No description available.

Syftet med studien var att identifiera elevers begreppsbilder av procent för att bättre förstå hur eleverna resonerade om procent. Att lära sig använda och tolka procent är en viktig del av att kunna uttrycka sig, det gäller både elever och vuxna i samhället. Elever kommer i kontakt med begreppet procent och dess innehåll i skolan. Begreppet procent utvecklas i elevers tankar vilket påverkar elevers inlärning. Elevers begreppsbilder undersöktes utifrån det analytiska ramverket om begreppsbild. Metoden som användes var den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen genomfördes, dels med hjälp av ett test med sex uppgifter, dels en semistrukturerad intervju där testet användes som utgångspunkt för intervjun för att få fram mer detaljinformation om elevers resonemang när de löste uppgifterna. Forskningsurvalet genomfördes i form av ett bekvämlighetsurval. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en mångkulturell friskola i Stockholm. Den kvalitativa analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på åtta begreppsbilder om procent: andel, bitar av det hela, bråkform, decimalform, geometriskt mönster, proportionellt samband, symbol, metod. Årskurs 8 och årskurs 9 skiljer sig i tre begreppsbilder: såsom geometriskt mönster som endast fanns i årskurs 9, proportionellt samband som endast fanns i årskurs 8 samt symbol som dök upp endast i årskurs 9. Studien visade att elevers begreppsbilder om procent är breda som tolkning men inte är tillräckligt tydliga i kopplingen till definitionen. Procent betyder ”hundradel” men detta fanns inte i elevers begreppsbilder om procent som definition samtidigt som procent dök upp i definitionen av procenttecknet. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en friskola i Stockholm. Avslutningsvis konkretiseras i denna studie vikten av kunskapen om elevers begreppsbilder av procent som kommer att bidra till att lärare utvecklar sin lektionsplanering för att anpassa den till elevers behov.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat. Syftet med uppsatsen är att ta fram ett analytiskt ramverk med indikatorer som kan nyttjas till att identifiera vad som bör vara utmärkande för en fullständig strategi i samband med Sveriges internationella insatser. Uppsatsens resultat visar att indikatorer för att kunna identifiera vad som är utmärkande för en fullständig strategi är samordning/samverkan, ledning/styrning, målformulering, resurs och synergi, givet uppsatsens avgränsningar till det så kallade övergripande strategiska sammanhanget. Resultatet visar även att Sverige har en fullständig strategi med insatsen i Afghanistan.