The goal of the submitted thesis "Audit of the annual report (comparison of the selected companies)" is to introduce the process of the audit of the annual report. I have compared the annual reports of selected companies because of the considerable differences between the annual reports prepared by the individual companies. At first I have analysed the each annual report of selected company in terms content and presentation and in the final part I have assessed gained knowledge.

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

Background/Discussion: Among investors, annual reports are used as a decision-making document to value a company. Many companies therefore use voluntary disclosure as a complement to statutory information in annual reports. Previous studies have examined what the underlying factors for voluntary disclosure are. These have among other things, resulted in factors such as size, country of origin and owner concentration, which has a significant impact on the amount of voluntary disclosure. Therefore, it is interesting to examine if there is a significant difference between the amount of voluntary disclosure in companies with controlled ownership versus management ownership. The selection is based on companies listed on the Swedish stock market Nasdaq Strockholm, Large Cap and Small Cap. Purpose: This comparative study is aiming to investigate differences in the amount of voluntary disclosure between companies with controlled ownership and management ownership. The purpose is to create a deeper understanding and increase awareness of the ownership structure's impact on voluntary information. Method: A quantitative method has been used for the study and empirical data has been collected through observations of annual reports. The collected data has then been assessed according to a valuation index designed for the study. The index has been adapted to both swedish and international regulations. The study has then used scatterplots and a t-test to measure whether or not there is a significant difference in the amount of voluntary disclosure between the two owner concentrations. Result: Based on the study's sample, there is no significant difference in the amount of voluntary disclosure between control-owned and management-controlled companies. Control-owned companies tend to report more information about accidents than managementcontrolled companies. The management-controlled companies in the study tend to report more information on marketing than control-owned companies

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options. Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative. Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done. Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies. / Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar svenska noterade bolag val av placering av bolagsstyrningsrapporten när lagen ger olika alternativ. Metod: Vald forskningsfilosofi är positivistisk, forskningsstrategin är deduktiv och insamlingsmetoden är kvantitativ. Teoretiskt perspektiv: Som stöd för den beroende (placering) och oberoende faktorerna används agentteorin, Positive Accounting Theory, Accounting choice, legitimitets-, intressent-, och institutionellteori. Empiri: Urvalet består av 249 bolag. Empirin består av bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter för räkenskapsår 2011 eller vid brutet räkenskapsår 2010/2011. Begränsningar: En begränsning i studien är att den bygger på observationer från ett verksamhetsår varför det inte är säkert att resultatet blivit detsamma om en jämförelse mellan flera verksamhetsår hade gjorts. Slutsats: Faktorerna storlek och tillväxt förklarar placeringen utav bolagsstyrningsrapporten i svenska noterade bolag.  Bidrag: Utrett möjliga faktorer som kan förklara placeringen utav bolagsstyrningsrapporten för svenska noterade bolag.

隨著非營利組織之數量及規模日益擴大，以及任務之多元化，要求非營利組織提升其責任及透明度之呼聲亦日益增加，但台灣非營利組織仍缺乏完善之資訊編製準則，導致非營利組織間揭露之資訊難以相互比較，且外部人也不易窺視該組織真實狀況，故本研究以台灣公益團體自律聯盟內之成員為對象，透過文獻分析及比較分析之方法，探討台灣非營利組織網頁資訊揭露之狀況。同時藉由研究問題瞭解台灣公益團體自律聯盟成員如何揭露財務報告與業務報告之資訊，再與世界各國非營利組織之資訊揭露規範及目前世界第一的慈善基金會-比爾蓋茲與梅琳達基金會網站揭露之資訊相互比較，得出研究結論與建議，進而提供台灣公益團體自律聯盟資訊揭露之建議，並進一步期許其成為台灣整體非營利組織網頁資訊揭露規範之領導者。 / When non-profit organizations play a much more important role in the 21st century, information on Taiwan's non-profit organizations still remain completely private. There is still lack of rules to make these non-profit organizations disclose their information to public. It results in not only the difficulties in comparing information among these organizations but also the perplexity in knowing the information for outsiders. Nowadays, since stakeholders such as government, donators, creditors and generals, demand much more reliable and transparent information, the establishment of the well accounting standards for nonprofits is essential for the reliability and comparability of nonprofits' external reports. Therefore, it is urgent to promote the accountability and transparency of these nonprofits' information. This study, which is undertaken by means of literature analysis and comparative analysis, aims to provide advices for the information disclosure of the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance. This paper uses the members of the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance as samples, to observe the information disclosure level on the internet, including financial reports and annual reports information. Furthermore, we offer advice to the Taiwan NPO Self-Regulation Alliance by using, comparing and analyzing different countries' financial reports format and Bill & Melinda Gates Foundation's website as benchmarks of information disclosure.

Jahresbericht des Instituts für Halbleiter- und Mikrosystemtechnik der Technischen Universität Dresden

No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: Företag ägnar idag betydande utrymme i sina årsredovisningar till berättande information som ska ge investeraren en helhetsbild av företaget och dess verksamhet, vilket ska öka användbarheten vid beslutsfattande. Investerare värderar den kontextuella informationen högt men anser samtidigt att den saknar aktualitet och objektivitet. Ett problem med den berättande informationen är att företagen kan framställa sina prestationer och framtidsutsikter på ett opportunistiskt sätt. Med utgångspunkt i att framvagnen består av berättande information och är en viktig del av företags årsredovisning är det av vikt att undersöka framvagnen. Läsbarheten av den berättande informationen har visats påverka icke-professionella investerare i en bedömnings- och beslutssituation, varför det är intressant att undersöka hur framvagnens läsbarhet påverkar investeringsbeslutet. Syfte: Syftet är att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal och förklara hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Metod: Studien utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att förstå hur framvagnen används som kommunikationskanal har vi genomfört semistrukturerade intervjuer, med en projektledare för årsredovisningen och två användare av framvagnen för få att deras syn på sambandet mellan framvagnen och de resterande delarna av årsredovisningen samt vikten av läsbarheten av och tilliten till framvagnen. Vi genomförde ett experiment på tredjeårsstudenter på civilekonomprogrammet vid Linköpings universitet där vi undersökte hur interaktionen mellan framvagnens läsbarhet och nivån på de finansiella nyheterna, positiva respektive negativa, påverkar icke-professionella investerares investeringsbeslut. Slutsats: Vi fann att framvagnen används för att kommunicera en berättelse om företaget men även för att sätta de finansiella rapporterna i ett tydligare sammanhang, vilket ska ge investeraren en känsla för varför den ska investera i företaget. En högre läsbarhet av framvagnen underlättar kommunikationen mellan företaget och dess investerare då samtliga investerare förstår informationen samtidigt som det undermedvetet ökar tilliten till informationen. Experimentet indikerade att läsbarheten i kombination med nivån på de finansiella nyheterna har en viss påverkan på icke-professionella investerares sannolikhet att investera och tillit till informationen. En framvagn med en högre läsbarhet som innehåller positiva finansiella nyheter torde öka icke-professionella investerares sannolikhet att investera i företaget. När framvagnen har en högre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de positiva finansiella nyheterna. Har framvagnen däremot en lägre läsbarhet har de icke-professionella investerarna en större tillit till de negativa finansiella nyheterna. / Background & Problem: Today, companies devote significant space in their annual reports to narrative information, which provide investors with a complete picture of the company and its operations. The narrative information enhances the documents’ decision usefulness. Investors consider the contextual information valuable even though it is lacking timeliness and objectivity. One problem with the narrative information is that companies can present their achievements and prospect in a favourable way. Because the-state-of-the-company report consists of narrative information and is a significant part of the annual report it is of importance to explore. The readability of the narrative information has been shown to influence non-professional investors’ investment decision, therefore it is of interest to explore how the readability of the-state-of-the-company report influences the investment decision. Aim: The aim is to understand how the-state-of-the-company report is used as a communication channel and to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence investors’ decisions. Method: The study is based on both a qualitative and a quantitative method. We conducted semi-structured interviews to understand how the-state-of-the-company report is used as communication channel. Interviews were conducted with a project manager for the annual report and two users of the state-of-the-company report. The purpose with the interviews were to get their view of the relationship between the state-of-the-company report and the financial reporting part of the annual report, as well as the importance of the readability of and reliance on the state-of-the-company report. We have conducted an experiment on third grade business students at Linköping University to explain how the interaction between the readability of the state-of-the-company report and the level of financial news, positive or negative, influence non-professional investors’ investment decisions. Conclusion: We found that the state-of-the-company report is used to communicate a story about the company, but also to contextualize the numbers, which gives the investor a sense of why they should invest in the company. A higher readability of the-state-of-the-company report enhances the communication between the company and its investors, since all investors can comprehend the information at the same time as it subconsciously increases their reliance on the information. The experiment indicated that the readability, in combination with the level of financial news (positive or negative), has some influence on non-professional investors’ likelihood to invest and their reliance on the information. A state-of-the-company report with a higher readability consisting positive financial new should increase non-professional investors’ likelihood to invest. When the state-of-the-company report has higher readability, non-professional investors have a greater reliance on the positive financial news. If the state-of-the-company report instead has lower readability, non-professional investors have a greater reliance on the negative financial news. The readability has not the same influence on professional investors because they have a more critical perspective on the state-of-the-company report.

Der Forschungsbericht vermittelt einen Einblick in die vielfältige, leistungsfähige Forschungslandschaft am Institut für Arbeits-, Organisations- und Sozialpsychologie.