Bakgrund Årsredovisningens berättande delar utgör numera majoriteten av årsredovisningen. De berättande delarna hjälper läsaren att tolka den finansiella informationen. Därmed är läsbarheten i de berättande delarna viktig för årsredovisningens användbarhet. Tidigare studier har kommit fram till att företag medvetet försämrar årsredovisningens läsbarhet för att dölja skadlig information och därigenom vilseleda läsaren. Syfte Studiens syfte är att förklara variation i läsbarhet mellan svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Metod Denna kvantitativa studie tar sin utgångspunkt i ett eklektiskt och deduktivt angreppssätt där både läsbarhets- och redovisningsteorier ligger till grund för hypotesutvecklingen. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där studiens empiriska material utgörs av sekundärdata som är hämtad från företags årsredovisningar. Variation i årsredovisningars läsbarhet analyseras med multipel linjär regression. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett starkt positivt samband mellan lönsamhet och läsbarhet och således har mindre lönsamma företag en lägre läsbarhet i sina årsredovisningar. Resultatet påvisar även att det förekommer svaga skillnader i årsredovisningars läsbarhet mellan olika branscher. Vidare indikerar analysen att större företag skriver längre texter och därigenom mer svårläst. / Introduction Nowdays the narrative parts are the majority of the annual report. The narrative parts help the reader to interpret the financial information. Thus, the readability is important for the usefulness of the annual report. Prior research has found that corporations strategically use the language as a tool to hide information and to obfuscate the reader. Purpose The purpose of this study is to explain variation in readability between Swedish listed corporations’ annual reports. Method This quantitative study is based on an eclectical and deductive approach where both theories of readability and accounting theories have formulated the hypotheses. A cross-sectional design has been used and the study's empirical data consist of secondary data, derived from annual reports. Variation in annual reports readability has been analysed by multiple linear regression. Conclusion The result shows that there is a strong positive correlation between profitability and readability, thus less profitable corporations have lower readability in their annual reports. The result also shows that there are weak differences in the annual reports' readability between different industries. Furthermore, the analysis indicates that larger companies write longer texts and thus more difficult.

Corporate governance and executive remuneration are not new phenomena, but have erupted to the forefront of corporate, academic and public attention as a result of a series of well publicized corporate collapses and scandals over the last decade, which have raised both a curiosity of executive remuneration levels, and an awareness of the potential impact of conflicts of interest between owners and executives in modern corporations. Although literature on corporate governance and executive remuneration in general is plentiful, there is a lack of comment on the relationships between certain specific components of these two broad constructs. These specific components, such as disclosure, executive remuneration and governance needed to be analysed individually before they could be combined into a whole that explains both their interrelationships with each other and the larger corporate governance sub-system, and ultimately in the corporation, as an organisational system. In view of greater globalisation of the world economy, and the market for executive talent, the consequent reforms in the fields of corporate governance and executive remuneration, as well as the changing competitive dynamics of modern corporations, it was necessary to examine whether traditional theory and regulatory frameworks have kept pace with corporate development. A review of both classic and current literature show vastly different approaches to both executive remuneration and corporate governance mechanisms practiced around the world. There is however a noticeable trend towards convergence of these different sub-systems.The most prominent differences in respect of these sub-systems relate to the extent to which disclosures are made. Some of these issues relate to full or limited disclosure, internal or external corporate governance measures to regulate executive remuneration, and differences in respect of a narrow shareholder focus or broad stakeholder focus of different interests in an organisation. / Business Leadership / Ph.D. (Business Leadership)

Over the past decades, major changes have been noticed in annual reports. For instance, annual reports have become more comprehensive. Today, corporations can partly decide what to include in their annual reports. This is called voluntary disclosures. Furthermore, corporations chose to disclose pictures, narratives and other graphics material in their voluntary disclosures. This, to give an image of the corporation. Moreover, voluntary disclosures could impact shareholders’ trust towards corporations. Therefore, it is of interest to investigate whether shareholders trust is affected by the voluntary disclosures in annual reports.    The purpose of this study is therefore to examine in what way shareholders have increase trust in corporations based on the voluntary disclosures, including marketing aspects, that corporations publish in their annual reports. Furthermore, corporations view of the voluntary disclosures in their annual reports connected to shareholders trust are also examined.   This study was conducted with a qualitative research method. The empirical findings were collected through semi-structured interviews with both shareholders and listed corporations in Sweden. During these interviews, both shareholders and corporations answered questions regarding their view of the annual report, its voluntary disclosures and trust.   After completing this study, the authors identified parts of the voluntary disclosures that shareholders consider more interesting in trust purposes. For instance, more information about the CEO and managers increase trust among shareholders. Moreover, all shareholders emphasized that transparency and honesty were two factors that have a positive effect on trust. This is something the corporations showed awareness of. They disclose succinct and informativevoluntary disclosures rather than increasingly comprehensive. / Under de senaste årtionden har stora förändringar i årsredovisningen skett. Ett exempel är att de ökat i omfattning. Företag har idag delvis frihet att själva bestämma vad som ska ingå i deras årsredovisning. Denna del kallas för den frivilliga informationen. Vidare kan företag med hjälp av bland annat bilder, berättande text och annat grafiskt material måla upp en bild av sig själva. Detta är något som kan ha en påverkan på aktieägarnas upplevda tillit gentemot företagen. Därför är det av intresse att studera huruvida aktieägarnas tillit påverkas av den frivilliga informationen i årsredovisningar.   Syftet med studien är således att undersöka hur aktieägares tillit påverkas av ökad frivillig information som företag väljer att publicera i sina årsredovisningar. Studien kommer även att undersöka om marknadsföringsaspekter i årsredovisningar ökar aktieägarnas tillit. Vidare kommer det även undersökas hur företag ser på den frivilliga informationen och marknadsföringsaspekterna i deras årsredovisningar som ett sätt att öka aktieägarnas tillit.    Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Därmed samlades studiens empiri in genom semistrukturerade intervjuer med både aktieägare och svenska börsnoterade företag. Under dessa intervjuer fick både aktieägarna och företagen svara på frågor gällande deras syn på årsredovisningen, dess frivilliga information och tillit.   Efter genomförd studie har författarna identifierat delar i den frivilliga informationen som anses vara mer intressant i tillitssyfte. Ett exempel är att ökad information från VD:n skulle öka tilliten hos aktieägarna. Vidare pratade samtliga aktieägare om att transparens och ärlighet är två faktorer som påverkar tilliten positivt. Detta behöver inte innebära mer information utan det kan även betyda att det ska vara kvalité på den information som företagen publicerar i deras årsredovisningar. Detta är någonting som företagen även identifierat och satsar därför på att publicera kortfattad och informativ frivillig information i sina årsredovisningar.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen. / Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.

Bakgrunden till denna uppsats handlar om högre utbildning och dess viktiga roll i relation till hållbar utveckling. Forskning visar att högre utbildning ligger efter i implementering av hållbarhetsredovisning och det var därför intressant att studera svensk högre utbildning utifrån detta.Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och skapa en djupare förståelse kring hur högre utbildning redovisar arbetet med att främja hållbar utveckling i den egna organisa-tionen. Syftet var också att beskriva eventuella skillnader i hållbarhetsredovisning mellan lärosäten.Den metod som användes för studien var en kombinerad kvalitativ och kvantitativ innehålls-analys. Utifrån ett stratifierat sannolikhetsurval undersöktes årsredovisningar för åtta lärosäten avseende hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiatives ramverk och riktlinjer användes som utgångspunkt för den analysmodell som utvecklades för att bättre passa den sektor som studerades, högre utbildning.Resultatet visar att det pågår ett omfattande arbete med att främja hållbar utveckling i den egna organisationen inom svensk högre utbildning. Lärosätenas hållbarhetsredovisning utifrån den sociala dimensionen pekar tydligt på detta, medan den ekologiska dimensionen har ett begränsat utrymme i årsredovisningarna. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan lärosäten avseende både innehåll och omfattning av hållbarhetsredovisning. Enskilda utbildningsanordnare redovisar klart mest följt av universiteten, högskolorna och konstnärliga högskolor. / The background to this essay is the important role higher education hold in relation to sustainable development. Research shows that higher education is at an early stage regarding implementation of sustainability reporting and it is therefore interesting to study Swedish higher education based on this.The purpose of this study was to investigate, describe and create a deeper understanding of how higher education is reporting its work to promote sustainable development in its own organization. The purpose was also to describe possible differences in sustainability reporting between institutions.The method used for the study was a combined qualitative and quantitative content analysis. Based on a stratified probability survey, annual reports for eight institutions were examined regarding sustainability reporting. The Global Reporting Initiative framework and guidelines were used as a basis for the analysis and a model was developed to better fit the sector studied, higher education.The findings show that there is extensive work going on in promoting sustainable develop-ment in the own organization within Swedish higher education. Sustainability reporting in higher education institutions based on the social dimension clearly points to this, while the ecological dimension has limited scope in the annual reports. The findings also show that there are differences between the institutions regarding content and scope of sustainability reporting. Private institutions clearly reports the most followed by universities, colleges and artistic colleges.This paper is written in Swedish.

“What constitutes corporate publishing?” is the question that motivated the research for this study. It is not easily defined, but can be contextualised as part of the communications and marketing strategy of an organisation. In essence it entails the conceptualisation, planning and realisation of professional publications in an organisation. By conducting interviews with publishing personnel in selected South African banks, best practices pertaining to corporate publishing structures and processes were derived. It was found that traditional book publishing activities, such as commissioning; planning and creating content; reviewing, copy-editing and proofreading; design and layout; production, marketing; printing; and distribution can be used as basis for a corporate publishing venture. The convergence of media, however, is challenging publishers to rethink traditional methods of publishing. Electronic publishing is opening new vistas for organisations as it is an efficient tool for them to build and strengthen their corporate identity and to reach wider markets. To acommodate electronic dissemination, the adoption of an integrated, parallel publishing workflow is proposed in the study. Utilising a single source document for creating multiple formats enhances the publishing process and ensures the longevity of information. In order to draw all the publishing activities in an organisation together in a consistent and cohesive way, a centralised publishing strategy seems to be the most effective solution. The golden thread running through this study is the important role of corporate publishers as service providers in information-rich organisations. / Dissertation (MA (Publishing))--University of Pretoria, 2005. / Information Science / unrestricted

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovisningslagen baseras på den kvantitativakvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efteratt revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visaratt revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité iårsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvudargumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument förlagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska varareviderade. Det beror på att årsredovisningarna får högre kvalité och större trovärdighet om enrevisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inomämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem förbedömning av kvalité i spanska årsredovisningar. Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, somhade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningaroch förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju medtvå revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare.Resultatet visade att reviderade årsredovisningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander(2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister.Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Further more, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitative characteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International AccountingStandards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have asignificant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for abookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung &Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports gethigher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee andYohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for this study. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annualreports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, whichhad opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year whenthey had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between thequality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we appliedour developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from GrantThornton in Sundsvall. There after the model developed further. The results showed that theaudited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unaudited financial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The short coming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- andformal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén i mikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för att bedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömas som kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativa egenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningen enligt rådande lag. Lagstadgad kvalité enligt Årsredovis-ningslagen baseras på den kvantitativa kvalitén. Bolagsverket som handlägger årsredovisningar, upplever en skillnad i kvalitén efter att revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag 2010. Utredningar som SOU 2008:32 visar att revisorn inte har en märkbar betydelse för kvalitén. Hultman & Nylander (2012) antyder att det inte finns stöd för att en redovisningskonsult och revisor ger en högre kvalité i årsredovisningarna. Chung & Narasimhan (2001) menar att kostnaden för revision är huvud-argumentet till avskaffande av revisionsplikt, även om det finns olika argument för lagstadgad revision. Banker kan ställa krav på sina kunder att deras årsredovisningar ska vara reviderade. Det beror på att årsredovis-ningarna får högre kvalité och större trovärdighet om en revisor har anlitats, enligt Allee & Yohn (2009). Den forskningen som förekommer inom ämnet består av kvalitativ kvalité. Det förekommer dock få studier kring kvantitativ kvalité. Mora et al. (1994) är huvudreferens för denna studie. De utvecklade ett poängsystem för bedömning av kvalité i spanska årsredovisningar.Vi gjorde en kvantitativ studie med ett urval på 121 små aktiebolag i Västernorrland, som hade valt bort revisor. Räkenskapsåret utan revisor jämfördes mot närmast föregående år då de hade revisor. Vi ville kartlägga om det fanns ett samband mellan kvalité i årsredovisningar och förekomst av revisor. För att bedöma kvalitén tillämpades vår utvecklade modell frånMora et al. (1994) och intervjuer med revisorer. Modellen utvärderades med en intervju med två revisorer från Grant Thornton i Sundsvall. Därefter utvecklades modellen ytterligare. Resultatet visade att reviderade årsredo-visningar hade 5.8 % i bristfällighet. Bristfälligheten för oreviderade årsredovisningar var 8.2 %. Slutsatsen av studien var att det inte fanns stöd för att revisorn har en betydelse för kvalitén. Det stämde också överens med Hultman & Nylander (2012) som hade liknande resultat. De brister som förekom var till stor del formaliabrister. Den vidareutvecklade modellen med uppdelning av lagstadgade brister och formaliabrister visade inget samband mellan kvalité i årsredovisning och val att ha eller inte ha revisor. / The purpose of this study is to identify the auditor's role of the statutory quality in microcompany financial statements. Furthermore, the study develops and tests a model to assess the quality of the annual reports for micro enterprises. Quality in annual reports can be assessed as qualitative or quantitative. Qualitative quality is characterized by the qualitativecharacteristics of the Financial Accounting Standards Board and the International Accounting Standards Board. The quantitative quality focuses on the completeness of the financial statements according to the current rules. Statutory quality of the Annual Accounts Act is based on the quantitative quality. Swedish Companies Registration Office dealing annual perceive a difference in quality after the audit requirement was abolished for small limited companies 2010. Investigation SOU 2008: 32 show that the auditor does not have a significant bearing on quality. Hultman & Nylander (2012) suggests that there is support for a bookkeeper and auditor provides a higher quality of financial statements. Chung & Narasimhan (2001) argues that the cost of the audit is the main argument for the abolition of mandatory auditing, although there are various arguments for statutory audit. Banks may require their client’s financial statements to be audited. That's because the annual reports get higher quality and greater credibility, if an auditor has been hired, according to Allee and Yohn (2009). The research, appearing in the subject is about the qualitative quality. However, there are few studies on quantitative quality. Mora et al. (1994) is the main reference for thisstudy. They developed a scoring system for assessing the quality of the Spanish annual reports.We made a quantitative study with a sample of 121 small companies in Västernorrland, which had opted out of the auditor. Fiscal year without auditor compared to the previous year when they had the auditor. We wanted to determine whether there was a connection between the quality of the annual report and the presence of the auditor. To assess the quality we applied our developed model after model of Mora et al. (1994) on the statutory quality and interviews with auditors. The model was evaluated with an interview with two auditors from Grant Thornton in Sundsvall. Thereafter the model developed further. The results showed that the audited financial statements had 5.8% of the deficiency. Defectiveness of the unauditedfinancial statements was 8.2%. The conclusion of the study was that there was not enough support for the thesis that the auditor has a bearing on the quality. It was also in line with Hultman & Nylander (2012) which had similar tendencies. The shortcoming of the outcome was largely formal deficiencies. The further developed model of the division of statutory- and formal deficiencies showed no relationship between the quality of the annual report and the choice to hire an auditor or not.