesn’t want to be an inconvenience; Lack of interest and a negative encounter and Good care and a positive encounter.Conclusion: The encounter between the nurse and the patient was often negative in the emergency department; caused by lack of information, lack of interest and a negative encounter from the nurse. The encounter was more positive in emergency departments in rural areas since the stress and workload was lower in these places.Clinical importance: By increasing the awareness about the issues that are highlighted in this study, and by implementing the result in the emergency departments, the opportunity to improve the healthcare and the well-being of patients in the emergency departments is given.

Varje dag söker sig ett stort antal människor till akutmottagningar runt om i Sverige. Alla som uppsöker akutmottagning har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att bli bedömda av en sjuksköterska och denna bedömning ska ske i samråd med patienten för att denne ska känna sig sedd och bekräftad. Denna bedömning sker i ett så kallat triage där huvuduppgiften är att se till att den sjukaste patienten får vård först. Att bemöta en patient i triaget ska ske med lyhördhet för patientens symtom och patienten ska i lugn och ro få berätta om sina problem för att på så sätt kunna skapa ett förtroende hos patienten. Med en ökad tillströmning av patienter som kommer till akutmottagning ökar också stressen och tidspressen på sjuksköterskan som arbetar med triage och triagering.   Syfte med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med triage i relation till personcentrerad vård på akutmottagning.   Metod och design var kvalitativa intervjuer. Tio sjuksköterskor på olika akutmottagningar i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en latent innehållsanalys med en induktiv ansats.   Resultatet i studien utmynnade i två kategorier. Den första var patientrelation och förtroende för vården med sina underkategorier anpassa sig och möta patienten och dess behov av trygghet och bekräftelse, samråd med patienten, när patienten eller beslutsunderlaget säger emot samt att avvika från rutinerna för patientens skull. Den andra kategorin var förväntningar i triaget med underkategorierna förväntan att ingen ska ta skada eller dö, förväntan att patienten blir nöjd, förväntan på verksamheten och kollegorna samt förväntan om att kunna ge personcentrerad vård.   Slutsatsen av studien är att sjuksköterskorna som intervjuats beskriver en bild av personcentrerad vård i samband med triage vilken i stort stämmer överens med hur det beskrivs i aktuell litteratur. Verksamhetens begränsningar och rädslan att undertriagera var båda faktorer som orsakade stress. Mot sjuksköterskans egen vilja får den personcentrerade vården komma i andra hand samband med stress orsakat av resursbrist vid triagering. Olikt tidigare forskning upplevde sjuksköterskan att personcentrerad vård var eftersträvansvärt och viktigt i triaget, ibland så viktigt att man gick ifrån beslutsunderlag då det ansågs motverka att patientens behov och förutsättninga satts i centrum. / Every day a large amount of people seek care at emergency rooms in Sweden. Everyone who seeks care at the emergency room has, according to hälso- and sjukvårdslagen the right to be assessed by a nurse and this assessment should be done in joint consultation with the patient with the aim that the patient feels seen and validated. This assessment occurs in something called triage where the key task is to make sure that the patient who is the most ill receives care first. The treatment of the patient in the triage should come about with attentiveness regarding the patients’ symptoms and the patient should be let to recount his or her symptoms in peace as to create a trust with the patient. With an increase of inflow of patients to the emergency room the stress and time pressure for the nurse in the triage increases.   The aim of this study was to examine nurses’ experience of working with triage in relation with patient centred care in the emergency department.   Method and design used was qualitative interviews. Ten nurses on different emergency departments in southern Sweden were interviewed. The interviews were transcribed and analysed with latent content analysis with an inductive approach.   The findings resulted in two categories. The first one was patient relations and trust in health care system with its sub categories adapt and meet the patient and its needs for safety and validation, joint consultation with the patient, when the patient or the decision support objects and to deviate from routines for the patient’s sake. The other category was expectations in the triage with its sub categories expectations that no one is harmed or dies, expectations that the patient is satisfied, expectations on organisation and colleagues and expectations on the ability to give patient centred care.   The conclusion of the study is that nurses view patient centred care in a similar way as current literature on the subject. Organisational limitations and the fear of undertriage where both factors that caused stress. Against the will of the nurse the patient centred care comes second-hand during stress caused by lack of resources during triage. Unlike previous studies the nurse perceived patient centeredness as pursuable and important in the triage, sometimes important enough to deviate from the decision support as it was perceived to counteract that patients’ needs and preconditions where put first.

I dag rapporteras det ofta i nyhetsmedierna om överbeläggningar och stress på akutmottagningar runt om i landet. Akutmottagningen är en arbetsplats som skiljer sig från andra. Sjuksköterskorna där har en särskild press på sig, då det ibland kan handla om liv och död i akuta situationer genom olycksfall och akut sjukdom. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning, med hjälp av två frågeställningar: vilka faktorer leder till stress och vilka konsekvenser av stress beskrivs?Datainsamlingen utfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en granskningsmall och 10 artiklar togs vidare till analysen. Litteraturstudien utfördes som en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att faktorer som leder till stress är hög arbetsbelastning och dåligt anpassad arbetsmiljö, oförståelse och aggressivitet från vårdsökande samt bristande stöd från ledning och organisation. Konsekvenser av stress beskrevs som att känna obalans och drabbas av fysiska och psykiska symptom, att privatlivet påverkas och sjuksköterskan överväger byta arbete samt att stressen påverkar patientsäkerheten och omvårdnaden. Resultatet visade ett behov av stöttande åtgärder. Dessa stödåtgärder bör innefatta interventioner för att stärka befintlig personal, skapa en bättre arbetsmiljö, skapa goda grunder för en hållbar personalförsörjning och verka för hög patientsäkerhet och en god omvårdnad. Vidare behövs en tydligare anknytning mellan beslutsfattare och sjuksköterskorna. Detta för att lättare kunna fatta beslut som är anpassade och givande för den kliniska verksamheten.