Bakgrund Verksamheten på akutmottagningar bedrivs dygnet runt, dag som natt, runt om i Sverige. Sjuksköterskor som arbetar nattetid på akutmottagning stöter på en rad olika faktorer som kan påverka deras förmåga att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt; trötthet, minskad personalstyrka, oförutsedd tillströmning av patienter och korta möten med patienter för att nämna några. Flera av dessa faktorer antas ha missgynnande effekt på den personcentrerade omvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Förhållningssättet var av induktiv karaktär och resultatet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tio sjuksköterskor med varierande ålder och erfarenhet av nattarbete intervjuades över telefon från tre olika akutmottagningar. Resultat Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var personcentrerad omvårdnad utifrån patientens unika behov, personcentrerad omvårdnad och nattarbete samt personcentrerad omvårdnad och arbetsresurser. Resultatet visade på att sjuksköterskan som person, patientens tillstånd, patientinformation, nattens karaktärsdrag och effekt på sjuksköterskan samt aspekter relaterade till arbetsresurser har betydelse för upplevelsen av personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att det var enklare att ge personcentrerad omvårdnad nattetid på akutmottagning till äldre patienter och barn än till andra patientgrupper samt att patienter med de mest akuta sjukdomstillstånden erhöll den bästa personcentrerade omvårdnaden. Vidare upplevdes faktorer som ökad trötthet, lägre empatisk förmåga längre in på nattpasset, personalstyrka och tillströmningen av patienter ha avgörande betydelse för den upplevda personcentrerade omvårdnaden nattetid på akutmottagning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att vara sjuk kan för många innebära att bli beroende av andra. Då är det extra viktigt för patienten att bli sedd som en person och inte endast ett symptom, detta för att behålla vär-dighet och att inte inskränka på integriteten. Personcentrerad omvårdnad handlar om att se patientens individuella behov. Det finns beskrivet att en akutmottagning som är en central del av sjukvården, många gånger är en stressig arbetsplats där snabba beslut måste fattas. Det har visat att en välinformerad patient leder till ett minskat behov av återbesök i vården, enligt tidigare studier. Huvudsyftet på en akutmottagning är att rädda liv snarare än att er-bjuda en holistisk vård vilket kan innebära att personen patienten försvinner på vägen vil-ket kan leda till att en känsla av betydelselöshet infinner sig. Syfte Att studerasjuksköterskans upplevelse av personcentrerad omvårdnad på en akutmottagning. Metod Metoden som tillämpades var en egenkonstruerad enkät av mixad metod. Resultatet pre-senteras med deskriptiv statistik med svar från de öppna frågorna. Resultat Arbetsmiljön på en akutmottagning framkommer som stressig och med begränsade utrymmen och möjligheter till personcentrerad omvårdnad.Majoriteten av deltagarna anser att personcentreradomvårdnad är viktigt men att deras arbetsmiljö inte främjar det personcentrerade arbetssätt, mestadels på grund av arbetsbelastning. Är arbetsbelastningen hanterbarvill sjuksköterskornaförbättra förhållandena för patienterna på akutmottagningen. Slutsats En mindre stressig arbetssituation skulle med stor sannolikhet öka den personcentrerade omvårdnaden.

Tidigare forskning visar att smärta är det vanligaste symtomet hos patienter som söker sig till akutmottagningar. Trots detta är otillräcklig smärtlindring, oligoanalgesia, ett känt problem inom akutsjukvården. Långa väntetider och under- eller obehandlad smärta orsakar både fysiskt och psykiskt lidande hos patienter och är oförenligt med sjuksköterskans yrkesetik, särskilt då specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård ska ha kompetens att självständigt påbörja behandling på akutmottagning. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskeinitierad smärtlindring [NIA/NIPP] påverkar patienter på akutmottagning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. En litteraturöversikt användes som metod. Sexton originalstudier som undersökte effekter av NIA/NIPP på akutmottagningar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades och en integrerad analys utfördes. Resultatet visade på att NIA/NIPP kan leda till en signifikant minskning av väntetiden för smärtlindring och mer specifikt, tiden för opiatbehandling. Dessutom anses NIA/NIPP kunna leda till att en mer adekvat/effektiv smärtbehandling ges. Smärtlindring administrerades mer frekvent. Inga allvarliga negativa händelser registrerades i samband med NIA/NIPP. Däremot kunde ingen klinisk effekt på totala vårdtiden på akutmottagning fastställas. Samband mellan NIA/NIPP och patienttillfredsställelse kunde inte bevisas, dock sågs en tendens mot ökad nöjdhet hos patienter när NIA/NIPP användes. Emellertid visar vissa av de studerade artiklarna att väntetider till smärtlindring förblir långa, trots förbättringar med NIA/NIPP-protokoll. Slutsats som dras är att denna studie tyder på att NIA/NIPP är en strategi som har potential att förbättra smärtbehandling på akutmottagning och därmed öka patientsäkerheten. Fler studier behövs för att fastställa faktorer som hindrar respektive underlättar implementering av sjuksköterskeinitierad smärtbehandling.

Bakgrund På en akutmottagning möter vårdpersonalen kritiskt sjuka patienter och behöver ofta fatta snabba beslut. Patientdelaktighet innebär att patienten har en tydlig roll i det interprofessionella vårdteamet och är dessutom lagstadgat för att främja patientens integritet, autonomi och delaktighet. Syfte Syftet var att beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonals perspektiv. Metod För att summera kunskapsläget kring patientdelaktighet ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv på en akutmottagning gjordes en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 16 kritiskt granskade artiklar inkluderades. Resultat Tre rubriker identifierades när patientdelaktighet på en akutmottagning ur ett patient- och vårdpersonalsperspektiv analyserades; Kommunikationens betydelse, Attityder och förhållningssätt och Vårdrelationens betydelse och vårdpersonalens ansvar. Slutsats För att kunna bedriva en personcentrerad omvårdnad och vård med hög kvalitet på en akutmottagning krävs det att patientdelaktigheten får en självklar plats genom att tydliggöra patientens rättighet till delaktighet och sjuksköterskans skyldighet att göra patienten delaktig. En god kommunikation, attityder och förhållningssätt samt vårdpersonalens ansvar i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal är viktiga komponenter för att kunna beskriva patientdelaktighet på en akutmottagning ur patientens och vårdpersonalens perspektiv.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutmottagningen är en komplex arbetsplats med ett oförutsägbart inflöde av patienter dygnet runt. Hälso- och sjukvård skall ges på lika villkor och patienter med störst behov skall ges företräde. Idag är situationen ofta att antalet patienter överstiger akutmottagningens resurser och därför används idag triagesystem som syftar till att fastställa vilken medicinsk angelägenhetsgrad patienten har och därigenom säkerställa att den som har störst behov får träffa läkare först. Triagearbetet är en central del av sjuksköterskans uppdrag på akutmottagningen. Syfte: Att belysa faktorer på akutmottagningar som påverkar sjuksköterskors triagearbete. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade tolv kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Databassökningar genomfördes mellan december 2018 och februari 2019. Analysen baserades på integrerad innehållsanalys vilket innebar att likheter i artiklarna identifierades och kategorier och underkategorier framträdde. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. I kategorin kompetens ingick underkategorierna erfarenhet, utbildning och informationsinhämtning och personliga egenskaper. Här framträdde hur sjuksköterskans förmåga att utföra triagearbete och göra korrekta prioriteringsbedömningar var kopplat till utbildningsnivå och erfarenhet av akutsjukvård men också att attityder och förmågan tolka patientens sammantagna symtombild och bakgrundsinformation påverkade. I kategorin arbetsmiljö ingick arbetsbelastning, fysisk miljö och kommunikation och samarbete. Här konstaterades att hög arbetsbelastning och tidspress upplevdes som stressande och hindrade möjligheterna att ta korrekta triagebeslut. Begränsningar i den fysiska miljön ledde till försvårad informationsinhämtning medan bra kommunikation sjuksköterskor emellan samt tvärprofessionellt samarbete ökade förmågan att utföra triagearbete med god kvalitet. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans triagearbete. Sjuksköterskan behöver ha hög kompetens, god arbetsmiljö och samarbetsförmåga för att prestera arbete med hög kvalitet. Nyckelord: Triage, Akutmottagning, Sjuksköterska, Faktorer

SAMMANFATTNING Mångbesökaren på akutmottagningen är en utsatt grupp som utgör en signifikant del av de totala besöken på en akutmottagning.  Mångbesökaren uppvisar ofta en spretig symptombild som i studier har visats domineras av kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, missbruk och sociala problem.  Mångbesökarna själva har i studier uppgett att de upplever sina besvär som reella hot mot liv och autonomi.  Studier visar att beteendet med frekventa akutbesök går att bryta. Väldigt lite forskning kring vårdpersonalens upplevelser av att möta denna patientgrupp stod att finna. Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av att möta mångbesökare på akutmottagningen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på akutmottagningar i regionerna Stockholm, Uppland samt Södermanland. Sjuksköterskor som uppfyllde inklusionskriterierna rekryterades och totalt sju stycken sjuksköterskor deltog i studien. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med konventionell innehållsanalys. I resultatet framkom fyra stycken kategorier. Mångbesökaren som innefattade sjuksköterskornas upplevelser av vad en mångbesökare är, det framkom att i enlighet med tidigare forskning så var det flertalet besök under en kort tidsperiod för sökorsaker som kroniska sjukdomar, missbruksproblematik, sociala problem samt psykiatriska problem. Ett viktigt fynd var att det skilde sig dock demografiskt vilken den primära sökorsaken för mångbesökaren var. Mångbesökaren och organisationen var en kategori som framkom där sjuksköterskorna upplevde att organisationen inte var anpassad för mångbesökarnas behov. Omvårdnadsbehovet sågs som det primära behovet hos patientgruppen och detta kunde ej tillgodoses eller prioriterades inte inom organisationen. Upplevelsen att rätt instans för mångbesökarna ej var akutmottagningen, men svårigheter att hänvisa patienterna till rätt instans förelåg. Relationen sjuksköterskan och mångbesökaren tog upp mötet och hur det upplevdes av sjuksköterskorna, även positiva och negativa känslor kring mötet med mångbesökaren togs upp av sjuksköterskorna. Förtroende var en känsla som fick en egen kategori och lyftes av samtliga sjuksköterskor. Mestadels handlade det om ett skadat eller tappat förtroende. Sista kategorin blev sjuksköterskan och omvårdnaden där sjuksköterskan och omvårdnadens roll diskuterades. Det primära som framkom här var i diskussioner kring professionellt förhållningssätt. Att se människan bakom patienten, att hjälpa samt sjuksköterskans kompetens. Slutsatsen i studien blir att en tydligare roll för sjuksköterskan och omvårdnaden behövs på akutmottagningen för att kunna svara upp mot det behov som mångbesökarna har. Alternativt behövs resurser tillsättas för att lotsa mångbesökare till rätt instans och ge dem den omvårdnad, medicinsk hjälp och social hjälp som denna utsatta kategori patienter behöver. Detta i enlighet med sjuksköterskans kärnkompetens personcentrerad vård. / ABSTRACT The frequent flyer in an emergency department is part of a vulnerable group of patients that make up a significant part of the total visits a year to an emergency department. The frequent flyer often presents with a diffuse collection of symptoms that studies have shown tend to be dominated by chronic illness, psychiatric illness, substance abuse and socioeconomic problems. The frequent flyers themselves claim in studies done that they perceive their problems as real threats to life and autonomy. Studies have shown that the pattern of frequent flying is one that can be broken. Very little research was found detailing the experiences of healthcare professionals in caring for this group of patients. The aim of the study was to study the experiences of nurses in meeting frequent flyers in the emergency department. A qualitative interview study was conducted in the emergency departments in three regions, Stockholm, Uppland and Södermanland. Nurses who met the inclusion criteria of the study were included and a total of seven nurses were interviewed for the study. The collected data was transcribed and analyzed using a conventional content analysis. In the result four categories emerged. The frequent flyer which contained nurses perceptions of what a frequent flyer is, the findings were in line with existing research in that it included frequent visits in a short timespan relating to chronic illness, problems related to substance abuse, psychiatric problems and socioeconomic problems. An important find was that there was a demographic difference in what the primary problem the frequent flyer presented between the different emergency departments. The frequent flyer and the organization were a category which detailed how nurses experienced that the organization wasn’t suited to meet the needs of the frequent flyers. The primary identified need was the need for caring, a need that couldn’t be met and wasn’t prioritized in the organization. Nurses experienced that the emergency department wasn’t the correct instance for these patients but a difficulty in guiding the patients to the correct instance was experienced. The relationship nurse and frequent flyer detailed the meeting and how it was experienced by nurses, the positive and negative feelings involved in the meeting were discussed. Trust was a feeling that received its own category and was discussed by all the interviewed nurses. Mostly it detailed a damaged or lost sense of trust. The last category that emerged was the nurse and the nursing care where the role of the nurse and nursing care were discussed. The discussions included being professional, to see the human being behind the patient, to help and the skills of the nurse. The conclusion of the study was that a clearer role for the nurse and nursing care is needed in the emergency department to meet the demands of the frequent flyer. Alternatively, resources need to be invested to be able to guide the frequent flyer to the correct instance to give them the nursing, medical help and socioeconomic support this vulnerable group needs. This needs to be done in line with the core competence for nurses that is person centered care.

Söktrycket har ökat på landets akutmottagningar de senaste åren. Människor söker i större utsträckning sjukvård dygnet runt. Det ökade antalet besök leder till ökad arbetsbörda för personalen och längre väntetider för patienterna. Triage används för att identifiera de patienter som är i behov av ett akut omhändertagande och används både pre- och intrahospitalt. Många faktorer, både inre och yttre, påverkar vid bedömning när sjuksköterskan prioriterar och bedömer en patient på akutmottagningen. Patientens vårdbehov definieras utifrån tre steg. Sjuksköterskan identifierar patientens behov av vård, utför nödvändiga åtgärder och tillsätter resurser för att slutligen tillgodose samtliga behov. Inom vården är kommunikationen en viktig faktor för att kunna ge och ta emot information och för att få en uppfattning om det runtomkring oss. Vården ska vara av god kvalitet, patienten ska känna sig trygg och vården ska bygga på ömsesidig respekt och ta hänsyn till individens integritet.   Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bedöma patienters vårdbehov på en akutmottagning.   Sju intervjuer genomfördes under januari 2017 på en akutmottagning i södra Sverige Intervjuerna utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide och båda författarna deltog under intervjutillfällena. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.   I resultatet framkom olika kategorier från de meningsbärande enheterna. Upplevda egenskaper som skapar en trygghet i bedömningen. De egenskaper som beskrevs ha betydelse vid patientbedömningen var klinisk blick, magkänsla, erfarenhet och att använda alla sina sinnen vid patientbedömningen. Bra förutsättningar att utföra en säker bedömning. En korrekt genomförd anamnes gav bra förutsättningar för fortsatt fullgod bedömning och vård. Beslutsstöd, i det här fallet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS), ansågs som ett tryggt stöd för sjuksköterskorna vid patientbedömningen. Kommunikationen genomsyrade hela bedömningssituationen och hade stor betydelse för sjuksköterskan i patientmötet.  Omgivande faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse i bedömningssituationen var stress, inflytande från andra kollegor och hög arbetsbelastning. Denna studie synliggör sjuksköterskornas arbetssituation och beskriver upplevelser kring fenomenet bedömning av patienters vårdbehov. Sjuksköterskorna behöver känna en trygghet av att vara i ett fungerande team som stöttar, ger råd och arbetar tillsammans kring patienten på ett holistiskt och patientsäkert sätt

En akutmottagning är en arbetsplats med hög risk att råka ut för arbetsrelaterat hot och våld. Dynamiken som uppstår i oväntade situationer, där patienter drabbats av akut sjukdom eller livshotande trauma, kan påverka deras och nära anhörigas förmåga att uppträda behärskat. Det är inte ovanligt att sjuksköterskor, som möter och hanterar dessa patienter i behov av vård, är de som riskerar att utsättas för dessa hotfulla situationer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld på akutmottagning. Författarna har använt sig av en integrativ litteraturöversikt för att komma fram till ett resultat. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. I resultatet identifierades fem olika teman kring sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld; support, kompetensbrist, utsatthet, kommunikation samt coping. Det framgick att sjuksköterskor utsätts för hot och våld på akutmottagning och att många ser på det som en del av arbetet. Sjuksköterskorna saknar kunskap om hur de ska hantera och rapportera arbetsrelaterat hot och våld och de saknar ofta stöd hos ledning och chefer. De söker främst support hos kollegor och familj efter en hotfull situation och många hanterar händelsen genom att acceptera att det är en del av vardagen. Slutsatsen är att det behövs mer utbildning i hur man förebygger, hanterar och anmäler arbetsrelaterat hot och våld samt ett tydligare stöd från ledningen för att ändra attityderna kring vad som är en rimlig arbetsmiljö på akutmottagning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Maktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information. Syfte Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen. Lite förvånande visade det sig i resultatet att flertalet av patienterna var nöjda med det bemötande och den vård de erhållit, dock underströks i flertalet studier att enligt patienter kunde förbättringar göras inom vissa områden. Slutsats Att visa respekt, lyssna på patienten och framföra tydlig och adekvat information är de faktorer som framställts som viktigast när det gäller bemötandet på akutmottagningen, detta i sig kostar inte sjukvården något utan medför endast positiva effekter. Gott bemötande kan öka tillfredsställelsen och följsamheten med den givna vården.

Den äldre generationen i Sveriges befolkning ökar vilket kan förväntas avspeglas genom tillströmningen av äldre personer som söker vård på akutmottagningar. Det är därför angeläget att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar besitter kunskap om äldre och åldrandet för att kunna tillämpa ett akut omhändertagande men också att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer. Akutmottagningars arbets- och vårdmiljö innebär en hög arbetsbelastning och begränsad tid att identifiera och tillgodose enskilda individers omvårdnadsbehov.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av omhändertagande samt att identifiera omvårdnadsbehov av äldre individer på en akutmottagning.I metoden har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuteknik använts. Intervjuer med åtta stycken sjuksköterskor som arbetar på två olika akutmottagningar i södra Sverige. Samtliga intervjuer har spelats in. Intervjuerna transkriberades och analyserades efter Graneheim och Lundmans innehållsanalys.I resultatet har tre kategorier bildats: Omvårdnad på en akutmottagning, Brister i att tillgodose omvårdnad och Tillgångar av utbildning och resurs på en akutmottagning. Sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning arbetade ständigt efter klockan. De präglades av ett snabbt och proffesionellt omhändertagande av äldre individer. Sjuksköterskor på en akutmottagning identifierade två olika former av omvårdnad hos äldre individer; Specifik omvårdnad som var styrd efter PM och allmän omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter att hinna med allt pga högt patientflöde samt svårigheter till att identifiera omvårdnadsbehov pga den äldres komplexa sjukdomsbild.Studiens slutsats är att individer som inkommer i ett kritiskt tillstånd får ett bättre omhändertagande och sjuksköterskor anser det enklare att indentifiera och tillgodose omvårdnad än hos individer som inte är akut sjuka. De framkom i resultatet att sjuksköterskor brister i sitt förförande att identifiera omvårdnadsbehov hos äldre individer vid ett högt patientflöde på en akutmottagning.Nyckelord: Sjuksköterska, akutmottagning, omvårdnad, äldre.