Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

Bakgrund: Triage är ett hjälpmedel som används för att genomföra bedömningar och prioriteringar av patienter på akutmottagningar. Bedömningarna av patienterna delas upp i olika nivåer beroende efter deras vårdbehov. Syftet med bedömningarna är att se till att den som har störst behov av hjälp erhåller hjälp först. Det är en legitimerad sjuksköterska som utför denna bedömning. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med triage på en akutmottagning samt beskriva vilken datasamlingsmetod som använts i de inkluderade artiklarna i resultatet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar efter vetenskapligt material genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed samt genom en manuell sökning i de båda databaserna. Artiklarna har granskats för att urskilja skillnader och likheter och sammanställts både i tabellform och i resultattext. Huvudresultat: I Resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelse av triage: Klinisk erfarenhet, arbetsmiljön på akutmottagningen och teoretisk och praktisk utbildning. Valda artiklars datainsamlingsmetoder bestod av både intervjustudier, enkätstudier, observationsstudier. Slutsatser: Sjuksköterskor beskriver bristande utbildning, avsaknad av yrkeserfarenhet samt olika faktorer som påverkar arbetsmiljön på akutmottagningen som har visat sig ha betydelse för deras erfarenheter av att arbeta med triage. Faktorerna har var och en för sig betydelse för sjuksköterskors yrkesutövning, inte bara inom akutsjukvården, utan även inom andra verksamhetsområden inom sjukvården. Trots den stora variationen av patient tillströmning på akutmottagningar så uppger sjuksköterskor att arbetstillfredsställelsen är stor men om mer vikt lades vid att skapa en godare arbetsmiljö, erbjuda utbildning samt se över kliniska yrkeserfarenhetens betydelse vid triagering kanske arbetstillfredsställelsen skulle vara ännu högre. / Background: Triage is a tool used to carry out assessments and priorities of patients in emergency rooms. The assessment of the patients is divided into different levels according to their health needs. The purpose of the assessments is to ensure that those who have the greatest need of assistance are taken care of first. A registered nurse performs this assessment. Aim: To describe the nurse´s experience working with triage in a emergency department and to describe the data collection method used in the articles included in the result. Method: A literature study with descriptive design, were ten scientific articles were included. A search for scientific material was carried out ant retrieved from the University of Gävle databases Cinahl and PubMed and through a manual search of the two databases. Results: It emerged that nurses describes causes like lack of education, a lack of experience and factors that affect the work environment has been shown to be important for their experience in working with triage. Selected items data collections methods consisted of interview studies, surveys, observational studies and a web-based survey. Conclusion: The results reveled three main factors affecting nurse´s experience of triage: Clinical experience, work environment and education. The factors, each individually is important for nurse’s occupation, not just in emergency care, but also in other areas in healthcare. Despite the great variety influx of patients in emergency rooms the nurse’s professional satisfaction is but if more emphasis was placed on creating a more enjoyable working environment, providing training and reviewing clinical significance of professional experience at the triage then work satisfaction migh be even higher.

Intensivvårdssjuksköterskans vanligaste arbetsplats är intensivvårdsavdelningen där hon ska kunna ge avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö till svårt sjuka patienter. Idag blir det allt mer vanligt att intensivvårdssjuksköterskan medverkar vid traumalarm på akutmottagningen för att ta emot den skadade patienten med övriga traumateamsmedlemmarna. När traumapatienten anländer till akutrummet, som kan upplevas som en okänd och otrygg miljö, befinner sig den skadade i en utsatt situation och kan uppleva en beroendeställning till vårdpersonalen. Upplever intensivvårdssjuksköterskorna sig otrygga och osäkra skulle detta kunna påverka omhändertagandet av traumapatienten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att medverka i traumateam på akutmottagningen vid traumalarm. Studiens design hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tio intensivvårds sjuksköterskor rekryterades från ett medelstort sjukhus i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Press, Otrygghet och Trygghet. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde press från teammedlemmarna där de upplevde att det fanns förväntningar på att klara sina uppgifter snabbt och problemfritt. De ställde även höga krav på sig själva. Att bli tilldelad dubbla roller i teamet kunde också upplevas som pressande. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde känslor av otrygghet av att arbeta i en okänd miljö på akutmottagningen och att den minskade larmfrekvensen skapade osäkerhet i situationen. Ett tydligt ledarskap av traumateamet kunde dock bidra till känslor av trygghet och att ett lugn infann sig i akutrummet. Regelbundna rutiner där intensivvårdssjuksköterskorna får tillfälle att uppdatera sig i miljön på akutrummet samt att medverka vid traumaövningar kan öka deras möjligheter till trygghet för att i förlängningen förbättra kvalitén i vården av traumapatienter. / Intensive care nurses usually work in the intensive care unit where she will be able to provide advanced care in a high tech environment for seriously ill patients. Today it is becoming more common that intensive care nurses are involved in the trauma care in the emergency department. When the trauma patient arrives at the emergency room, which can be perceived as an unknown and insecure environment, the injured patient is in a vulnerable position and may experience a dependency on caregivers. If the intensive care nurses feel insecure and uncertain, this could affect the care of the trauma patient. The aim of the study was to examine critical care nurses experiences in participating in the traumateam at the emergency department at the trauma alarm. The study design was a qualitative approach in which semi-structured interviews were used to answer the purpose. The data was analyzed using a content analysis. Ten intensive care nurses were recruited from a medium-sized hospital in southern Sweden. The results of the study revealed three categories; Press, Insecurity and Security. Intensive care nurses experienced pressure from the team members as they felt there were expectations on managing their duties quickly and smoothly. They also set high standards for themselves. To be assigned the dual roles of the team could also be perceived as strenuous. Intensive care nurses experienced feelings of insecurity of working in an unknown environment in the emergency department and that the reduced frequency of trauma alarms created uncertainty in the situation. Clear leadership of the traumateam, however, could contribute to feelings of security and a sense of calm appeared in the emergency room. Regular routines where intensive care nurses have the opportunity to keep themselves updated in the environment of the emergency room and to participate in trauma exercises can increase their chances of security to ultimately improve the quality of care of trauma patients.

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning. Med motivet att kunna applicera resultatet på svenska förhållanden är resultatet uppbyggt på åtta studier genomförda på svenska akutmottagningar. Två internationella studier har också använts efter noga övervägande. Åtta av de tio studierna är gjorda med en kvalitativ ansats, de övriga två, varav en svensk och en internationell, har en kvantitativ ansats. Vårt resultat visar att informationen är viktig för att skapa kontroll över situationen och för patientens delaktighet i sin vård, för känslan av bekräftelse och för upplevelsen av trygghet. Relationen mellan patient och sjuksköterska lyftes fram som en viktig del för att patienten ska känna trygghet, vilket skapar förutsättningar att kunna berätta om sin oro och sina behov. Informationen måste anpassas efter varje patients behov och informationen kan behövas upprepas och förtydligas. Det är av stor vikt att sjuksköterskor vet om att information skapar trygghet, vilket skapar förutsättningar för att ge individanpassad information. Informationen är viktig i alla delar av vårdprocessen, därför anser författarna resultatet kan vara överförbart på andra vårdenheter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor som är sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att få hjälp. Där arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa människor skall få bästa möjliga vård. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna på ett värdigt sätt. Denna litteraturstudies syfte är att beskriva patienters upplevelse av mötet med vårdpersonal på akutmottagningar. Metoden är en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell. Resultatet av denna studie presenteras utifrån fyra teman som är Att inte få veta, Upplevelse av ensamhet, Vårdarens brist på empati och Känsla av trygghet. Två teman presenteras utifrån subteman. Det visar sig att patienter har både dåliga, förskräckliga och bra upplevelser av mötet med vårdpersonalen på akutmottagningar. Att inte få veta handlar om informationens betydelse för patienten. Upplevelse av ensamhet handlar om att inte bli sedd, att bli övergiven. Vårdarens brist på empati handlar om hur patienterna upplever vårdarna osympatiska. Känsla av trygghet beskriver, att få kunskap, att befinna sig på akutmottagningen och att bli betraktad som en individ.. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier. Miljöns betydelse för integritet och delaktighet, betydelsen av ljuset, färgen och konsten och betydelsen av samvaro och aktivitet. Resultat: Resultatet av analysen visade på fördelar av att behandla barnen som individer och lyssna till vad de vill och känner. Det har framkommit att den inre miljön är viktig för barn, ungdomar och deras anhöriga när de söker vård på akutmottagning. Patienter och anhöriga oavsett ålder upplevde akutmottagning som en hotfull plats att vara på, därför belyste barnen att miljön skulle vara mer hemmalik. Ändamålsenliga, stimulerande, ljusa och skiftande miljö önskades. Konst gjord av och för barn föredrogs. Barn och ungdomar talade om olika teman med motiv från naturen så som hav och strand. Färgvalen var milda färger som skulle skifta i miljön. Diskussion: Barns tankar, upplevelser och erfarenheter bör vara grunden i planeringen av hur offentliga lokalers inre miljö skall utformas. Akutmottagningar i allmänhet bör ge barnen en möjlighet till ändmåls enligt stimuli för att barnen skulle kunna klara av sin situation bättre och därmed kunna ge föräldrarna en känsla av kontroll. Trygghet är en känsla som till viss del kan skapas av miljön. / Program: Fristående kurs

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande. Antalet klagomål om dåligt bemötande av personalen i akutmottagningar har ökat. Dåligt bemötande leder till att patienten känner sig kränkt och nedvärderad. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Examensarbetet är en litteraturstudie av både kvantitativa och kvalitativa studier. En sökning av litteratur som främst beskriver sjuksköterskans upplevelse av stress vid akutmottagning samt hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Studierna som använts är publicerade från år 2002 till om med år 2011. Det finns olika faktorer som skapar stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Stress är en bidragande orsak till ett dåligt patientbemötande som påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan psykiskt och fysiskt. Genom att öka kunskapen om stress och dess påvkan inom akutsjukvård kan sjuksköterskor få mer hjälp att identifiera stressorer och genomföra förbättringsarbeten för att påverka stressorerna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Patienter med självskada utgör ett större antal än de som skadats av någon annan och frekvent inkommande till akutmottagningen, upplevelsen av att vårda dem är därmed relevant för att främja en ömsesidigt god vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter för självskador vid akutmottagningen. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte förstå patienter som självskadat väcker frustration, att uppleva ambivalens och olika känslor beroende på omständigheterna, att ifrågasätta om vård på akutmottagningen är rätt för personen som självskadat, att känna empati och kunna göra skillnad och att känna sig skyldig att vårda men sakna utrymme. Deltagare beskrev såväl frustration och att känna sig skyldiga att vårda, som empati och att ha en vilja att hjälpa. Mötet mellan patient och vårdpersonal kunde vara omsorgsfullt men även destruktivt för patienten. Patientens psykiska och fysiska behov separerades ofta, där akutvården prioriterade de fysiska skadorna. Vårdpersonal beskrev sig sakna kunskap om självskadebeteende och därav betraktas utbildning som en viktig del i att förbättra deras upplevelse av att vårda och därigenom också tänkas förbättra patientens upplevelse av den akuta vården.

No description available.

Bakgrund:Hot och våld är vanligt förekommande i sjukvården. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning tillhör en riskgrupp som kan hamna i situationer med våld och hot. Beroende på vart man jobbar och vilken bransch man är i så finns det olika anledningar och orsaker till hot och våld.  Enligt Arbetsmiljöverket (2018) ska arbetsgivaren se till att det finns resurser och informationen till personalen som är tillräcklig för att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt. KASAM har använts som teoretisk referensram. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagning. Metod: Det har gjorts en litteraturstudie med integrerad analys. Strukturerade sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet består av 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor upplevde en otrygghet och osäkerhet på arbetsplatsen, vilket var obehagligt för många. Hot och våld upplevdes av sjuksköterskorna som en del av deras arbete och det påverkade även deras privatliv både fysiskt och psykiskt. Resurser och utbildningar för att hantera våldsamma situationer var otillräckliga. Slutsats:Sjuksköterskor som blev utsatta för hot och våld drabbades psykiskt och fysiskt, samt att det väckte starka känslor. Det fanns behov av kontinuerlig utbildning för vårdpersonal för att stärka kunskapen kring hur hot och våld kunde hanteras på bästa sätt.