• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 552
  • 7
  • Tagged with
  • 559
  • 420
  • 403
  • 277
  • 224
  • 174
  • 152
  • 116
  • 89
  • 86
  • 86
  • 82
  • 75
  • 70
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av arbetsmiljön och möjligheterna att ge god och patientsäker vård på Akademiska sjukhusets akutmottagning

Fogelberg, Stina, Lindroth, Tobias January 2014 (has links)
Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013. Resultat: I resultatet framkom att personalen upplevde arbetsmiljön som god under de flesta av arbetspassen och upplevelsen av arbetsglädje skattades högt. När det gällde möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansåg majoriteten att kompetensen var hög. Patientsäkerheten däremot skattades lägre i förhållande till de andra frågorna. Majoriteten ansåg att de var delaktiga i SKL projektet - akut förbättring. Slutsats: De få sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade enkäten ansåg att arbetsmiljön var god. Möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansågs generellt vara hög men patientsäkerheten var lägre i förhållande till de andra enkätfrågorna. Mer forskning krävs om faktorer i arbetsmiljön som kan öka patientsäkerheten.
62

Akutmottagningssjuksköterskans upplevelse av överrapportering från ambulanssjukvården : En kvalitativ intervjustudie

Nyström, Jennie, Ullgren, Therése January 2015 (has links)
Att som sjuksköterska i ambulansen överrapportera en patient till akutmottagningssjuksköterskan är en viktig del i arbetet. Detta är en riskfylld situation för patientsäkerheten då kommunikationen ofta brister. Syftet med denna studie är att undersöka akutmottagningssjuksköterskans upplevelse av överrapportering från sjuksköterskan i ambulansen när det gäller patienter med icke livshotande tillstånd. En kvalitativ metod med intervjuer har använts för att få fram upplevelserna. Intervjuerna utgick från Critical Incident Thechnique. Det var tio stycken informanter som deltog i studien. Data analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från intervjuerna delades upp i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet visade på att informanterna saknade en helhet kring patienten. Även saknad av en strukturerad överrapportering både muntligt och skriftligt. Detta leder till missnöje hos informanterna. Det visade även att det är personbundet hur tillfredsställande överrapporteringen blir. Studien stödjer en användning av verktyg för strukturerad kommunikation och patientdelaktighet vid överlämning av patient från sjuksköterska i ambulans till sjuksköterska på akutmottagning. Resultatet påvisar också vikten av att i vidareutbildning till ambulanssjuksköterska förmedla kunskap om informationsöverföringens betydelse.
63

Överlämnandet av patient från ambulanssjukvård till akutmottagning : En kvalitativ intervjustudie av mottagande sjuksköterskors erfarenheter

Stark, Ing-Marie, Trajcevska, Lidija January 2015 (has links)
Överlämnandet av patient ses som en viktig del i vårdkedjan. Överlämnandet inleds efter att ambulanssjuksköterskan har prioriterat patientens vårdbehov. Nästa fas i överlämnandet sker då ambulanssjuksköterskan både verbalt och skriftligt rapporterar över patienten till mottagande sjuksköterska. Överlämnandet avslutas i och med att mottagande sjuksköterska skapar det första vårdmötet med patienten. Vid överlämnandet kan betydelsefull patientinformation gå förlorad, vilket i sin tur kan påverka patientens fortsatta vård och behandling. Detta har presenterats i tidigare studier vilket bland annat har sin grund i ofullständig kommunikationsöverföring vid överlämnandet av patient till akutmottagningen. Syftet med studie var att belysa upplevelser gällande överlämnandet av patient från ambulanssjukvård till vård på akutmottagningen sett utifrån akutmottagningssjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor där materialet sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskans upplevelser vid överlämnandet av patient är en viktig del i vården. Några områden anses vara värda att förtydligas extra. Vid vidare förmedling ska innehållet av informationen vara korrekt, kortfattat och strukturerat. Att ha en ansvarskänsla innebär att ambulanssjukvårdens personal ska se till att patienten är närvarande vid överlämnandet. På så sätt kan även patientsäkerheten öka genom att göra patienten delaktig vid överlämnandet.
64

Att vara patient på en akutmottagning : Att överlämna sig i händerna på vårdpersonal

Jansson, Sara, Zöögling, Liza January 2015 (has links)
Det finns brister generellt i vården och även specifikt på akutmottagningar.  Fler personer söker sig till akutmottagningen och patientbeläggning har därmed ökat, vilket också ökar kraven på akutmottagningar. Att vårdas på en akutmottagning innebär, som patient, att komma i kontakt med en främmande miljö vilket generarar olika upplevelser hos patienten. Tidigare studier har dock i stort sett visat på en god tillfredställelse hos de patienter som har tillstånd som är högprioriterade på akutmottagningen. Samtidigt har de låg-prioriterade patienterna olika upplevelser kring sin vård och de brister som finns – som i sin tur påverkar tillfredställelsen. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Studien inriktade sig på att kartlägga de generella upplevelser patienter har under sin vårdvistelse på akutmottagningen. Resultatet ska också kunna användas till att identifiera förbättringsområden och tillämpa en djupare förståelse och kunskap hos vårdpersonal. Det gjordes genom en litteraturöversikt med granskningsmodell enligt Friberg (2012, ss. 133-143). Studien inkluderade allmänna akutmottagningar i Sverige och ingen specifik patientgrupp. Innehållsanalys gjordes, som lyfte fram meningsbärande enheter och de sammanställdes i två huvudkategorier med vardera tre och fyra underkategorier. Resultatets första huvudkategori beskrev upplevelsen att bli akut sjuk. Den innefattade patientens förförståelser och förväntningar inför besöket som påverkar upplevelsen, upplevelse av en förändrad roll som patient samt vikten av det första mötet. Andra huvudkategorin beskrev upplevelsen av att vårdas på en akutmottagning. Den sammanställdes i underkategorier som beskrev upplevelser kring att vara delad, brist på delaktighet, att vara hindrad att lyfta missnöje och slutligen också den negativa och positiva påverkan av den fysiska miljön. Resultatet ökade förståelsen kring patientens upplevelser och visade på vikten av ett förhållningssätt hos sjuksköterskan som centreras kring patienten och som har en holistisk syn på människan. Genom en god vårdkontakt, som har uppnått delaktighet och trygghet utvecklas och stärks hanteringsförmågan hos patienten. Vidare undersökningar bör göras kring riktlinjer, normer och vårdverktyg som finns på en akutmottagning samt lyfta frågeställningar till en högre organisationsnivå för att utreda varför bristerna uppkommer.
65

Sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående på akutmottagning / Nurses' experiences of the meeting with relatives in the emergency department

Parmlin, Elin, Duque, Jorge January 2014 (has links)
Bakgrund  Närstående följer vanligtvis med svårt skadade och sjuka patienter till akutmottagningen. Närståendes närvaro tillåter patienten och närstående att finnas som stöd för varandra under akuta situationer. Det är även av stor vikt att sjukvårdspersonal bemöter patienter och dess närstående på ett bra sätt för att kunna skapa en bra vårdrelation till dessa samt för att kunna förmedla viktig information så att dessa upplever trygghet under vårdtiden. Det finns tidigare forskning som belyser närståendes upplevelser av sjukvårdens bemötande men det finns inte så mycket skrivet om sjuksköterskors upplevelser av närstående i akuta situationer.  Syfte  Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående i samband med akuta situationer i akutmottagningens akutrum.  Metod  En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Totalt intervjuades sex legitimerade sjuksköterskor på två olika akutmottagningar i Stockholm. Samtliga sjuksköterskor arbetar i akutmottagningens akutrum och har varit yrkesverksamma inom akutsjukvård i minst två år.  Resultat  Sjuksköterskorna ansåg att teamarbete, anhörigstöd och närstående kan utgöra resurser vid omhändertagandet av en patient i akutrummet. Vidare poängterades vikten av sjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Arbetsmiljön och närståendes närvaro kan också påverka patienternas vård negativt.  Slutsats  Studien visar att sjuksköterskorna var positiva till närståendes närvaro i akuta situationer i akutmottagningens akutrum, framförallt när det fanns anhörigstödjare till närstående. Kunskap och erfarenhet bidrog till att de kände sig säkra i sina arbetsuppgifter och var därmed bekväma att utföra undersökningar och behandlingar inför närstående. Dock kunde närståendes reaktioner ha inverkan på sjuksköterskans arbetsinsats, bland annat genom känslomässig påverkan, och deras närvaro kunde vara mindre lämplig i vissa situationer, men i stort upplevdes närstående som en tillgång. Det framkom att det är av stor vikt med ett väl fungerade teamarbete för ett bra omhändertagande av patienten
66

Patientsäkerhet i samband med överrapportering med hjälp av ett standardiserat kommunikationsverktyg / Patient safety in connection with the use of a standardized communication tool in shift handover

Dunberger, Anna, Jörnhagen, Louise January 2014 (has links)
Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation. Syfte Syftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning. Metod Metoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna. Resultat Vid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen. Vidare nämndes tidigare sjukdomar och prover eller provsvar i knappt hälften av fallen. Ett fåtal rapportörer tog upp patientens vitalparametrar och endast en återkoppling på informationen given under överrapporteringen observerades. Varken behandlingsinskränkning,upplysningsskydd, eventuella allergier eller smittorisker nämndes vid någon avobservationerna. Slutsats Följsamheten av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på den aktuella akutmottagningen vid observationstillfällena visade sig vara bristfällig.Patientsäkerheten kan äventyras då viktig information, såsom eventuella allergier,utelämnas.
67

Sjuksköterskans utsatthet för våld på akutmottagningen / Nurses' exposure to violence in the emergency department

Siedlecki, Beata, Rosqvist, Maria January 2015 (has links)
Bakgrund En akutmottagning är centrum för oförutsägbara händelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara påverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. Smärta, nervositet, hjälplöshet och förvirring är vanligt, vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön på en akutmottagning kan få negativ inverkan på omvårdanden av patienten samt på sjuksköterskans hälsa. Våld inom hälso- och sjukvården är ett vanligt problem, trots detta är forskningen inom området begränsad. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för våld på akutmottagningen. Ett annat syfte var att studera åtgärder som kan bidra till att skapa en trygg miljö för sjuksköterskan på en akutmottagning.MetodForskningsmetoden var en litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet. Artikelanalysen genomfördes, artiklarna granskades av båda författarna och samanställdes i en matris vilket sedan lades till grund för resultat. Resultat Resultatet påvisade att arbetsrelaterat våld är ett stort problem inom hälso- och sjukvård där sjuksköterskeprofessionen främst är utsatt. En sjuksköterska som arbetar på en akutmottagning löper högre risk att utsättas för våld på sin arbetsplats jämfört med någon annan plats utanför arbetsmiljön. Konsekvenserna efter en våldssituation kan leda till att sjuksköterskan upplever posttraumatiskt stressyndrom. Preventiv utbildning minskar risken för våld på arbetsplatsen. Genom utbildning och därigenom medvetenhet, förståelse samt en korrekt kommunikation hos sjuksköterskan kan risken för våld minskas och arbetsklimatet bli säkrare. Slutsats Litteraturöversikten tyder på att sjuksköterskor riskerar hög utsatthet för våld på akutmottagningen. Med adekvat utbildning, medvetenhet, förståelse samt en korrekt kommunikation hos sjuksköterskan kan risken för våld minskas.
68

Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning : En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv

Berglund, Flora, Björkquist, Martin January 2015 (has links)
Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.
69

Sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning : En kvalitativ litteraturstudie

Fiskbäck, Louise, Häggqvist, Malin January 2018 (has links)
Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga. Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.
70

Kommer sjuksköterskor bli dödade i framtiden? : Sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagning / Will nurses be killed in the future? : Nurses experiences of being exposed to threats and violence in the emergency department

Fransson, Jessica, Petersson, Ida January 2018 (has links)
Bakgrund: Hot och våld inom hälso- och sjukvård är ett växande globalt problem, där sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning förefaller löpa högst risk att drabbas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv - där en förändring i en del påverkar helheten - kan hot och våld mot sjuksköterskor leda till fortsatta konsekvenser även för kollegor och patienter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna; Ett förändrat samhälle, Sjuksköterskan som individ påverkas, Vårdkvaliteten påverkas och Formell hantering av hot och våld, med det övergripande temat En verklighet i obalans. Många sjuksköterskor blev emotionellt påverkade av att ha utsatts för hot och våld, samtidigt framkom bristen på stöd från chefer och ledning. Hot och våld var så vanligt förekommande att det ansågs vara en naturlig del av arbetet. Dessutom sågs en generell påverkan på den vård som gavs. Slutsats: Resultatet åskådliggjorde en påverkan på vårdkvaliteten, på sjuksköterskan som individ, ofrivillig acceptans av hot och våld samt bristfälligt stöd från chefer och ledning. Genom tillämpning i kliniskt sammanhang kan förståelse skapas kring hur hot och våld erfars av sjuksköterskor.

Page generated in 0.0774 seconds