In this study I have investigated what perceptions educators have about educational documentation and how teachers perceive that pedagogical documentation helps to discover and visualize learning. I have also investigated how teachers perceive that the size of the child group and the systematic quality work affect the work of educational documentation. The purpose is to investigate educators perceptions of these tools to contribute to the development of pre-school work. I have done a qualitative study in the form of interviews. In the study, I have taken the phenomenological research effort as a starting point and the result shows that there are both equal and different perceptions about the systematic quality work and the work on educational documentation.

Problematiken som ligger till grund för studien är att forskning indikerar att högläsning utformas som lugnande åtgärd istället för lärtillfälle, samt att barns inflytande inte tillvaratas i utformning av förskolans verksamhet. Problematiken tog oss fram till ett forskningsproblem gällande att forskning inom området för studien är övervägande framskriven ur vuxnas perspektiv, vilket vi vill vända på genom att försöka närma oss hur barn ser på högläsningen i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn uppfattar utformningen och inflytandet på högläsningen i förskolan, för att förstå hur barnen uppfattar fenomenet högläsning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka uppfattningar av högläsningens utformning ger barnen uttryck för? Vilka uppfattningar av inflytande på högläsningen ger barnen uttryck för? Då vi vill lyfta fram barns uppfattningar med denna studie har det inspirerat oss till att inta en fenomenografisk ansats, som handlar om att beskriva hur fenomen eller företeelser i världen uppfattas olika av människor. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes valet att använda semistrukturerade intervjuer som metod, vilka utfördes med 14 förskolebarn i åldrarna 4–6. Ljudinspelningar användes som datainsamlingsmetod och materialet har granskats, transkriberats samt analyserats med en fenomenografisk analysprocess i fyra steg. Genom analysprocessen sammanställdes barnens utsagor från intervjuerna i fyra beskrivningskategorier som utgör studiens resultat; Högläsning av fröken, Högläsning av barnen, Fröken bestämmer och Barnen bestämmer. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att barns uppfattningar av fenomenet högläsning varierar och grundar sig i hur pedagoger i förskolan förhåller sig till att låta barnen komma till uttryck, både vad gäller utformning av högläsningen samt utrymmet för inflytande på den. Om barn ska få möjlighet till inflytande är det av betydelse att barns uttryck blir uttalade, lyssnade på samt värdesatta av pedagoger som arbetar med barn i förskolan. Det framkommer att barnen har viljan till mer inflytande på högläsningen i förskolan än vad pedagogerna i deras närvaro möjliggör för i dagsläget.

I denna studie sammanställs och analyseras 12 intervjuer med sammanlagt 24 elever som informanter utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Eleverna som ingick i studien gick antingen i en fjärdeklass eller en femteklass. Studien syftade till att utifrån ett elevperspektiv undersöka användandet av lärandematriser som stöd för utveckling av deras textskapande. Intervjuerna har transkriberats för att sedan analyseras i relation till tidigare forskning. De frågeställningar som kommer att besvaras i denna studie lyder: Vilka uppfattningar har elever om användandet av lärandematriser i svenskundervisning? Hur uppfattar elever att lärandematriser påverkar deras egna utvecklinginom textskapande i svenskundervisning? Resultatet visar att majoriteten av de 24 elever uppfattade att deras användande av lärandematriser stöttade deras textskapande. Eleverna uppfattade även att lärandematrisen påverkade deras skriftliga utveckling positivt. Trots att majoriteten hade positiva uppfattningar om lärandematriser fanns det enstaka elever som uppfattade dem som överflödiga eller onödiga.