No description available.

No description available.

I denna studie jämförs två olika navigationsmenyer i kontexten av en nyhetsapplikation. Vi utvecklar själva två olika prototyper där vi implementerar två olika navigationsmenyer, som sedan används för att utföra användartester där vi mäter hur effektivt en användare kan utföra ett antal specifika uppgifter. En förstudie genomförs där redan existerande nyhetsapplikationer studeras. Där undersöker vi vilka olika navigationsmenyer som faktiskt används i populära nyhetsapplikationer. Förstudien visar att det egentligen bara finns två alternativ, nämligen det vi väljer att kalla för toppmeny samt drawermeny. Resultatet från genomförda tester visar att skillnaden i användbarhet inte är särskilt stor mellan toppmeny och drawermeny, men vi upptäcker en del styrkor och svagheter hos de båda. Toppmeny resulterar i flera antal klick och felklick, men testerna utförs i regel lite snabbare med toppmeny jämfört med drawermeny. Testpersonerna som utförde testerna på toppmeny verkade lite nöjdare än de som fick utföra testerna med drawermeny. Vi upptäckte att drawermeny kan vara lite svår att använda om användaren inte är van vid den, men när användaren väl förstått hur den fungerar så kan den användas på ett mycket effektivt sätt. Slutsatsen av denna studie är att skillnaderna är små mellan de två navigationstyperna men överlag verkar användare nöjdare med en toppmeny i den givna kontexten. Dock ser vi flera fördelar med användandet av en drawermeny som talar för att det är en väldigt användbar navigationsmeny om en applikation har en “bred” navigationsstruktur. / In this study we compare two different navigation menus in the context of a news application. We develop two prototype application implementing two different navigation menus. User-tests are used to measure how effectively a user can perform a set of specified tasks. An exploratory study is performed where already existing news applications are studied. We analyze which navigation menus are actually used in popular news applications. Our study shows there are really only two options, namely what we choose to call a top-menu, and a drawer menu. The results from our tests shows that the difference in usability is not so big between the two menus. Although we do find some strengths and weaknesses in both navigation menus. The “top menu” results in a greater amount of clicks and errors, but the test is completed a bit faster compared to the drawer menu. The persons doing the tests on the top- menu seems more satisfied compared to those doing the same tests with the drawer menu. We notice that the drawer menu can be a bit difficult to use if the user is not accustomed to it. However, it can be used very effectively if the user knows how to use it correctly. The conclusion of this study is that the differences are quite small between the two navigation menus, but overall the users seem to be more satisfied with a top menu in the given context. However, there are advantages with using a drawer menu which shows that it is a very usable navigation menu if the application has a “broad” navigation structure.

Syftet med Androids system för åtkomsttillåtelser är att informera användaren om riskernasom kan uppstå vid nedladdning av en applikation. När en användare väljer att ladda neren speci k applikation, presenteras den med en display av åtkomsttillåtelser, dvs. datasom applikationen vill ha tillgång till. Användaren har då ett val att antingen tillåta allaåtkomsttillåtelser, eller avbryta nedladdningen.I denna studie undersöker vi androidanvändarnas kunskap om hot som kan uppstå vidnedladdning av en applikation och vilka åtgärder de tar för att hindra dessa hot från attuppstå.Via enkätundersökningar undersöker vi vilka åtgärder användaren vidtar när personenladdar ner en applikation och om dessa åtgärder påverkas utifrån kunskap och förståelsekring åtkomsttillåtelser och potentiella hot.Slutligen kontrollerar vi om användarnas åsikt kring säkerheten förändras gällandesäkerhetsåtgärder efter att ha besvarat enkäten.Min hypotes är att användarna är medvetna om att det nns potentiella hot mot derasenheter och att, trots att displayen för åtkomsttillåtelser är till för att varna användaren,bryr sig användaren inte om detta. Vidare tror jag inte att det nns någon större skillnadenmellan könen och mellan deras kunskap om hot som kan uppstå vid nedladdningar, vilketockså gäller för åldersgrupperna.Resultatet visar att er män än kvinnor är medvetna om riskerna och tar åtgärder föratt skydda sig mot dessa. Det gäller även den äldre åldersgruppen då den yngre åldersgruppenvisar mindre medvetenhet om riskerna.Vidare visar resultatet att majoriteten av användarna faktiskt har låg riskmedvetenhet,vilket inte stämde överens med min hypotes. 13 av 39 respondenter är bekanta med displayenför åtkomsttillåtelser varav 10 kontrollerar dessa åtkomster och 10 av 39 är bekantamed malwares. Färre kvinnor har kunskap om dessa hot till skillnad från män, samt äldreåldersgruppen visar mer riskmedvetenhet än den yngre åldersgruppen. / The purpose of the Android's permissions system is to allow users to be informed aboutrisks that can occur when downloading an application. When a user chooses to downloada speci c application, they are presented with a display of permissions. The user then hasa choice to either allow all the permissions, or cancel the download.In this study, we will examine android users knowledge of threats that can occur whendownloading an application and what steps they take to prevent these threats from occuring.A survey will be made, to analyze what measures users take when downloading anapplication and if these measures are a ected based on their knowledge and understandingof permissions and potential threats. Lastly we will check if users opinion about securitychanges regarding safety measures after conducting part of the survey.My hypothesis is that users are aware that there are potential threats to their unitsand that the permissions display is intended to alert the user, but they do not take thisinto account. Further I believe that the di erence of knowledge of threats between gendersthat can occur is not great, which also applies to the di erent age groups.Results show that more men than women are aware of risks and take measures toprotect themselves from these which also applies to the older age group where the youngergroup are less aware of risks. Further shows the result that majority of users actually havelow risk awareness which is not consistent with my hypothesis. 13 of 39 users are awareof the permissions display in which 10 of them examines the permissions and 10 of 39 areaware of malwares. Fewer women than men have knowledge regarding these threats, alsothe older age group show more risk awareness than the younger age group.

Studien handlar om att undersöka native- och hybrid-applikationer från utvecklarens perspektiv. Vilka viktiga skillnader finns det mellan applikationstyperna, och hur resonerar utvecklarna kring dessa två? Dessa två applikationstyper har fördelar och nackdelar som måste övervägas innan utvecklingen börjar, beroende på applikationens uppgifter. Studien upplyser och ger läsaren kunskap om de två applikationstyperna och viktiga aspekter som skiljer demåt. Vi har utfört nio intervjuer med applikationsutvecklare från fem olika företag. Dessa respondenter är Androidutvecklare som har olika roller inom respektive företag. Dessa roller är konsult, utvecklare, chef, arkitekt och user experience lead. Med deras hjälp har vi kommit fram till en slutsats där native-applikationer föredras av utvecklare på grund av att slutprodukten blir bättre jämfört med hybridapplikationer. Utöver att slutprodukten är bättre, är det även lättare att utveckla en native-applikation samtidigt som det finns större kunskap inom detta område. / This study takes a closer look on native- and hybrid applications from a developer’s perspective. Which important differences are there between these two application types and how do the developers reason between the two? These two application types have advantages and disadvantages that must be considered before the development starts, depending on the application’s tasks. The study enlightens and gives the reader knowledge about the two application types and important aspects that separates them. We have conducted nine interviews with application developers from five different companies. These respondents are Android developers that have different roles within the respective company. The roles are consultant, developer, superior, architect and user experience lead. With their help, we have come to the conclusion that native applications are preferred by developers because of the final product being better compared to hybrid applications. Other than just the final product being better, it is also easier to develop a native application as well as there is more knowledge within this area.

Hur framgångsrikt ett användargränssnitts design är beror mycket på användares inlärdarutiner och personliga preferenser. Denna studie ämnar ta reda på om skapandet av ettanvändargränssnitt, vilket skall användas i en GPS-spårnings applikation, kan tilltalaanvändare av de största plattformarna (iOS, Android). Android och iOS har deras egnaimplementationer på diverse områden inom gränssnitt och för att skapa en design vilkenbåda ”läger” gillar kräver att en del kompromisser behöver göras. Användargränssnittetskapades med de riktlinjer som Android och iOS rekommenderar i åtanke, tillsammans medallmänna riktlinjer för design som tagits fram i tidigare forskning. En SUS-undersökninggenomfördes för att få en poäng på användbarheten och en liten intervju genomfördes föratt ta reda på för och nackdelar på gränssnittet. Data som samlades in under undersökningenanalyserades därefter. Informationen användes sedan som en guide i ett iterativtutvecklingssteg på den existerande designen. Under denna iteration rättades deproblematiska områden till på designen för att tillfredsställa användarnas preferenser. Detslutliga resultatet analyserades och en slutsats presenteras till läsaren. / The success of a user interface´s design is very much dependant on the users learnedroutines and personal preferences. This study aims to discover if it is possible to develop auser interface, which is to be used in a GPS-tracking application, can satisfy users of themajor development platforms (Android, iOS). Android and iOS have their ownimplementations of various user interface areas and compromises in the design are neededto make the user interface compelling to both sides. The interface is created with bothAndroid and iOS guidelines in mind, as well as generic design principles discovered inearlier research. A SUS study was conducted to get a usability score on the user interface,and a small interview was used to retrieve pros and cons in the interface. The data gatheredfrom the study was then analysed. The information was then used as a guide in an iterativedevelopment step of the existing design. In this iteration the design issues are corrected tosuit the preferences of the users. The result of the final material is then analysed and aconclusion is presented to the reader.

SammanfattningCybercoms testcenter i Malmö testar Sony mobiler och utför Android CTS- och GTS-tester. Innan testningen av mobilerna måste testpersonalen konfigurera mobilerna för att testningen skall kunna utföras på ett korrekt sätt. Genomförandet av dessa konfigureringar är tidskrävande eftersom de görs manuellt. Denna rapport beskriver konstruktionen av en tidseffektiv testinställning för Sony mobiltelefoner avsett för internt bruk av företaget Cybercom.Testinställningen består huvudsakligen av en Android-applikation som installeras på mobilen som skall testas med hjälp av en NFC-tagg.Med applikationen kan testarna automatisera ungefär hälften av konfigureringarna sommåste göras. Resterande konfigureringar är fortfarande manuella, men betydligt lättare att utföra med applikationen. Genom testsystemet har tiden för konfigurering av mobilerna halverats. Enligt våra beräkningar sparas ungefär 1.5 min per enhet, vilket medför en ökning i produktiviteten för företaget. / AbstractCybercom’s testcenter in Malmö is testing Sony mobile devices and carry out Android CTS and GTS tests. The testers must configure the mobile handsets correctly before they start running the tests. The implementation of these configurations is time-consuming because they are being made manually. This report is about constructing an effective test setup for Sony mobile phones, intended for internal by the company Cybercom.The test setup will mainly consist of an Android application that will be installed on the smartphone to be tested, with the help of a NFC-tag.The application allows the testers to automate approximately half of the configurations carried out on the smartphone. The remaining configurations are still manual, but much easier to configure with our simplifications. With the help of the test setup, the time for configurations to be installed on the smartphones has decreased by half. According to our calculations the testers save about 1.5 min per unit, which results in an increase in productivity for the company.

One of the fundamental building blocks of a mobile application is the ability to persist program data between different invocations. Referred to as persistence, this functionality is commonly implemented by means of persistence frameworks. When choosing a particular framework, Android-the most popular mobile platform-offers a wide variety of options to developers. Unfortunately, the energy, performance, and programming effort trade-offs of these frameworks are poorly understood, leaving the Android developer in the dark trying to select the most appropriate option for their applications. To address this problem, this thesis reports on the results of the first systematic study of six Android persistence frameworks (i.e., ActiveAndroid, greenDAO, OrmLite, Sugar ORM, Android SQLite, and Realm Java) in their application to and performance with popular benchmarks, such as DaCapo. Having measured and analyzed the energy, performance, and programming effort trade-offs for each framework, we present a set of practical guidelines for the developer to choose between Android persistence frameworks. Our findings can also help the framework developers to optimize their products to meet the desired design objectives. / Master of Science

Long Term Evolution (LTE) was designed to provide fast data rates to replace 3G service for mobile devices. As LTE networks and the user base for those networks grow, it becomes necessary for the resources used for those networks to be used as efficiently as possible. This thesis presents an implementation which utilizes an algorithm extended upon the Frank Kelly algorithm to determine resource allocation for UEs and shapes traffic for each UE to meet those allocation limits. The implementation's network represents what an LTE network would do to manage data rates for a UE through a distributed algorithm for rate allocation. The main focus of the implementation is on the UE, where traffic shaping limits application rates by an elastic or inelastic classification through the use of Hierarchical Token Bucket (HTB) queuing disciplines. / Master of Science

For maximal market penetration, popular mobile applications are typically supported on all major platforms, including Android and iOS. Despite the vast differences in the look-and-feel of major mobile platforms, applications running on these platforms in essence provide the same core functionality. As an application is maintained and evolved, programmers need to replicate the resulting changes on all the supported platforms, a tedious and error-prone programming process. Commercial automated source-to-source translation tools prove inadequate due to the structural and idiomatic differences in how functionalities are expressed across major platforms. In this thesis, we present a new approach---Native-2-Native---that automatically synthesizes code for a mobile application to make use of native resources on one platform, based on the equivalent program transformations performed on another platform. First, the programmer modifies a mobile application's Android version to make use of some native resource, with a plugin capturing code changes. Based on the changes, the system then parameterizes a web search query over popular programming resources (e.g., Google Code, StackOverflow, etc.), to discover equivalent iOS code blocks with the closest similarity to the programmer-written Android code. The discovered iOS code block is then presented to the programmer as an automatically synthesized Swift source file to further fine-tune and subsequently integrate in the mobile application's iOS version. Our evaluation, enhancing mobile applications to make use of common native resources, shows that the presented approach can correctly synthesize more than 86% of Swift code for the subject applications' iOS versions. / Master of Science