<p>Sammanfattning</p><p>Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt.</p><p>Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen.</p> / <p>Abstract</p><p>The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment.</p><p>Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Förmågan att attrahera och behålla kompetens har blivit en alltmer utmanande process då den externa omgivningen ständigt förändras. Regioner har olika kapacitet och förutsättningar ochtidigare forskning har endast diskuterat problemet utifrån perspektivet små kontra storaregioner. Därav hamnar den medelstora regionen ofta i en gråzon och blir inte alltid prioriterad i nationella satsningar, vilket kan påverka den medelstora regionensmöjligheter att attrahera och behålla kompetens. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur 1) politiska, 2) ekonomiska, 3) sociala, 4) teknologiska, 5) juridiska och 6) miljömässiga/ekologiskafaktorer påverkar möjligheterna att attrahera och behålla kompetens i en medelstor region. Metod: Studiens har genomförts via en kvantitativ datainsamling i form av enkätundersökning följt av en kvantitativ, statistisk analys.Genom en enkätundersökning med 40 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlade vi in data från 108 enheter. Enkätundersökningen utfördes via mailutskick och delning på sociala medier och besvarades av både män och kvinnor från olika branschtillhörigheter. Efter datainsamling analyserades data via det statistiska dataprogrammet SPSS Statistics för att redovisa medelvärde och standardavvikelse och med hjälp av Python och Plotly för att besvara studiens syfte genom att göra en sammantagen kartläggning av varje faktors påverkan. Slutsats: Studien visar att den fullständiga PESTLE-analysen är ett relevant verktyg för att kartlägga organisationers och regioners externa omgivning och beskriva hur denna påverkar möjligheterna att attrahera och behålla kompetens.

<p>Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. </p><p> Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro.</p><p> Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. </p><p> Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.</p>

Sammanfattning Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt. Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen. / Abstract The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment. Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro. Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.

Die kumulative Habilitationsschrift untersucht das Harnblasengewebe, das Serumproteom sowie das Proteom der HDL-Partikel, humane Aorten-Endothelzellen und das Darm-Mikrobiom im Kontext der Adipositas und unter dem Einfluss bariatrisch-chirurgischer Interventionen. Im Fokus wissenschaftlichen Interesses standen die Identifikation von Biomarkern zur Abschätzung und zum Monitoring von Herz-Kreislauf-Erkrankungen, chronischer Entzündungsprozesse sowie die Aufklärung von Anpassungsmechanismen einer Harnblasendysfunktion und die Untersuchung des mikrobiellen Ökosystems unter dem Einfluss der Adipositas. Die wissenschaftlichen Beiträge basieren auf Zellkultur- und tierexperimentellen Studien sowie auf Humananalysen. Die Global- bzw. Target-Proteomik-Studien erfolgten im Sinne eines Bottom-up-Ansatzes unter Anwendung von Gel-basierenden und Gel-freien Proteintrennverfahren und nachfolgend massenspektrometrischer Analyse. Durch die Anwendung von variablen Proteomik-Plattformen konnten Adipositas-assoziierte Risikoparameter im Serum zur Identifikation von Komorbiditäten ermittelt und validiert werden. In der Konsequenz dieser Resultate wurde ein MRM-Assay erarbeitet. Die Untersuchungen von HDL-Partikeln zeigten eine hohe interindividuelle Varianz des HDL-Proteoms und eine Vielzahl bisher unbekannter Proteine wurden dem HDL-Proteom und der NO-assoziierten HDL-Funktion zugeordnet. Die Proteomik deckte im besonderen Maße die Adipositas-assoziierte Pathophysiologie der Harnblasendysfunktion auf. Weiterführende Studien des Harnblasen-Proteoms im Tiermodell belegen die positive Wirkung einer bariatrischen Intervention. Die Untersuchung des Proteoms der Darmbakterien belegt den Nutzen der Proteomik in der Aufklärung der mikrobiellen Diversität und des damit verbundenen spezifischen bakteriellen Stoffwechsels sowohl in Stuhlproben als auch in der Darmschleimhaut. Die Markierung von Stickstoffquellen in der Nahrung mittels 15N-Isotopen gibt in vivo entscheidende Hinweise auf den Stoffwechsel der Bakterien und des Wirtes bzw. deren Interaktionen.

Der Bericht dokumentiert die vom LfULG angewandte Methodik zur Ermittlung repräsentativer landwirtschaftlicher Modellbetriebe in Sachsen. Mittels einer Clusteranalyse wurden Daten aus der Agrarförderung und die Buchführungsergebnisse von Betrieben in Sachsen untersucht. Im Ergebnis konnten neun Betriebsgruppen ermittelt werden, die repräsentative Aussagen für Sachsen zulassen. Diese werden als Modellbetriebe beschrieben und anhand von Strukturmerkmalen und Kennzahlen in Form eines Steckbriefes definiert. Die Modellbetriebe erlauben Hochrechnungen zu verschiedensten agrarpolitischen Themenfeldern.

Seitdem die Methode der Finiten Elemente dank der rapiden Fortschritte der Hard- und Softwareentwicklung ihr anfängliches Nischendasein aufgeben konnte, ist sie zu einem unverzichtbaren Werkzeug der Produktentwicklung geworden. Anwenderseitig wurde mit dieser Entwicklung jedoch nicht immer Schritt gehalten. Anstelle der wenigen Spezialisten früherer Jahre nutzt inzwischen beinahe jeder, der über die entsprechenden Programme verfügt, die FEM, mit zuweilen zweifelhaften Resultaten – »The stark reality is that probably the majority of users are blissfully unaware that their analyses are invalid.« (Horspool 2010). In diesem Beitrag wird die aktuelle Anwendungssituation untersucht, und es werden Ausbildungskonzepte vorgestellt, die zu besseren und sichereren Analysen führen sollen. In den folgenden drei kleinen Szenarien sind zur Einstimmung typische Fehlschlüsse – ein wenig überzogen – dargestellt.

Die kumulative Habilitationsschrift untersucht das Harnblasengewebe, das Serumproteom sowie das Proteom der HDL-Partikel, humane Aorten-Endothelzellen und das Darm-Mikrobiom im Kontext der Adipositas und unter dem Einfluss bariatrisch-chirurgischer Interventionen. Im Fokus wissenschaftlichen Interesses standen die Identifikation von Biomarkern zur Abschätzung und zum Monitoring von Herz-Kreislauf-Erkrankungen, chronischer Entzündungsprozesse sowie die Aufklärung von Anpassungsmechanismen einer Harnblasendysfunktion und die Untersuchung des mikrobiellen Ökosystems unter dem Einfluss der Adipositas. Die wissenschaftlichen Beiträge basieren auf Zellkultur- und tierexperimentellen Studien sowie auf Humananalysen. Die Global- bzw. Target-Proteomik-Studien erfolgten im Sinne eines Bottom-up-Ansatzes unter Anwendung von Gel-basierenden und Gel-freien Proteintrennverfahren und nachfolgend massenspektrometrischer Analyse. Durch die Anwendung von variablen Proteomik-Plattformen konnten Adipositas-assoziierte Risikoparameter im Serum zur Identifikation von Komorbiditäten ermittelt und validiert werden. In der Konsequenz dieser Resultate wurde ein MRM-Assay erarbeitet. Die Untersuchungen von HDL-Partikeln zeigten eine hohe interindividuelle Varianz des HDL-Proteoms und eine Vielzahl bisher unbekannter Proteine wurden dem HDL-Proteom und der NO-assoziierten HDL-Funktion zugeordnet. Die Proteomik deckte im besonderen Maße die Adipositas-assoziierte Pathophysiologie der Harnblasendysfunktion auf. Weiterführende Studien des Harnblasen-Proteoms im Tiermodell belegen die positive Wirkung einer bariatrischen Intervention. Die Untersuchung des Proteoms der Darmbakterien belegt den Nutzen der Proteomik in der Aufklärung der mikrobiellen Diversität und des damit verbundenen spezifischen bakteriellen Stoffwechsels sowohl in Stuhlproben als auch in der Darmschleimhaut. Die Markierung von Stickstoffquellen in der Nahrung mittels 15N-Isotopen gibt in vivo entscheidende Hinweise auf den Stoffwechsel der Bakterien und des Wirtes bzw. deren Interaktionen.

Der Bericht dokumentiert die vom LfULG angewandte Methodik zur Ermittlung repräsentativer landwirtschaftlicher Modellbetriebe in Sachsen. Mittels einer Clusteranalyse wurden Daten aus der Agrarförderung und die Buchführungsergebnisse von Betrieben in Sachsen untersucht. Im Ergebnis konnten neun Betriebsgruppen ermittelt werden, die repräsentative Aussagen für Sachsen zulassen. Diese werden als Modellbetriebe beschrieben und anhand von Strukturmerkmalen und Kennzahlen in Form eines Steckbriefes definiert. Die Modellbetriebe erlauben Hochrechnungen zu verschiedensten agrarpolitischen Themenfeldern.