Sverige ligger i framkant inom prehospital sjukvård med goda resurser för att kunna ge adekvat vård genom denna del av vårdkedjan. Sjuksköterskan skall besitta kunskap och utföra bedömning, rådgivning, prioritering samt åtgärder på plats under sjuktransport och överlämnande till mottagande slutenvård. Överrapporteringen består av tre delar, ett fysiskt, verbalt och skriftligt överlämnande. Syftet var att beskriva betydelsen av överrapportering mellan ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning. Litteraturstudie valdes som metod. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuellsökning. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet redovisas två kategorier som framkom under dataanalyser: Vad som kan underlätta överrapportering och Vad som kan komplicera överrapporteringen. I dessa kategorier framkommer det bland annat att samarbete underlättar överrapportering samt de som kan komplicera överrapporteringen kan bland annat vara stress och tidspress. Slutsatsen var att samarbete är en stor faktor till att överrapporteringarna skall uppnå hög kvalité. En annan faktor är att utveckla tekniska hjälpmedel för att undvika informationsbortfall eller missuppfattad information. Detta säkerställer kvalitén på överrapporteringarna mellan ambulanspersonal och akutmottagningens personal.

Bakgrund: Att arbeta inom akutsjukvård innebär ett varierat och oförutsägbart arbete med korta patientmöten och många besökare, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Allmänsjuksköterskan som arbetar på akutmottagningen ställs inför dagliga stressfaktorer, som innefattar en hög arbetsbelastning där kompetens kan vara avgörande.  Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelser av att arbeta på en akutmottagning. Metod: En litteratursammanställning med en kvalitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades till teman och subteman.  Resultat: Det framkom fyra teman: Arbetsmiljön, Arbetskollegor, Arbetsrelaterad stress samt Kompetensens betydelse, med sammanlagt 9 subteman.  Slutsatser: Sjuksköterskan upplever att säkerhetsrisker samt stress i arbetsmiljön har negativa effekter på välbefinnandet. För att sjuksköterskan ska uppnå ett välbefinnande och tillgodose en patientsäker vård, har arbetskollegor en betydande roll. En högre kompetens samt utbildning kan leda till ett säkrare förhållningssätt, patientsäker vård samt ett bättre välbefinnande. Vidare studier är av vikt för att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser i sin arbetssituation samt studera förbättringsarbeten. Detta kan leda till en god vårdrelation i en vårdande miljö och stärka allmänsjuksköterskans välbefinnande samt värdighet.

Bakgrund: Hot och våld är idag ett vanligt förekommande fenomen inom sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen är särskilt utsatta och löper en stor risk att drabbas av hot och våld i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Bristande kommunikation, underbemanning och långa väntetider var utifrån sjuksköterskors perspektiv vanliga orsaker till att hot och våld uppstod på akutmottagningen. Sjuksköterskor upplevde fysiska och psykiska skador, samt negativa känslor som ett resultat av hot och våld. Slutsats: Hot och våld på akutmottagningen beror på flera orsaker och påverkar sjuksköterskor på många negativa sätt. Att sjukhusledningen uppmärksammar arbetsplatsrelaterat hot och våld samt ger sjuksköterskor de verktyg de behöver, gör att sjuksköterskor kan handskas med problemet och fortsätta ge vård till människor på akutmottagningen.

Patienter med självskadebeteende är en vanligt förekommande patientgrupp på somatiska akutmottagningar. Självskadebeteende innebär att skada sig själv med olika metoder utan avsikt att ta sitt liv. Som akutsjuksköterska behövs det kunskap om flera olika patientgrupper. Samtidigt visar forskningen att vårdmötet med patienter med självskadebeteende på akutmottagningen brister i förståelse och bemötande. Kunskapsbristen vad det gäller akutsjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende påverkar vårdandet. Att skapa ökad kunskap och förståelse för detta är av betydelse för att stärka vårdmötet. Av den anledningen var syftet att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande hur akutsjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende påverkar vårdandet på akutmottagningen. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 14 artiklar valdes ut och presenterades i en tematisk analys. Resultatet påvisade varierande inställningar till dessa patienter. Akutsjuksköterskorna försökte lindra det som upplevdes plågsamt för patienterna men de utvecklade även ett dömande förhållningssätt gentemot patienter med självskadebeteende. Internationell forskning visar att det finns en kunskapslucka i förhållande till denna patientgrupp och att mer utbildning krävs för att få en djupare kompetens där en stigmatisering inte förekommer.

Abstrakt Bakgrund: I stor utsträckning har alla världens sjuksköterskor någon gång erfarit hot och våld på sin arbetsplats. Det finns flera olika definitioner av hot och våld, våldet syftar till att skada en annan person fysiskt, verbalt eller genom sexuella trakasserier. Akutmottagningen är en stressig och krävande miljö för sjuksköterskan, där triagering, omvårdnad och kommunikation är viktiga delar i arbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Studiens design var en litteraturstudie där tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna inhämtades från CINAHL samt PubMed och har analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat: Analysen låg till grund för ett resultat som innefattade tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Våldet på akutmottagningar, Hotet och våldets påverkan på sjuksköterskan samt Förebyggande åtgärder och förbättringsmöjligheter. Underkategorierna innefattar: Vem utför våldet?, Olika typer av våld, Riskfaktorer för våldsamma situationer, Förekomsten av hot och våld, Sjuksköterskans lidande, Våldets acceptans och tolerans, rapportering samt Utbildning och strategier.  Slutsats: Hot och våld på akutmottagningar är ett globalt problem som inte bara påverkar sjuksköterskors arbetsliv utan även deras privatliv. Primära orsaker till hot och våld identifierades där huvudparten av sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningar erfarit våld på arbetsplatsen. Förebyggande åtgärder som utbildning, kommunikationstekniker samt arbetsgivare som säkerställer en god arbetsmiljö kan bidra till reducering av hot och våld och en förbättrad situation för

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagning har ett stort patientansvar. Sjuksköterskor behöver förhålla sig till lagar och styrdokument i arbetet och samtidigt arbeta utifrån helhetssyn på patienten. Akutmottagning är en komplex arbetsplats där patienter i alla åldrar och med olika åkommor söker vård samtidigt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter på akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt med elva artiklar som består av sexartiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och en artikel med blandad metod. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att flera faktorer inom arbetsmiljön påverkade omvårdnaden av patienter. Hög arbetsbelastning, att arbeta med oerfarna kollegor samt ett högt patientflöde upplevde påverkans förutsättningar för sjuksköterskor att utföra god omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde att de behövde har specifika egenskaper för omvårdnad på akutmottagning som social och etisk kompetens och att lita på sin magkänsla. Sjuksköterskor upplevde också att de behövde vara medvetna om vikten av att synliggöra patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön begränsar deras omvårdnadsförmåga. Förbättring av arbetsmiljön skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och patientsäkert vilket också skulle kunna skapa mer trivsel för sjuksköterskor på akutmottagning. Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön begränsar deras omvårdnadsförmåga. Förbättring av arbetsmiljön skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och patientsäkert vilket också skulle kunna skapa mer trivsel för sjuksköterskor på akutmottagning. Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön begränsar deras omvårdnadsförmåga. Förbättring av arbetsmiljön skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att arbeta mer personcentrerat och patientsäkert vilket också skulle kunna skapa mer trivsel för sjuksköterskor på akutmottagning.

Introduktion: Akutsjukvård är för en del patienter starten på en längre vårdkedja. Det kan vara en tid för patienten som präglas av oro och rädsla. Inom akutsjukvård tas hastiga beslut utifrån aktuell situation. Bemötandet från vårdpersonalen är då viktigt för att patienten ska uppleva sig trygg och sedd. Tidigare forskning har visat att missnöje med vårdpersonalens bemötande ger en ökad ekonomisk belastning, ofta såväl för sjukvården som för individen, samt ett ökat lidande i form av längre vårdtider. För att kunna arbeta personcentrerat är det viktigt att ha förståelse för hur patienter värderar och upplever bemötandet från vårdpersonalen inom akutsjukvård.  Syfte: Att utforska patienters upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård.  Metod: Deskriptiv studiedesign med allmän litteraturöversikt och kvalitativ ansats där elva vetenskapliga kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Fyra huvudteman framträdde; Patientens behov av information, Kommunikationens betydelse för patientens delaktighet i vården, Patientens behov av personcentrerad vård och Patientens behov av medicinskt och emotionellt omhändertagande. Slutsats: Resultatet visar på att upplevelsen av vårdpersonalens bemötande är individuellt. Gemensamt för patienternas upplevelser var känslan av att vara beroende av vårdpersonalen vars bemötande både kunde upplevas som negativ och positiv. Patienterna hade en önskan om att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.  Nyckelord: Akutsjukvård. Patientupplevelser. Kommunikation. Akutmottagning. Bemötande / Introduction: Emergency care is for some patients the start of a longer chain of care. It can be a time for the patient marked by anxiety and fear. In emergency healthcare, decisions are often made quickly based on the current situation. The treatment from the healthcare staff is therefore important for the patient to feel safe, to be seen and for the care to be effective. Previous research has shown that dissatisfaction with the care staff's treatment results in an increased financial burden, often both for the healthcare system and for the individual, as well as increased suffering in the form of longer treatment. In order to be able to work in a person-centred way, it is important to have an understanding of how patients value and experience the treatment from the nursing staff in emergency healthcare. Aim: To explore patients experiences of treatment from nursing staff in emergency medical services.  Method: Descriptive study design with a general literature review and qualitative approach where eleven scientific qualitative articles were analyzed and reviewed.  Result: Four main themes emerged; Patient´s need of information, Importance of communication for the patient´s participation in care, Patient´s need for person-centred care and Patient´s need for medical and emotional care.  Conclusion: The results show that the experience of the care staff's treatment is individual and often depending on the situation. Common to the patients' experiences was the feeling of being dependent on the care staff whose treatment could be experienced as both negative and positive. The patients had a desire to feel safe, seen and listened to. Keywords: Emergency medical care. Patient experience. Communication. Emergency service. Encounters.

Bakgrund: Akutmottagningen är öppet dygnet runt och är första kontaktpunkten för patienter. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på en akutmottagning beskrevs vara krävande och intensiv på grund av rådande tidspress och arbetsbelastning. Vidare erfar sjuksköterskor utmaningar i att ge optimal vård och etablera en vårdande relation med patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att bli vårdad på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som baserats på elva artiklar och består av sju artiklar med kvalitativ ansats och fyra artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av att vårdas på en akutmottagning, har visat sig variera beroende på hur patienter blivit bemötta av sjuksköterskor. Patienter erfar att när de blivit bemötta och vårdade med respekt underlättas vårdprocessen för både patienter och sjuksköterskor. Långa väntetider, brist på information samt vårdpersonalens arbetsbelastning resulterade i att patienter kände sig maktlösa och åsidosatta. I analysen har fem teman identifierats, dessa är att bli vårdad med respekt, betydelsen av kommunikation, att bli prioriterad, betydelsen av trygghet, att vara ignorerad. Slutsats: Patienter hade olika erfarenheter av vårdandet på en akutmottagning. Att patienter vårdades som en unik person där deras värdighet och värderingar bevarades gjorde att vården blev betydelsefull. En del patienter erfor vården på akutmottagningen som utmanande och ökade deras lidande på grund av bristen på information och uppmärksamhet från sjuksköterskor, vilket ledde till att patienter kände sig ignorerade och bortglömda.

Bakgrund: Idag är hot och våld på akutmottagningen ett globalt problem. Hot och våld kan vara av olika karaktär, det kan bland annat vara av verbal eller fysisk karaktär. Verbalt våld kan bestå av skrik eller en aggressiv ton där verbala hot mot livet kan förekomma. Fysiskt våld kan bestå av sparkar, slag eller att få ett glas vatten kastat i ansiktet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt, med en induktiv ansats. En litteraturöversikt bygger på att forskaren valt en forskningsfråga som är avgränsad genom att samla in data samt att sammanställa redan genomförd forskning inom det valda forskningsområdet. Resultatet i detta arbete bygger på redan publicerade forskningsartiklar av kvalitativ ansats. Analysen i detta arbete utgår från Friberg (2022) analysmetod. Resultat: Fyra teman med två underteman framkom efter analysen; påverkan på hälsan, påverkan på omvårdnadsarbetet, saknar stöd och ingen idé att rapportera. Underteman som framkom var fysisk påverkan och psykisk påverkan.   Slutsats: Hot och våld på akutmottagningen har blivit en norm och accepterat som en del av sjuksköterskans arbete. Detta är något som påverkar både det psykiska och det fysiska måendet samt att hot och våld ses som ett arbetsmiljöproblem.