The relationship between alcohol or drug use and subjective well‑being among master of social work students and practitioners was examined. Subjective well‑being measures included core, life satisfaction, affect, eudaimonia and domain evaluation. Frequency of alcohol, tobacco, cannabinoids and psychotropic drug use was collected. There were modest to moderate negative correlations between alcohol and life satisfaction and eudaimonia. There were moderate negative correlations between psychotropic medication and life satisfaction, eudaimonia and domain. There was a modest negative correlation between tobacco and life satisfaction and a strong negative correlation between tobacco and eudaimonia. There were no significant correlations with cannabinoids in any subjective well‑being measure. Together, these findings suggest that alcohol or drug use has little effect on subjective well‑being.

Parents’ use of alcohol and drugs is a subject which is discussed in various fields of research and social domains by different actors and professions. The aim of this study is to identify and analyse discourses which appear in Swedish news press (Dagens Nyheter and Aftonbladet), and which similarities and differences that can be discovered regarding motherhood and fatherhood in relation to alcohol and drug use. A Critical Discourse Analysis has been carried out based on Norman Fairclough’s three-dimensional analytical model. The result shows that it is not possible to identify any distinct discourses in the material. Instead three wider discussions where identified: moral discussions about parenthood, discussions on the medical effects of alcohol and drug use, and reflexive and norm critical discussions about current gender roles. The study shows that news press discusses the fact that women’s/mothers’ use of alcohol and drugs tends to be described as more unacceptable and stigmatising in comparison to men’s/father’s use. The number of news articles discussing men’s/father’s use of alcohol and drugs, as well as parents’ drug use, are limited. The study also shows that there are signs of a more gender neutral outlook on parenthood in relation to alcohol and drug use.

Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom Kriminalvården. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillämpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvärdering, övervakning och påverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna från ett fängelsestraff. IVR är en metodik baserat på automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebär att en dator har programmerats för att ringa upp, ställa frågor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation från projektet undersöktes med hjälp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mående samt användande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011). Syftet med det här arbetet var att undersöka om det fanns skillnader i psykiskt mående, alkohol- och drogvanor samt personlighet mellan intagna som medverkade vid åtminstone en telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen respektive intagna som inte medverkade vid någon telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen. Ytterligare ett syfte med arbetet var att beskriva den totala undersökningsgruppen i projektet med avseende på psykiskt mående, alkohol- och drogvanor samt personlighet. Den enda signifikanta skillnaden mellan deltagarna och icke-deltagarna i telefonuppföljningarna återfanns för personlighetsdraget skuld. Individer som genomförde åtminstone en telefonuppföljning var något mer benägna att känna skuld- och skamkänslor än de som inte deltog vid någon telefonuppföljning efter den villkorliga frigivningen. Den beskrivande analysen av den totala undersökningsgruppen i projektet fann att klienterna utgjorde en problembelastad grupp intagna med avseende på psykiskt mående, alkohol-och drogmissbruk och personlighet; en hög andel av klienterna hade en möjlig missbruksdiagnos och depressions och/eller ångestrelaterade symptom samt skattade höga värden på personlighetsdragen socialisation, impulsivitet och monotoniundvikande. / This study is a part of the research project Automated Phone Follow-Up inCorrectional Services. The overall aim of the research project was to investigate if Interactive Voice Response can be used as tool to investigate, monitor and influence levels of stress, depression, anxiety, and use as well as urge of alcohol and drugs among paroled offenders. IVR is a technology based on automated phone interviews, which means that a computer has been programed to call up, ask questions, record answers and provide a feedback to the paroled offenders. Previous publication from the research project explored if it is possible to use automated phone interviews (IVR) to follow-up the development of stress, psychological mood, and use of alcohol and drugs in paroled offenders during the first 30 days following probation (Andersson et al, 2011). The main aim of this study was to investigate if there were any differences in psychological mood, substance use and personality between paroled offenders that participated in at least one automated phone follow-up and paroled offenders that did not participate in any automated phone follow-up. Another aim of this study was to describe the psychological mood, substance use and personality in the total sample group of paroled offenders. The only significant difference between participants and non-participants in the phone follow-up´s was found for the personality trait guilt. The paroled offenders that participated in the phone follow-up scored significant higher on guilt, a scale measuring feelings of guilt and shame after wrongdoing, cheating, of having bad thoughts. The results of the descriptive analysis showed high levels of substance misuse, depression and anxiety symptoms in the total sample group of paroled offenders. The paroled offenders also scored high on personality scales socialization, impulsivity and monotony avoidance compared to healthy subjects.

Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.

No description available.

The purpose of the study was to develop a better understanding of the barriers faced by Latinas when confronted with domestic violence.