Flygbranschen är en marknad där det idag raåder hård konkurrens. Detta betyder att flygbolag är mycket kostnadsmedvetna vilket i sin tur sätter stor press på alla parter inblandade i flygbolagens försörjningskedja - inte minst på flygcateringföretag. Flygbolag förväntar sig kvalitet, i tid, till ett så lågt pris som möjligt. I det här examensarbetet har ett flygcateringföretags försörjningskedja studerats som en fallstudie i syfte att undersöka om en utvidgning i form av ett logistikcenter kan effektivisera catering av norra Sverige. Även om anläggningslokalisering är ett i litteraturen väl studerat ämne bidrar det här examensarbetet med att belysa hur ett sådant problem kan te sig i en bransch med stränga säkerhetskrav. Exempelvis kan transporter inte samköras med andra typer av varor utan att de måste röntgas vid ankomst till flygplats, vilket kostar både tid och pengar. Leverantörer kan i flera fall inte väljas fritt utan att det innebär en ökad hanteringskostnad på grund av säkerhetsföreskrifter. Detta gör att en anläggnings lokalisering är av största vikt då andra delar av försörjningskedjan kan vara svårare att förändra än i andra branscher. I examensarbetet undersöks var en anläggning ska placeras för att minska transportkostnaderna till flygplatser i norrlandsregionen. Genom att formulera problemet som ett diskret anläggningsproblem utan kapacitetsbegränsning rekommenderas Umeå som optimal placering med hänsyn till transportkostnad baserat på vägavstånd. Hänsyn har även tagits till kvalitativa faktorer så som tillgång på arbetskraft och tillgång till infrastruktur. Vidare undersöks även lokalkostnad för en industrilokal i Umeå och personalbehovet uppskattas. Till sist har även risker med att placera en anläggning i norra Sverige undersökts. Examensarbetets slutsats är att investeringen bedömds lämplig utifrån ett transport-, lokal och personalkostnadsperspektiv. Däremot finns det risker kopplade till bemanningen på logistikcentret. Arbetsuppgifterna på logistikcentret kommer att vara relativt få och spridda över olika tider vilket gör det svårt att schemalägga personal på ett lämpligt sätt. Detta förvärras av det faktum att logistikcentret bara kommer att vara öppet under en period av sex månader varje år, vilket innebär att ny personal med största sannolikhet kommer att behöva rekryteras inför varje ny säsong.

I studien har resurstillgången i form av biomassa inom Östergötland kartlagts för att undersöka om det finns en potentiell möjlighet för ett ökat tillvaratagande av skördad biomassa från skogsbruket. Det har även undersökts om ett tillvaratagande av biomassa för en ökad energiutvinning är ekonomiskt hållbart i förhållande till de rörliga transportkostnader som medförs. Utifrån den kartläggning som genomförts har därmed en matematisk modell skapats som ger förslag på hur biomassan skall fördelas från resurspunkter till värmeverk i Östergötlands 13 kommuner, för att därmed uppfylla den efterfrågan av fjärrvärme som finns i respektive kommun. Den matematiska modellen fördelar även ut de resurser som finns kvar efter att efterfrågan har uppfyllts, till ett antal optimalt placerade kondenskraftverk, där elektricitet skall utvinnas. Utifrån 4 framtagna scenarier tyder den matematiska modellens resultat på att ett ökat tillvaratagande av biomassa i form av grot och stubb kan genomföras med lönsamhet genom optimerad lokalisering av förbränningsstationer och fördelning av biomassa. Denna studie är en del av ett kommande forskningsprojekt och ger en första indikation på att det finns en potential för ett ökat tillvaratagande av biomassa från skogsbruket.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga. / For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.