Bakgrund: Användning av djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden. Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare. Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar. I dataanalysen användes Fribergs trestegsmodell. Resultat: Det framkom sex domäner som ingick i hälsorelaterad livskvalitet: fysiskt, socialt, mentalt, emotionellt, aktivitet och funktion samt tillfredsställelse. Utöver domänerna framkom generell livskvalitet. Inget enhetligt resultat kunde påvisas inom de olika domänerna, dock sågs signifikant förbättring i den generella livskvaliteten i majoriteten av studierna. Signifikant förbättring var mest förekommande i den sociala domänen. Slutsats: Djur inom vården påverkar hälsorelaterad livskvalitet i varierande utsträckning hos olika vårdtagargrupper. Djur kan påverka vårdtagarnas livskvalitet positivt och är därmed lämpligt att använda som ett komplement i behandling och rehabilitering inom vården. / Background: The use of animals in healthcare has shown to give many positive effects on humans. Regardless of people’s age and conditions, animals can contribute to the improvement of mental, physical and social functioning. A positive attitude, a person-centred approach and good interpersonal relationships are needed to provide good care. Intimacy and belonging are a part of the basic human needs. Quality of life is about how individuals value their mental, physical and social well-being. To improve quality of life often can be seen as the goal of nursing. Purpose: To describe how animal-assisted interventions influence health related quality of life in patients. Method: Deductive literature review was conducted with nine quantitative articles. To analyze the data Friberg’s three-stage model was used. Results: Six domains emerged in the concept of health related quality of life: physical, social, mental, emotional, activity and function and satisfaction. In addition to the domains a general quality of life emerged. No homogenous results could be seen in the different domains; however, in the majority of the studies there was significant improvement in the general quality of life. The most significant improvement was seen in the social domain. Conclusion: Animals in healthcare have different levels of impact on health related quality of life in different patient groups. Animals may positively affect patient’s quality of life and it is therefore suitable for use as a supplement in treatment and rehabilitation in healthcare.

Increasing evidence illustrates an involvement of stress in a large variety of physical and mental illness. Together with the evolutionary development of the social behavior in humans, the traditional interpretations of the attachment theory and the social support theory underscores the importance of affection, belonging and appreciation for human well-being. Not only can an imbalanced stress system be the cause of severe pathological consequences, insufficient social contact can also hamper recovery. Frequent usage of animals in various settings steadily illustrates both physiological and psychological benefits on both the young and the old, the healthy and the ill. Through the study of neurobiological factors, with oxytocin as a central mediator of social behavior and its  impact in turn on the stress- and cortisol system, this paper examines the possibility of animals to function as social support. The potential of animals to reduce the suffering in patients with stress related psychiatric disorders, such as the highly frequent exhaustion disorder, human-animal interactions might offer a non-invasive complementary tool to current treatment methods.

Bakgrund: Hunden har länge funnits vid människans sida och varit en värdefull följeslagare. Aktuell forskning rymmer lovande bevis för hundens positiva effekter på människans hälsa. Djurassisterade interventioner med hundar är trots denna forskning i dagsläget en relativt oanvänd resurs i omvårdnadssammanhang. Syfte: Belysa hundens hälsofrämjande effekter för patienten. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Fyra huvudkategorier som speglar hundens hälsofrämjande effekter identifierades. Dessa var emotionella effekter, fysiska effekter, sociala och kognitiva effekter samt psykiska effekter. Slutsats: Det har identifierats att hunden kan påverka varierande hälsoaspekter hos människan i en positiv riktning. Klinisk betydelse: Genom att ha kunskap om vilka hälsofrämjande effekter hunden potentiellt kan medföra för patienten kan vårdpersonal få ännu ett verktyg för att närma sig personcentrerad omvårdnad. / Background: Dogs have for a long time been living by the human side and has been valued as meaningful companions. Current research contains promising evidence for the positive health benefits the dog may have on humans. Despite this research animal-assisted interventions containing dogs are a relatively unused resource in nursing context. Aim: To illuminate the health benefits that dogs in healthcare can have for the patient. Method: A general literature review based on nine quantitative articles and one qualitative article. Results: Four main categories that reflect health benefits dogs can contribute to were identified. These were: emotional effects, physical effects, social and cognitive effects and psychological effects. Conclusion: It was identified that dogs may affect several aspects of human health in a positive direction. Clinical relevance: By having knowledge about which health benefits dogs potentially can have for the patient, health professionals have yet another tool to approach person-centered care.

Bakgrund: Antalet patienter med ångest ökar och orsakar ofta ett lidande för patienten. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att lindra detta lidande. Olika djurterapier förekommer i vården för att behandla olika besvär, till exempel Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan djur har på patienters ångest. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier(n=12). Resultat: I samtliga studier framkom en sänkning av ångest vid djurterapier och i sju av studierna var det en statistiskt säkerställd sänkning. Resultatet visar främst en sänkning hos patienter som vårdas inom psykiatrin men även patienter inom den somatiska vården påverkades positivt av djuren. Diskussion: En sänkning av patienternas ångest visar att djur inom vården har en lugnande inverkan. Dock går det inte att utesluta att sänkningen berodde på andra faktorer såsom aktivitet, arbetsuppgifter eller ökad nivå av enskild uppmärksamhet. Slutsats: Djur kan vara ångestsänkande och därmed lindra patienters lidande. Kunskap som sjuksköterskan bör ha med sig i sin yrkesutövning är den inverkan djur har i patienters vårdmiljö eller i samtalsämne när vårdtagare önskar detta. / Background: The number of patients with anxiety has increased and causes often suffering for the patients. The registered nurse has a responsibility to ease patients suffering. Animals can be used in care as pet therapy, which branches into two main areas: Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT). Aim: The purpose of this study was to investigate the impact of animals in patients with anxiety. Method: The study was performed as a literature review based on twelve quantitative studies. Result: There was a reduction of anxiety in connection with animal interaction. The result shows mainly a decrease of anxiety for patients treated in psychiatric wards but also for patients treated in somatic wards were positive affected. Discussion: A reduction of anxiety indicates that the experiences with animals were calming for the patients. However, we cannot exclude that the change in anxiety levels depends on other elements such as activity, work assignments or an increased level of individual attention. Conclusion: Animals can decrease anxiety and the patients suffering. That knowledge is important for the registered nurse when integrating animal in the environment or in conversation with the patients. Consideration should be taken for patients allergic to animals.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården. Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har. Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar. Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa. Terapin, oavsett djurart och utformning hade en stressreducerande och avslappnande effekt på studiedeltagarna. Detta antas bidrar till den reducerade symtomproblematiken som de upplevde. Den positiva effekten varade framförallt under tiden för terapins genomförande. Även personalen upplevde en minskad stress och en ökad känsla av tillfredställelse med sitt arbete, vilket kan ha bidragit till terapins effekt på deltagarna. Slutsats: Individanpassad djurassisterad terapi kan ha god effekt som en kompletterande behandling på patienters upplevda hälsa i de fall där patienten är öppen för att delta i denna form av terapi. / Background: A basic emotional need of humans is physical touch, which in certain disease states may be difficult to satisfy in healthcare. The effect of physical touch reduces stress and enables humans to become more relaxed, the same effect may be attained by a physical encounter with an animal. Animal-assisted therapy, also referred to as pet therapy can be used as a complementary treatment in healthcare. Aim: To describe the species used in animal assisted therapy, in which way they can be used in the care of rehabilitation and habilitation of patients. A further aim was also to describe if it has an effect on human health, if so, what effect it has. Methods: A literature review, with 11 articles from the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Main results: Most animal species can be used for animal assisted therapy in both mental and physical health. The therapy, regardless of species and design had a stress-reducing and relaxing effect on study participants. This is believed to contribute to the reduction of symptoms they experienced. The positive effect lasted especially during the time of the therapy's intervention. The staff experienced a reduced stress and increased feelings of satisfaction with their work, which may have contributed to the therapy's effect on participants. Conclusion: Personalised animal assisted therapy may be effective as an adjunctive treatment in patients' perceived health in cases where the patient is open to participate in this form of therapy.

Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg. Metod: En litteraturstudie grundat på analys av tio vetenskapliga artiklar utifrån syftet. Resultat: Hunden som terapidjur inom vård- och omsorg visar på flera hälsofrämjande effekter inom fysisk, psykisk, social och emotionell hälsa. Hundens närvaro bidrog till ökad fysisk aktivitet, energi, livskvalitet och social interaktion medan smärta, stresskänslor samt psykiska sjukdomssymtom minskade. Slutsats: Det finns flera positiva hälsoeffekter av hundar i vård- och omsorgsarbete vilket innebär mycket goda skäl till att ytterligare implementera dessa i omvårdanden. Klinisk betydelse: Resultatet syftar till att uppmärksamma hundens potentiella värde inom vård- och omsorgsarbete. Detta för att ytterligare tillföra djurassisterade interventioner som omvårdnadsåtgärd samt komplettera den traditionella vården och därigenom uppnå optimal hälsa för fler vårdtagare. / Background: Poor health increases today in Sweden in several health areas. Disease or other health problems can lead to a life-changing situation for many individuals. Experiencing insecurity, loneliness, lack of support and affirmation in this context may contribute to further health problems when health workers are affected by stress and lack of time. Antonovsky emphasized the importance of a salutogenic perspective to promote health. Aim: To highlight the health benefits of dogs on patients’ in health care. Method: A literature review based on the analysis of ten scientific articles according to the purpose. Result: The dog as a therapy animal in healthcare shows several health benefits in physical, mental, social and emotional health. The presence of the dog contributed to increased physical activity, energy, Quality of Life and social interaction while pain, stress and mental illness symptoms reduced. Conclusion: There are several health benefits of dogs in health and social care work, which suggests good reasons to further implement them in health care. Clinical importance: The result aims to highlight the potential value of dogs in health and social care work. This to further provide animal-assisted interventions as a complement to traditional health care and thereby achieve optimal health for more patients.

The aim of my thesis " Comparison of the Motivation and Professional Background of the Various Forms of Animal Assisted Activities" is to determine through literature, opinions of therapists and observation to determine what is the motivation, professional background and time demand to all forms of therapy. The first part focuses on the cross-section of views of the theoretical literature focusing on animal assisted activities. Here I describe the differences between different forms of animal assisted activities and I also deal with ethology of dogs. In the second part I find out through interviews and observations, I find actual evidence from animal assisted activities and I specifically discuss the use of animal assisted activities on the first grade of primary school. At the end of the thesis I summarize insights from observations, processed interviews and also from my own experience and I evaluate usage of animal assisted activities on the first grade of primary school.

No description available.

Background: The prevalence of dementia has increased in Sweden throughout the years. Every year about 25 000 to 30 000 people become ill with dementia. Dementia can cause secondary symptoms such as anxiety, leading to powerlessness and agitation. Elderly suffering from dementia also have reduced self-esteem and lack of social skills, causing isolation and physical inactivity. The disease cannot be cured but can be alleviated and slowed down using medicines and therapies. Purpose: The purpose of this study was to, through the perspective of elderly with dementia and health care professionals, highlight the health effects that therapy dogs have on people with dementia diagnosis. Method: A literature review was used, and eleven articles were studied, two qualitative and nine quantitative. The study is based on Polit & Beck’s (2016) nine steps model. Result: Studies show significant health effects with dog-assisted therapies in people with dementia. Four themes were identified. These are psychological effects, physical effects, social effects and quality of life. Conclusion: The literature shows that dogs in-care are of great importance to people with dementia and that it should be taken more seriously since the quality of the care is improved. Clinical implications: Dog assisted therapy can offer an alternative treatment to patients with dementia that does not affect their health in a negative way but instead creates wellbeing and increases quality of life for the patients.