Beroende klassas som en familjesjukdom som inte sällan leder till ett medberoende hos de övriga familjemedlemmarna. Idag saknas konkreta riktlinjer för behandling och insatser inom hälso-sjukvård och socialtjänst för medberoende. Tolvstegsprogrammet är ursprungligen ett självhjälpsprogram för alkoholister känt som ”Anonyma Alkoholister” (AA), litteraturen och innehållet kom sedan att anpassas för att fungera som självhjälpsprogram även för den medberoende. Andlighet är en central komponent inom tolvstegsprogrammet. I takt med den medicinska forskningens framfart beaktas andlighet allt mindre, trots att det är en viktig del för människans existentiella hälsa. Inom samhällsforskning föreligger olika synsätt kring andlighet, en modern syn på andlighet är att särskilja andlighet från religion. I denna uppsats intervjuas sammantaget sex informanter med erfarenhet av medberoende som gått igenom de tolv stegen i tolvstegsprogrammet. Det empiriska materialet framställs i enlighet med diskursanalys, där diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet analyseras enligt informanternas sätt att tala kring dessa fenomen. Framträdande i uppsatsen är att medberoendet resulterar i olika copingstrategier för att hantera tillvaron. Uppsatsen visar på andlighet som nödvändigt för att kunna tillfriskna i sitt medberoende, kombinerat med självrannsakan som de tolv stegen ger redskap till att göra. Uppsatsen tyder således på att det föreligger generella uppfattningar som påverkas av diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet, som i sin tur influerar människors inställning och ordval kring just dessa fenomen, vilket är nödvändig kunskap att ta del av för att utveckla kunskap kring och stöd för människor i medberoende.

No description available.

Background: Addiction affects the whole family and not only the individual dealing with it. The reason being that family is usually closest to the individual. The family is mainly affected by the unpredictable behaviour of the addicted member and this behaviour then affects the whole running of the family and sooner or later other members become co- dependent. There is not much support provided for these people. A suitable alternative can be the self-help group Al-Anon. Aims: The aim of the research is to analyse the needs of individuals struggling with the problem of alcohol use of their close ones. The second goal is to describe the form and course of the meeting of the self-help group and the characteristics of the participants who attend this meeting. The third goal is to investigate the level of satisfaction of participants with meetings and description of recommendations for expert care. Methods: To obtain the data, a qualitative method was used by intentional selection through institutions. A total of 12 respondents (10 women and 2 men) participated in the research. The method of searching and marking relations, the method of simple enumeration and the method of contrasts and comparisons were used for the analysis of data. Results: Although expert care is the first choice of respondents,...

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman. Intervjupersonerna bestod av tre personer som hade gått en terapeutledd anhörigbehandling och tre personer som gick i en självhjälpsgrupp. Jag har valt att använda mig av teoribildningar kring skuld och skam samt professionalisering. Analysen baserades på de teman som framkommit vid tematiseringen av intervjumaterialet. Resultaten visade att det viktigaste med en anhörigbehandling är känslan av gemenskap, att man får träffa andra anhöriga och ser att man inte är ensam.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.

No description available.