In this study the design of the Systembolaget's campaign films is examined. The study carries out a semiotic analysis based on three semiotics researchers; Saussure, Pierce and Barthes. Swedish society is characterized by a broad alcohol culture, which has meant that Sweden has in the past established Systembolaget. While societies in, for example, the United States are characterized by commercialism and liberalism. By analyzing the campaign films with the tools from the theories, the study will search for the campaign films' characters, messages and how these correspond to Systembolaget's mission and vision. The study concludes that several of the messages appear in Systembolaget's mission and vision.

Alkoholkonsumtion för med sig många negativa konsekvenser för såväl samhälle som arbetsgivare. Trots detta tycks alkoholen ha en självklar plats på de svenska arbetsplatserna. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll alkohol i samband med arbetet spelar samt hur denna roll uppfattas av de anställda. Detta undersöks kvalitativt genom tio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer på olika arbetsplatser. Resultatet från studien har haft teorin om socialkonstruktivism som utgångspunkt och därefter analyserats tematiskt utifrån teorier om framför allt organisations- och alkoholkultur, samt konventioner och attityder.     Denna studie visar att alkoholens roll skiljer sig mellan organisationerna, vilket tyder på att företag i regel har olika kulturer. Detta innebär att en alkoholkultur skapas inom organisationen och beror på de olika attityder och värderingar som finns där. I resultatet kan dock även vissa likheter i alkoholens roll och de anställdas attityd till detta utläsas. Detta tyder på att det finns en samhällelig alkoholkultur eller konvention om alkoholens roll. Alkoholen har i samtliga organisationer en roll som socialt redskap för ökad samhörighet och trivsel och upplevs därmed generellt som någonting positivt. Det finns även en allmängiltig medvetenhet kring alkoholens negativa aspekter. Problemen upplevs dock finnas någon annanstans.

The drinking culture within the college life has been a recognized problem for long. Despite this, students still witness a continuing of the perceived peer pressure to consume alcohol. Since the college years are an important part of the life that youths look forward to at an early age it is often difficult to go against the norm they find at each university. This research aims to examine the effect that the social student culture has on the alcoholic consumption of young students. Young students find themselves in a precarious situation on the issue of alcohol use when they start their studies at a university-level. Earlier research indicates that young adults are in a danger zone regarding the use of alcoholic-beverages and this also applies to students. Thus putting young students in a particularly risky zone in this issue. Based on the research we have studied and the theoretical framework that we felt were most suitable for our research we will try to gain a deeper understanding of the choices that the students are making and the reasoning behind these decisions. We used a qualitative method to approach our issues and semi- structured interviews in the interviews that we did with four students from two different universities. Our results and thus the conclusion of the thesis is that the decisions that students make to a large extent is influenced by the social student culture and the view on alcohol that the students perceive that the universities are sending out. The lack of a stance by the university against alcohol legitimizes the current drinking culture that is prevailing in the college life and amplifies the image of the alcohol-centric student culture.

Systembolagets externa kommunikation är någonting många i Sverige får ta del av. Deras uppdrag är unikt, då de har monopol på detaljhandeln av alkoholhaltiga drycker i Sverige samt ett uppdrag att sälja med ansvar, utan ett vinstintresse. Denna uppsats har för syfte att belysa hur de har tidigare gått till väga 1960, med Operation Vin och hur de går till väga 2018, med Tack för din omtanke, för att ge klarhet vad gäller deras externa kommunikation. Denna fallstudie är en textanalys med huvudfokus på retorik och strategisk kommunikation med inriktning på hälsa och kultur. Systembolaget och staten har en lång historia av kampanjer för att minska alkoholkonsumtionen. Höjda skatter och låg tillgänglighet har varit delar av statens bidrag till alkoholpolitiken. Systembolaget har utöver detta fokuserat på informationskampanjer för att fortsatt hålla den svenska alkoholkonsumtionen låg. Redan från bildandet har de fört kampanjer och informerat svenskarna om alkohol och dess risker. Genom en analys av den senaste och den tidigaste informationsfilmen så uppdagas kulturens vikt i alkoholvanorna i Sverige och hur Systembolaget gått till väga rent kommunikativt. Systembolaget nyttjar sig av reklamliknande element som agerar varumärkesstärkande och detta kan göra att informationskampanjerna kan tolkas som reklamfilm. Det som uppdagades under analysen var att Systembolagets problematik var uppenbart annan 2018 än 1960, dock var uppdraget oförändrat. Varumärkesstärkande kommunikation och bibehållandet av ett högt anseende stod i fokus, i jämförelse med Operation vin där problemet var hög brännvinskonsumtion bland det svenska folket. / Systembolagets external communication is something a lot of people in Sweden have to deal with. The mission is unique because of their monopoly of the retail sales of alcoholic beverages in Sweden and a mission to sell alcohol with responsibility and without profit. The purpose of this essay is to elucidate how they previously worked in Operation Vin 1960, and how they work 2018 with the movie “Tack för din omtanke”, to shed light about their external communication. This case study is a content analysis with focus on rhetoric and strategical communication with emphasis on health and culture.                       Systembolaget and the government have a long history of campaigns to reduce alcohol consumption. Raised taxes and low accessibility have been part to the alcohol politics by the government. Systembolaget have besides this, been focused on information campaigns to keep the Swedish alcohol consumption low. They have lead information campaigns from the start of the company to inform the Swedish population of the risks of alcohol. Through an analysis of the first and the last infomercials did it reveal that culture was an important part of the alcohol culture in Sweden and how Systembolaget has used communication in order to shed light on this matter. Systembolaget use a commercial kind of element to strengthen their brand and by that, the infomercials could be read as commercials.                       The analysis revealed that the problem Systembolaget had, was different 2018 compared to 1960. The mission had not changed, however. Branding communication and the maintaining of a high reputation was central, compared to Operation vin, which dealt with the problem of high consumption of hard liquor within the population.

The objective of this study was to investigate how students at Umeå University reflects upon their experiences of social university life in relation to subjective well-being. Two questions were formulated in order to investigate the study subject, these were; how does students at Umeå University experience the social university life and the alcohol culture within university life prior to and during the Covid-19 pandemic?, and how do students at Umeå University describe their subjective well-being in relation to the social university life prior to and during the Covid-19 pandemic? Interviews were conducted with six students at Umeå University regarding their reflections upon this subject. The interviews were conducted through videocalls, and the respondents were asked to answer 26 questions. The analysis has been conducted with theory of social representations, theory on ritual behavior and theory on subjective well-being. The results of the study show that the student identity is interconnected with a strong sense of community and solidarity, ambitions to study, freedom of being a student, the effect the university life has upon students and the social norms amongst university life, which is observed in the student´s social representations. The results show that the social university life prior to the pandemic was characterized by an active social life with lots of activities and a widespread alcohol culture. The student´s social representations are objectified in the social university life where they practice their student identities and they practice ritual behavior within the alcohol culture, including behaviors such as being festive and drinking a lot. The student´s subjective well-being is positively affected by the social university life and the alcohol culture within university life prior to the pandemic. The results further show that the student´s subjective well-being is negatively affected by the social university life and the alcohol culture within university life during the pandemic. University life during the pandemic is characterized by a less active social life with nearly no activities and a changed alcohol culture. The students describe how they long for the social university life they are used to since prior the pandemic. This study contributes with an understanding in how individual's behavior and subjective well-being is influenced by societal change.

I denna uppsats undersöks hur arbetarna i Kiruna förhöll sig till det skötsamhetsideal som spreds via folkrörelserna under förra seklets första decennier. Detta görs genom att i primärkällor från arkiv, samt i sekundära källor, studera samspelet mellan arbetarnas praktiker och institutionernas framväxt till exempel folkrörelser, politiska rörelser, samhällsinstitutioner Syftet är att skapa kunskap om hur normer iscensätts inom arbetarkulturen i Kiruna vid framväxten av samhället - hur föreställningar om arbetarideal tar form och förmedlas och relationen mellan platsen och den arbetarkultur som växer fram.  Resultatet visar att i motsats till tidigare forskning om det skötsamhetsideal som folkrörelserna spred bland arbetarna, där värdighet, solidaritet, arbetsdisciplin, affektkontroll och nykterhet framhålls, framstår Kirunas skötsamhetsideal som en blandning, där kvarlevande drag från rallarkulturen blandas med nya framträngande drag med politisk stridbarhet och kulturell bildning, till blandande arbetarideal, som också beskriver de intryck arbetarna ville göra på omgivningen och inför sig själva med sina praktiker: stridbarhet, solidaritet, styrka, uthållighet, slagfärdighet, stolthet, rättrådighet, och kulturell bildning. Nykterhet och affektkontroll finns inte med. Nykterhetsföreningar och religiösa föreningar spelade inte samma centrala roll i Kiruna som i övriga landet.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken. Frågeställningen handlar om huruvida Plats + Program + Arkitektur kan bidra till att kuva tabun kring missbruk, och istället för att dölja skapa en plattform för diskussion och en ökad förståelse. / This project investigates the Swede's relationship with alcohol and the harmful effects that arise from an addiciton. Above all the project aims to address the children and adolescents who grow up with a loved one having an alcohol addiction. The aim of the project is to create a safe and secure place where general information about addiction is available, as well as targeted consultations for children and young people affected by a loved one's addiction. The project is NOT aimed at children and young people who need treatment for alcohol or drug abuse. The project aims to make visible and thus open dialogue about substance abuse issues, combating stigma, shame and alienation and to investigate the role of the architect when it comes to shape societies and lessen future konsequences. The issue is whether the location + programe + architecture can help to subdue the taboo associated with addiction, and instead of hiding the issue, create a platform for discussion and a greater understanding.