Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension".

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

Background: Cross-sectional survey of ocular biometry and visual function in healthy eyes across the life span of a German population aged 20 to 69 years (n = 218). Subject number in percent per age category reflected the percentage within the respective age band of the population of Leipzig, Germany. Methods: Measurements obtained: subjective and objective refraction, best-corrected visual acuity, accommodation, contrast sensitivity, topography and pachymetry with Scheimpflug camera, axial length with non-contact partial coherence interferometry, and spectral-domain optical coherence tomography of the retina. Pearson correlation coefficients with corresponding p-values were given to present interrelationships between stature, biometric and refractive parameters or their associations with age. Two-sample T-tests were used to calculate gender differences. The area under the logarithmic contrast sensitivity function (AULCSF) was calculated for the analysis of contrast sensitivity as a single figure across a range of spatial frequencies. Results: The results of axial length (AL), anterior chamber depth (ACD) and anterior chamber volume (ACV) differed as a function of the age of the participants (rho (p value): AL −0.19 (0.006), ACD −0.56 (< 0.001), ACV-0.52 (< 0.001)). Longer eyes had deeper ACD (AL:ACD 0.62 (< 0.001), greater ACV (AL:ACV 0.65 (< 0.001) and steeper corneal radii (AL:R1ant; R2ant; R1post; R2post 0.40; 0.35; 0.36; 0.36 (all with (< 0.001)). Spherical equivalent was associated with age (towards hyperopia: 0.34 (< 0.001)), AL (−0.66 (< 0.001)), ACD (−0.52 (< 0.001)) and ACV (−0.46 (< 0.001)). Accommodation was found lower for older subjects (negative association with age, r = −0.82 (< 0.001)) and contrast sensitivity presented with smaller values for older ages (AULCSF −0.38, (< 0.001)), no change of retinal thickness with age. 58 % of the study cohort presented with a change of refractive correction above ±0.50 D in one or both eyes (64 % of these were habitual spectacle wearers), need for improvement was present in the young age-group and for older subjects with increasing age. Conclusion: Biometrical data of healthy German eyes, stratified by age, gender and refractive status, enabled cross-comparison of all parameters, providing an important reference database for future patient-based research and specific in-depth investigations of biometric data in epidemiological research. Trial registration: ClinicalTrials.gov # NCT01173614 July 28, 2010

Background: Cross-sectional survey of ocular biometry and visual function in healthy eyes across the life span of a German population aged 20 to 69 years (n = 218). Subject number in percent per age category reflected the percentage within the respective age band of the population of Leipzig, Germany. Methods: Measurements obtained: subjective and objective refraction, best-corrected visual acuity, accommodation, contrast sensitivity, topography and pachymetry with Scheimpflug camera, axial length with non-contact partial coherence interferometry, and spectral-domain optical coherence tomography of the retina. Pearson correlation coefficients with corresponding p-values were given to present interrelationships between stature, biometric and refractive parameters or their associations with age. Two-sample T-tests were used to calculate gender differences. The area under the logarithmic contrast sensitivity function (AULCSF) was calculated for the analysis of contrast sensitivity as a single figure across a range of spatial frequencies. Results: The results of axial length (AL), anterior chamber depth (ACD) and anterior chamber volume (ACV) differed as a function of the age of the participants (rho (p value): AL −0.19 (0.006), ACD −0.56 (< 0.001), ACV-0.52 (< 0.001)). Longer eyes had deeper ACD (AL:ACD 0.62 (< 0.001), greater ACV (AL:ACV 0.65 (< 0.001) and steeper corneal radii (AL:R1ant; R2ant; R1post; R2post 0.40; 0.35; 0.36; 0.36 (all with (< 0.001)). Spherical equivalent was associated with age (towards hyperopia: 0.34 (< 0.001)), AL (−0.66 (< 0.001)), ACD (−0.52 (< 0.001)) and ACV (−0.46 (< 0.001)). Accommodation was found lower for older subjects (negative association with age, r = −0.82 (< 0.001)) and contrast sensitivity presented with smaller values for older ages (AULCSF −0.38, (< 0.001)), no change of retinal thickness with age. 58 % of the study cohort presented with a change of refractive correction above ±0.50 D in one or both eyes (64 % of these were habitual spectacle wearers), need for improvement was present in the young age-group and for older subjects with increasing age. Conclusion: Biometrical data of healthy German eyes, stratified by age, gender and refractive status, enabled cross-comparison of all parameters, providing an important reference database for future patient-based research and specific in-depth investigations of biometric data in epidemiological research. Trial registration: ClinicalTrials.gov # NCT01173614 July 28, 2010

The purpose of this study was to examine how ethnicity and gender of victim and perpetrator might influence students’ assessment of the severity of cyber-harassment in three different contexts. One hypothesis was that severity is mediated by indicators of power (blame, control balance and status-difference), which in turn are dependent on dimensions of ethnicity and gender. A semi-factorial survey was conducted among 365 students in five different high schools in Stockholm county. The students assessed three different vignettes, which described 1) harassment on a blog, 2) grieving in a first-person-shooter video game and 3) the uploading of a nude picture on Facebook. The effects of the dimensions on participants’ perception of the harassment and choice of action were analysed using linear- and logistic regression analysis, respectively. The results showed the following in each respective vignette: 1) Male bystanders were more prone to choose a passive action if the victim was female and the perpetrator male. 2) Men attributed less blame to female victims while women made no such difference. 3) The results indicate that women deemed the situation more severe if the victim was female. To conclude, the effects of the dimensions seem to vary depending on the different contexts.