Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akutmottagningen syftar till att behandla patienter med akutsjukdom ellerhotande skada och tillstånd som uppkommit plötsligt. När patienter sökerakutmottagning förekommer ofta snabba möten mellan flera olika yrkeskategorier. Detär viktigt att sjuksköterskan utför sitt arbete på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor kanmed kunskap om patienters erfarenhet av vården på akutmottagningen få en ökadförståelse och genom detta ges möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientensindividuella behov och öka patienternas tillfredställelse.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskansbemötande på akutmottagningen.Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar,tre kvantitativa artiklar samt en mixedmetod.Huvudresultat: Resultatet visade både patienters positiva och negativa erfarenheter avsjuksköterskor på akutmottagningen där sjuksköterskans bemötande var avgörande förpatienters vårderfarenhet.Slutsats: Flera patienter var nöjda med bemötandet av sjuksköterskan påakutmottagningen. Detta genom att sjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetadeprofessionellt och strukturerat, var tydlig i kommunikationen och individanpassadeinformationen. Patienters negativa erfarenheter av sjuksköterskans bemötandekopplades till brist på information och kommunikation, patienter kände sig inte sedda,kände sig i vägen och inte prioriterade. Det var tydligt att sjuksköterskans bemötandehade en avgörande roll i patienters vårderfarenhet. Kunskap om patienters erfarenheterav bemötandet på akutmottagningen kan främja sjuksköterskans arbete och i sin turbidra till en bättre hälsa och omvårdnad.

Akutmottagningen har en central roll inom svensk hälso- och sjukvård. Patienter som söker på akutmottagningen har drabbats av antingen en skada eller sjukdom. De förväntar sig en snabb och tillfredställande vård. Ett optimalt vårdande kan ibland vara svårt att uppnå på en akutmottagning där det ständiga patientflödet varierar. Detta kan ge upphov till vårdlidande för patienten i form av kränkt värdighet, maktutövning, fördömelse och utebliven vård. Syftet med denna uppsats var att beskriva faktorer som påverkar vårdlidandet på en akutmottagning. Studien är baserad på en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141- 150) modell. Litteratursökningen har utförts i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet beskriver faktorer som ger upphov till vårdlidande och faktorer som begränsar ett vårdlidande på en akutmottagning. Under dessa kategorier framkom åtta subkategorier. Subkategorierna som ger upphov till vårdlidande benämns: ett dubbelt lidande, den eviga väntan, akutmottagningens atmosfär och miljö och information och kommunikation. Faktorer som begränsar ett vårdlidande benämns: att känna sig välkommen, att vara i goda händer, en vårdande relation och information och kommunikation. I diskussionen framförs förslag för att begränsa vårdlidande på en akutmottagning samtidigt som fenomenet vårdande utifrån sjuksköterskans perspektiv diskuteras.

Bakgrund: Patienter som besöker akutmottagningen upplever ofta att de inte blir bemötta på ett sätt som främjar hälsa, välbefinnande eller tillfrisknande. En anledning till det är att det holistiska synsättet inte är tillräcklig genomsyrat i verksamheten. Fokus läggs ofta primärt på den medicinska biten som visserligen spelar en stor roll i verksamheten. Syfte: Syftet var att sammanställa vuxna patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes där 10 artiklar sammanställdes. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteratursammanställningar.   Resultatet: Det framkom två huvudteman av patienters upplevelser av bemötande på akutmottagningen: negativa och positiva upplevelser. Negativa upplevelser varierade i termer av att känna sig ignorerad och inte tagen på allvar, att känna att vårdpersonal främst fokuserar på fysiska behov, att känna intrång i personlig integritet och att känna brist på information. Många patienter upplevde att de blev bortglömda och lämnades ensamma i väntrummet på akutmottagningen, inte fick tillräcklig information och att vårdpersonalen inte prioriterade deras psykiska behov. Detta ledde till att patienter blev frustrerade.  Positiva upplevelser var att känna sig sedd och bekräftad som en människa, att känna att information som ges är bra och värdefull, samt att känna att vårdpersonal är organiserade och har etablerade rutiner. Några patienter upplevde att de blev respekterade och sedda som personer av vårdpersonal, vilket ledde till att patienterna kände sig trygga.  Slutsats: Genom att lyfta fram patienters egna erfarenheter av bemötande på akutmottagningen kan denna litteraturstudie öka vårdpersonalens kunskap om vikten av patientens livsvärld i en god och säker vård.

Bakgrund: Kommunikation är ett viktigt redskap för sjuksköterskor att ge patientsäker omvårdnad, vilket höjer patienters vårdupplevelse. I akutmottagningens komplexa miljö finns många hinder som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Att ha förståelse för hur patienter upplever kommunikationen med sjuksköterskan kan minska vårdlidandet och ge bättre vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen ur patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie utfördes systematisk utifrån Roséns (2017) granskningsprocess. Använda databaser var CINAHL och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvalitativa samt kvantitativa artiklar användes som hjälp för att kvalitétsgranska resultatartiklarna. Resultat: Resultatet baserades på fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet konstaterades flera faktorer vilka påverkade kommunikationen som uppdelades i tre teman; miljöns påverkan, bemötandets roll och sjuksköterskans interaktion. Slutsats: Akutmottagningen komplexitet påverkar kommunikationen. Om patienten sågs som en individ, behandlades empatiskt och blev kontinuerligt informerad, uppfylldes kriterierna för god kommunikation.

Aims: To describe the presence of trauma team activation and outcomes of health care interventions in two trauma team levels. Background: Trauma is the most common cause of death among Swedish men aged <44 years. Every year ca 4500 people in Sweden dies due to trauma. During the 90’s, hospitals in USA developed a two level trauma activation algorithm to speed up the initial assessment for the injured patients who needed it, and to conserve resources when patients didn’t need to see the full trauma team. Design: This study is a retrospective records audit over trauma team activations during 2 years. Methods: This study audited trauma team activations through medical records during the period 1/1 2013 - 31/12 2014 on Norrlands university hospital in Umeå, Sweden. Results: Of all the trauma team activations 35% activated the large trauma team and 65% the small trauma team. Average age was 44 years and 61% of the patients were men while 39% were women. 36,3% of the large trauma team activations were in need of anaesthesiological interventions and 1% of the small trauma team activations. 47,8% was in need of Intensive care of the large trauma team activation and 3,5% of the small trauma team activation. 41,6% of the large trauma team activation was planned for surgery within the first 24-hours and 4,5 of the small. Mean wardtime was 8,49 days for the large trauma team activation and 2,86 days for small trauma team activation. Mortality for large trauma team activation was 8,8% compared to 1,5 of the small. Conclusion: This study shows that two levels of trauma team activation can provide a safe and appropriate care. More longitudinal and multicenter studies is necessary for increased evidence. / Syfte: Att beskriva förekomst av aktiverade traumalarm samt utfall av vårdinsatser i två traumalarmsnivåer. Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland män under 44år i Sverige, totalt avlider ca 4500 personer per år till följd av trauma. I USA infördes under 90-talet två traumalarmsnivåer för att öka patientsäkerheten och spara vårdresurser. Design: Denna studie är en retrospektiv journalgranskning över traumalarm som inträffat under en 2 års period. Metod: Studien granskade aktiverade traumalarm via journaldata från perioden 1/1-2013 t.o.m 31/12-2014 på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Resultat: Av de aktiverade traumalarmen var 35% stora och 65% små. Medelåldern var 44år och 61% av patienterna var män medan 39% var kvinnor. 36,3% av de stora traumalarmen var i behov av narkoskompetens och 1% av de små. 47,8% av de stora traumalarmen var i behov av IVA-vård samt 3,5% av de små. 41,6% av stora traumalarm planerades för operation inom 24timmar och 4,5% av de små. Medelvårdtiden var 8,49 dygn för stora traumalarm och 2,86 dygn för små traumalarm. Mortaliteten för stort traumalarm var 8,8% jämfört med 1,5% av de små traumalarmen. Slutsats: Denna studie visar på att triagering enligt två traumalarmsnivåer för vuxna kan i hög grad ge en patientsäker och ändamålsenlig vård. Fler longitudinella och multicenterstudier i området är nödvändigt för ökad evidens

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer på akutmottagningar världen över. Anställda inom hälso- och sjukvård är i stor omfattning utsatta för detta och den yrkeskategori som i högst grad blir drabbade är sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld på akutmottagningar. Metod: Uppsatsen har genomförts som en litteraturstudie. Kvalitativ data har eftersökts på databaserna CINAHL och PubMed. Vald analysmetod var inspirerad av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde frustration i samband med och efter våldsamma händelser. En del drabbades även av olika konsekvenser till följd av våld. Sjuksköterskor uttryckte också ett behov av stöd i samband med dessa situationer. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde ilska och otrygghet på arbetsplatsen i samband med hot och våld. Konsekvenser av våldet uppstod också. Slutsatser kan även dras gällande att sjuksköterskor behövde stöd i våldsamma situationer. Ytterligare forskning skulle behövas inom detta ämne. Det är viktigt eftersom att sjuksköterskor möter våld på sin arbetsplats, vilket kan göra att deras omvårdnadsarbete påverkas. / Abstract Background: Threats and violence against nurses are common amongst emergency departments all over the world. Healthcare workers are at high risk of becoming victims of violence and nurses are the most exposed. Objective: The aim of the literature study was to illustrate nurses experiences of workplace violence, physical and psychological violence in emergency departments. Design: The literature study has been conducted by collecting qualitative data from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was executed with inspiration of Fribergs method of analysis. Results: The study’s result showed that the nurses experienced frustration in relation to violent events. Furthermore, consequences due to the violence were obtained. Some nurse’s also expresses a need for support in connection to these events. Conclusion: When encountering threats and violence, the nurses experienced feelings such as anger and insecurity. The need for support in relation to the violence were also apparent. Further research concerning the topic is relevant due to a limited set of found qualitative articles. This is important since nurses encounter violence in their workplace, thus then rendering the nursing to being affected.

Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar på grund av en förhöjd medellivslängd. Av de som inkommer på akutmottagningen är 40% 65 år eller äldre. De äldre är inte en homogen grupp och hur åldern ger sitt uttryck varierar. Detta leder till att de upplever situationer olika. Akutmottagningen, som denna studie riktar sig till, är den sjukhusbundna som behandlar somatiska åkommor. För att kunna ge en god och säker vård krävs en ökad förståelse för de äldre patienternas upplevelser. Syfte: Att belysa äldre personers upplevelser av besök vid den sjukhusbundna akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Danielsons modell. Resultat: Resultatet består av fem kategorier, Att känna sig säker, Att känna ovisshet, Att känna rädsla och ensamhet, Att inte känna sig bekräftad och Att inte vilja vara till besvär. Upplevelser som uppstod vid besök på akutmottagningen var blandade och individuella, samt att de flesta upplevelserna grundades på hur vårdpersonalen arbetade. Slutsats: För att kunna hantera ökningen av den äldre populationen behövs ökade kunskaper hos vårdpersonalen kring upplevelserna och deras egen påverkan på dessa. Kunskapen krävs för att öka möjligheterna att de äldre skall uppleva att de är i goda händer.