The present thesis focuses on the importance of the written word as a ruling device of the Anglo- Saxon kings. Due to the availability of historical evidence, the studied period begins in 597 with the arrival of Christian missionaries from Rome and ends prior to the Norman Conquest in 1066. The kings' approach to the written word is analyzed on the basis of surviving literary and iconographic evidence, i.e. on documents composed for or by the rulers, and on the visual images of the rulers as portrayed in surviving manuscripts. The first chapter provides a historical background necessary for the correct interpretation of the examined texts and portraits. This section is aimed at the main concepts discussed in the thesis: medieval authorship, medieval kingship, and the spread of Christianity within the Anglo- Saxon kingdoms. The second chapter offers the analysis of written documents and focuses on the texts composed within the scope of King Alfred's educational and religious reform. The close reading of the OE translations demonstrates the king's use of the texts as didactic tools mainly serving to promote religion and learning within the kingdom. The key texts are Gregory's Pastoral Care, Augustine's Soliloquies, and Boethius's Consolation of Philosophy; an additional context of the king's life and...

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet

Den ökade globalisering som råder gynnar internationell handel på många plan, vilket även har bidragit till att internprissättning blivit en allt mer central fråga. Däremot ställs det högre krav på att adressera de problem som systemet resulterar i. Detta med hänsyn till att ett internpris är av påverkande karaktär på organisationens resultat på grund av skattemässiga motiv och incitament från ledningen. Även om OECD:s riktlinjer TPG är utformade av det politiskt styrande organet i respektive medlemsland är dessa riktlinjer inte tvingande. Systemet möjliggör subjektivitet i internprissättning. Problematiken belyses i synnerhet när redovisningstraditioner och deras eventuella påverkan på internprissättningen i Sverige och Storbritannien tas i beaktning.Studien har som syfte att genom en komparativ analys undersöka hur Sveriges och Storbritanniens redovisningstraditioner påverkar respektive lands tolkning av TPG. Ländernas skattemyndigheter, Skatteverket och HMRC, har gett ut en handledning respektive en intern manual rörande internprissättning där myndighetens tolkning av TPG framgår.Studien är en innehållsanalys av kvalitativ karaktär och datamaterialet som har använts är textutdrag från myndigheternas handledning och manual samt respektive lands lagstiftning på vissa områden. Studien har som ambition att undersöka fyra områden avseende internprissättning, myndigheternas referering till gällande rätt, armlängdsprincipen, metoder för prissättning och bevisförfarande. Tolkningsmodellen som har använts i studien har utvecklats fram ifrån Johanssons (2010) modell avseende substance over form. Tolkningsmodellen tillsammans med den teoretiska referensramen har fungerat som ett verktyg i analysen kring hur redovisningstraditionerna i respektive land påverkar tolkningen av TPG.Studiens slutsats indikerar att det finns inslag av redovisningstraditionerna i respektive lands tolkning av TPG. Både Storbritannien och Sverige refererar till OECD kontinuerligt men studien har resulterat i vissa skillnader som belyser det faktum att länderna har olika redovisningstraditioner. I Skatteverkets handledning identifierar resultatet vissa inslag av den kontinentala redovisningstradition som Sverige präglas av, det påträffas även inslag av det regelbaserade synsättet samt spår av det rättssystem som karaktäriserar Sverige, code law. Resultatet visar även att Storbritanniens redovisningstraditioner framträder i HMRC:s tolkning av TPG. Det återfinns inslag av den anglosaxiska traditionen, det principbaserade synsättet och även här syns spår av deras rättssystem, common law. Studien bidrar med en ökad förståelse kring hur nationella redovisningstraditioner påverkar tolkningen av internationella riktlinjer. Den bidrar även med en praktisk kunskap för företag, myndigheter och internationella verkställande organ. / Increased globalization stimulates international trade in many ways. It has led to increased importance of transfer pricing. However, there is a need to address several issues that have arisen since a transfer price affects the organization's profit or loss due to tax consequences and incentives from management. Although the guidelines known as TPG are drafted by the governments in members’ states, these guidelines are not mandatory. The system allows for subjectivity in transfer pricing. The problem is can be demonstrated by comparing the accounting traditions and their possible impact on transfer pricing in Sweden and the UK.The purpose of the study is to investigate how Sweden's and Britain's accounting traditions affect the countries' interpretation of the TPG. The tax authorities of these countries, the Swedish Tax Agency and HMRC, have each issued a guide and an internal manual on transfer pricing, which explains the authorities’ interpretation of the TPG. The aim of the study is to make a comparative analysis of these guides and internal manuals to see if and how the countries’ interpretation of the TPG differ due to the countries’ accounting traditions. Further, the study is a content analysis of qualitative nature and the data used has been extracted from the authorities' guide and internal manual, as well as the legislation of each country in certain areas. The aim of the study is to investigate four areas of transfer pricing, the authorities' reference to current law, the arm's length principle, pricing methods and evidence procedures. The research model used in this study has been developed from Johanssons (2010) model regarding substance over form. The resarch model together with the theoretical reference framework have served as a tool in the analysis of how accounting traditions in each country affect the interpretation of TPG.The study’s conclusion indicates that there are elements of accounting traditions in each country’s interpretation of TPG. Both the UK and Sweden refer to the OECD repeatedly but the study has resulted in some differences highlighting the fact that the countries have different accounting traditions. In the Swedish Tax Agency’s guidance, the result identifies certain elements of the continental accounting tradition that Sweden is characterized by, it also finds elements of the rule-based approach as well as traces of the legal system code law that characterizes Sweden. Likewise, the result also shows that Britain's accounting traditions appear in HMRC's interpretation of TPG. There are elements of Anglo-Saxon tradition, the principle-based approach, and also traces of their legal system common law. The study contributes to an increased understanding of how national accounting traditions affect the interpretation of international guidelines. It also provides useful information for companies, authorities and international executive agencies.This paper is hereinafter written in Swedish.

In and around the 870s, Britain was transformed dramatically by the campaigns and settlements of the Great Army and its allies. Some pre-existing political communities suffered less than others, and in hindsight the process helped Scotland and England achieve their later positions. By the twelfth century, the rulers of these countries had partitioned the former kingdom of Northumbria. This thesis is about what happened in the intervening period, the fate of Northumbria's political structures, and how the settlement that defined Britain for the remainder of the Middle Ages came about. Modern reconstructions of the era have tended to be limited in scope and based on unreliable post-1100 sources. The aim is to use contemporary material to overcome such limitations, and reach positive conclusions that will make more sense of the evidence and make the region easier to understand for a wider audience, particularly in regard to its shadowy polities and ecclesiastical structures. After an overview of the most important evidence, two chapters will review Northumbria's alleged dissolution, testing existing historiographic beliefs (based largely on Anglo-Norman-era evidence) about the fate of the monarchy, political community, and episcopate. The impact and nature of ‘Southenglish' hegemony on the region's political communities will be the focus of the fourth chapter, while the fifth will look at evidence for the expansion of Scottish political power. The sixth chapter will try to draw positive conclusions about the episcopate, leaving the final chapter to look in more detail at the institutions that produced the final settlement.

In 'Political Atheism vs. The Divine Right of Kings,' I build on Thompson and Scrivener’s work analysing John Thelwall’s play 'The Fairy of the Lake' as a political allegory, arguing all religious symbolism in 'FL' to advance the traditionally Revolutionary thesis that “the King is not a God.” My first chapter contextualises Thelwall’s revival of 17th century radicalism during the French Revolution and its failure. My second chapter examines how Thelwall’s use of fire as a symbol discrediting the Saxons’ pagan notion of divine monarchy, also emphasises the idolatrous apotheosis of King Arthur. My third chapter deconstructs the Fairy of the Lake’s water and characterisation, and concludes her sole purpose to be to justify a Revolution beyond moral reproach. My fourth chapter traces how beer satirises Communion wine, among both pagans and Christians, in order to undermine any religion that could reinforce either divinity or the Divine Right of Kings. / A close reading of an all-but-forgotten Arthurian play as an allegory against the Divine Right of Kings.