Barn är en stor grupp som söker vård på akutmottagningar där flertalet sjuksköterskor inte genomgått någon specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Många akutmottagningar har också svårt med bemanningen av erfarna sjuksköterskor. I barncentrerad vård möts barnet enligt barnkonventionen och har därmed rätt att delta i sin vård och i beslut kring den samtidigt som familjen finns med barnet. För att främja en hållbar utveckling kring vården av barn anser vi att det är viktigt att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn på en akutmottagning avsedd för vuxna. Åtta intervjuer genomfördes med semistrukturerad metod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ induktiv ansats med utgångspunkt från Elo och Kyngäs metod. Analysen resulterade i fyra kategorier; Det krävs kompetens och erfarenhet, Icke barnanpassad miljö, Samarbete med andra kring barnet kan underlätta eller försvåra och Att sätta barnet i centrum. Diskussionen utgår ifrån samma kategorier och visar att erfarenhet hos sjuksköterskorna utgör en väsentlig skillnad och det finns en önskan om mer. Organisationen på sjukhuset leder till frustration då det finns en distans mellan akutmottagning och barnakutmottagning både fysiskt och samarbetsmässigt. Genom att organisera sjukvården så att alla barn söker vård på samma akutmottagning inom sjukhusets upptagningsområde skapas möjligheter för sjuksköterskorna att få mer erfarenhet genom att träffa fler barn. Barn är inte små vuxna och sjuksköterskor som vårdar barn behöver specifik kunskap för att kunna möta dem på bästa sätt.

Background: In Sweden, many patients seek emergency care and nurses in the emergency department therefore need to consider several aspects during their work to meet the patients' needs. At the same time, nurses feel understaffed with too much work responsibility, which contributes to increased stress among them. There is a risk that the patient's care needs and relationships between the nurse and the patient are therefore neglected in the care. Aim: To describe patients' experiences of care in an emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Result: Two themes with 5 subthemes. First theme: To be seen as a unique person with subthemes; To be confirmed for their needs and That meaningful communication creates well-being. Second theme: Being in the dark due to poor care with subthemes; That long waiting times create discomfort, Feeling dissatisfied with a lack of care and Feeling vulnerable during the care period. Conclusion: The result indicates mixed experiences in the patients who were cared for in an emergency department. To promote patients' well-being, an important interaction was that nurses care was based on a good treatment and took the time to talk to the patients. However, negative experiences from the patients were described where long waiting times and the lack of communication were recurring problems that caused unnecessary suffering.

Introduktion/Bakgrund: Med patientsäker vård avses vård där all verksamhet inriktas på att reducera risker för vårdskador, dess antal och konsekvenser. En akutmottagning är en vårdenhet som dygnet runt bedriver trauma- och/eller akutsjukvård av patienter med olika tillstånd och allvarlighetsgrad. Patienterna bedöms enligt olika triagesystem. Sjuksköterskan bör besitta viss kompetens för att kunna genomföra en effektiv och patientsäker omvårdnad på akutmottagningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) nio steg, där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.  Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar varav åtta är kvalitativa artiklar, två är kvantitativa artiklar och en är mixad metod artikel. Dataanalysen resulterades i följande teman: kommunikation, bemanning och arbetsbelastning med flera tillhörande underteman. Slutsats: Studiens resultat antyder på att patientsäkerhet brister på akutmottagningarna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Sjuksköterskor beskrev hög arbetsbelastning, brist på rutiner och samarbete, tidsbrist samt icke-optimal bemanning som faktorer till negativ påverkan på patientsäkerheten. Högt arbetstempo tvingar sjuksköterskor att avvika från rutiner för att hinna med arbetspassets uppgifter. Sjuksköterskekompetens visade sig också kunna påverka patientsäkerhet. Sjuksköterskor nämnde dessutom att personcentrering, teamsamverkan och effektiv kommunikation är av vikt vid genomförande av patientsäker vård.

Introduktion/Bakgrund: Hot och våld på arbetsplatser är ett globalt problem och mest drabbade är de inom hälsosektorn. Sjuksköterskor har visats vara mest drabbade eftersom de jobbar närmast patienterna. Patienter som kommer till akutmottagningar har höga förväntningar och lite tålamod, vilket ibland resulterar i frustration och aggression. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie som utformats enligt Polit och Beck (2021) nio steg. Bearbetning och analys av data utfördes strategiskt gentemot syftet och slutligen återstod 13 vetenskapliga artiklar som studien baserats på. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld redovisades genom fyra följande teman; att känna sig otrygg, att känna sig otillräcklig, att uppleva psykiska konsekvenser och behov av stöd. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna känner sig otrygga på arbetsplatsen och att de riskerar att bli utsatta för hot och våld. Många av sjuksköterskorna drabbas av kortvariga och långvariga psykiska konsekvenser som ångest, depression, stress och känslor av dålig motivation och otillräcklighet. Bland annat till följd av otillräckligt eller uteblivet stöd från verksamheten efter våldsincident.

Patienter med missbruksproblematik är en av de grupper som förekommer frekvent på akutmottagningen. Patientgruppen riskerar ofullständig eller utebliven vård och omvårdnad. Mötet med patienten ställer krav på akutsjuksköterskors kompetens och förmåga att vårda personcentrerat. Studiens syfte var att undersöka tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskors förhållningssätt till patienter med missbruksproblematik på akutmottagningen. Metoden som valdes är en systematisk och integrativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar hämtade från Cinahl, Pubmed och Medline. Den tematiska analysen ledde till två teman: Inställning till kunskap och Förutsättning till vård. Resultatet påvisar ett stort behov av utbildning och erfarenhet hos akutsjuksköterskor i vården av patienter med missbruk på akutmottagningen. Akutsjuksköterskor anser att patienten ska behandlas med respekt samtidigt som akutsjuksköterskor upplever rädsla för hot och våldssituationer i vården. Frustration förekommer hos akutsjuksköterskor över att patientgruppen inte accepterar erbjuden vård och behandling, något som fick akutsjuksköterskor att känna hopplöshet inför patienten. Tidigare rapporter har visat att patienten i många fall saknar förmågan och de förutsättningar som behövs för en livsstilsförändring. Akutsjuksköterskor behöver i vårdmötet med den missbrukande patienten skapa en relation och ett förtroende, då vården för patienter med missbruksproblematik behöver vara personcentrerad. Personer med missbruk eller beroende har ökad frekvens av allvarliga sjukdomar och förhöjd mortalitet. Studien har påvisat akutsjuksköterskors upplevelser av bristande kunskap i vården kring patienterna. Författarna ser här vikten av att kunskap sprids till akutsjuksköterskor samt övriga kollegor inom akutsjukvården för ökad förståelse samt bättre vård och bemötande av en redan utsatt person som lever med ett missbruk och söker somatisk akutsjukvård.

Patienter kommer till akutmottagning för att få hjälp med sina upplevda symtom och tecken på sjukdom. Samtidigt anser sjukhusens akutmottagningar att de inte har de resurser som krävs för att möta den höga efterfrågan på akutsjukvård. Syftet med studien var därför att undersöka den evidens som fanns tillgänglig angående hur patienterna upplever det första vårdmötet på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie valdes som metod där 17 artiklar ingick. Efter innehållsanalys framträdde tre teman; “En exkluderande känsla i en främmande miljö”, “Respektfullt bemötande” och “Förlorad kontroll”. Resultatet visar att patienternas upplevelser skiljer sig åt. I det första vårdmötet kunde patienterna uppleva att de var involverade i sin egen vård och att de möttes av en kompetent sjuksköterska som lyssnade, samtidigt kunde det första vårdmötet också leda till känslor som förlorad kontroll och diskriminering. Tillgängligheten på information som tilldelades patienterna angående väntetider och vårdprocessen var viktiga faktorer för upplevelsen.

Bakgrund: På akutmottagningar råder en hög patientomsättning samt en snabb arbetstakt, vilket påverkar arbetssituationen för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor på akutmottagningar drabbas i högre grad av utmattning jämfört med sjuksköterskor på andra vårdavdelningar och mottagningar, vilket är på grund av den höga arbetsbelastningen. Den höga arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten, omvårdnaden och sjuksköterskans välmående.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskningen av de inkluderade artiklarna genomfördes utifrån Carlsson och Eimans granskningsmallar.  Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; förekommande stressfaktorer, konsekvenser för sjuksköterskan och patientsäkerhet samt olika strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Underbemanning, kommunikationsbrist och bristfälligt samarbete framkom som förekommande stressfaktorer bland sjuksköterskor på akutmottagningar. Tidsbrist resulterade i försämrad omvårdnad i och med att sjuksköterskorna inte hann med att utföra omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna påverkades även fysiskt och psykiskt av den arbetsrelaterade stressen. På så sätt var stöd från organisationen och samarbete av stor betydelse för hanteringen av arbetsrelaterad stress.  Slutsats: Den främsta stressfaktorn var hög arbetsbelastning, vilket resulterade i försämrad vårdkvalitet samt ohälsa hos sjuksköterskan. Stöd från organisationen var den främsta strategin för att hantera arbetsrelaterad stress. Litteraturöversiktens resultat kan ge kunskap om hur arbetsrelaterad stress på akutmottagningar kan minskas, detta genom strategier för stresshantering samt stressymtom som sjuksköterskan kan vara uppmärksam på.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor har under de senaste åren ökat, både inom Sverige och globalt. Akutmottagningen är en verksamhet där sjuksköterskor arbetar patientnära och där akut sjuka och skadade patienter vårdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserats enligt Fribergs (2017) modell, där en systematisk analys gjorts i fem steg. Resultat: Fynden i resultatet består av tre teman; Upplevelser av risk och skyddsfaktorer, Våldet som en del av vardagen och Upplevelsen av påverkan på den egna hälsan Slutsats: Hot och våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskans arbete på akutmottagningen. Patienter med alkohol- och drogmissbruk och/eller psykisk ohälsa är överrepresenterade som källa till hot och/eller våldsincidenter. Att förenkla rapportsystem och få större stöd från ledning kan motverka många negativa känslor för sjuksköterskor som varit utsatta.

Bakgrund: Stress påverkar alla människor mer eller mindre någon gång under livet. Vanligtvis är det en funktion som hjälper oss att prestera under en kortare tid, men långvariga stresspåslag kan vara skadliga. Sjuksköterskeprofessionen är ofta präglat av ett högt arbetstempo med höga krav och lite utrymme för misstag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie om inkluderade tio vetenskapliga artiklar i både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna PubMed och CINAHL. Sedan genomfördes en integrerad analys som sammanställdes i ett resultat. Resultat: Studien visade att arbetsrelaterad stress orsakas av sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsplatsernas organisation. Den arbetsrelaterade stressen kunde orsaka ohälsa hos sjuksköterskorna både på jobbet och privat som kunde leda till en uppsägning.  Slutsats: Sjuksköterskors ohälsa gällande arbetsrelaterad stress är ett multifaktoriellt problem globalt som bör förebyggas och åtgärdas, för att skapa attraktiva arbetsplatser med erfarna och motiverade sjuksköterskor.

Bakgrund: Trauma innebär att kroppen varit utsatt för kraftigt våld av hög energi och bidragit till livshotande skador. Årligen omkommer runt 3000 människor i Sverige av trauma. I världen omkom 4 410 000 personer år 2019 till följd av trauma. Sverige är relativt besparat från större trauman, såsom naturkatastrofer och krig. Därmed har vårdpersonalen begränsade erfarenheter av omhändertagandet vid trauman.  Syfte: Syftet med studien var att utforska patienters erfarenheter av omvårdnaden på akutmottagningar efter trauma.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på systematisk litteratursökning. Nio artiklar med kvalitativ och mixad design som är publicerade mellan 2007–2020 inkluderades för en integrerad analys.  Resultat: Resultatet sammanfattas i kategorierna; Säker vård, Delaktighet och Maktlöshet med underkategorierna; Effektivt & Professionellt omhändertagande, Emotionellt stöd, Betydelsen av god kommunikation, Betydelsen av tydlig information, Utsatthet & Sårbarhet, Brist på kommunikation & information. Slutsats: Patienterna hade positiva erfarenheter av sin omvårdnad, med förekommande avvikelser där tydligt behov av förbättringsåtgärder finns. Brist på god kommunikation, tydlig information samt förmågan att se människan bakom skadan.