This study, Death shadowed by life: Accountability in popular interpretations of suicide in Sweden 1850–1900, draws inspiration from the perspective of new cultural history, exploring ideas of accountability and the relationship between life and death in interpretations of suicide in late 19th century rural Sweden. The sources used in this study consist of records of popular belief and practice that were collected in the early 20th century. In historical writings suicide is often treated as an isolated act which was by default morally condemned. In this work the perspective is broadened, analysing the self-killing act in relation to understandings of the self-murderer’s earlier life as well as to related types of death. I argue that the definition of suicide, in the context here examined, had less to do with the intention and agency of the person who killed themself than with the context of the person’s earlier life. The main aspect when classifying deaths, both accidental and intentional, as suicides was the presence of sinful acts in the past. Furthermore, suicide was part of an even wider category of deaths caused by sinful acts in life. However, as opposed to these other kinds of death, suicide was understood as the ultimate proof of sinful behaviour. Finally, I suggest that sin in this context had a pragmatic facet that intertwined with, but did not depend on, moral judgment. This study thus sheds new light on the stigmatization of suicide.

Anonymity on social media is a complex topic that has garnered attention from politicians and legislators alike. However, the opinions of end users on this matter have not been given due consideration. This study aims to explore the attitudes of active social media users (aged 30 and below) towards a possible change in how anonymity operates on social media platforms, in order to increase accountability and improve safety. A sample of 112 respondents in Sweden was surveyed, and five users were interviewed to gain deeper insights. Although a majority of users express a desire for change in how anonymity operates on social media platforms, there is currently no sense of urgency to effect change. Educating users and providing better reporting tools may be an effective alternative option for increasing safety online, as a small percentage of users are perceived to be responsible for the majority of harm on social media platforms. Different kinds of verification of users has been suggested as a possible solution to address the issue of malicious bots and impersonation accounts, with some social media platforms introducing paid verification subscriptions. However, the results suggest that the vast majority of users aren’t willing to pay, which could further exacerbate the issue at hand. Paid verification services brings with it the potential of dividing the user base (as verified paying users are attributed a status badge), whilst simultaneously continuing to provide malicious anonymous actors with a way to hide in the masses. Hence, whilst paid verification subscriptions may be a lucrative solutions for the social media companies, and provide them with an additional high-margin revenue stream, it may ultimately be to the detriment of safety and inclusivity. Further research on anonymity in relation to demographics, societal norms and backgrounds are needed to be able to definitively tell if a change to anonymity at scale is plausible. Furthermore, future work into the potential impact of the paid verification subscriptions are also needed, as these recent implementations have consequences on both the user base and the platforms as a whole. / Anonymitet på sociala medier är ett komplext ämne som har uppmärksammats av politiker och lagstiftare. Trots detta har användares åsikter i frågan inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Denna studie syftar till att undersöka attityder hos aktiva användare av sociala medier (30 år och yngre) gentemot hur anonymitet fungerar på sociala medieplattformar, i syfte att öka ansvarstagande och säkerhet. En grupp på 112 respondenter i Sverige undersöktes och fem användare intervjuades för att få djupare insikter. Resultaten visar att även om majoriteten av användare uttrycker en önskan om förändringar i hur anonymitet fungerar på sociala medieplattformar, finns det för närvarande ingen känsla av brådska att åstadkomma förändring. Att utbilda användare och tillhandahålla bättre rapporteringsverktyg kan vara ett effektivt alternativ för att öka säkerheten online, eftersom en liten andel av användarna uppfattas som ansvariga för den största delen av skadorna på sociala medieplattformar. Olika typer av användarverifiering har föreslagits som en möjlig lösning för att adressera problemet med skadliga botar och falska konton, vissa sociala medieplattformar har även introducerat betalda verifieringsprenumerationer. Resultaten tyder på att majoriteten av användarna inte är villiga att betala för en sådan prenumeration, vilket kan förvärra problemet. Betalda verifieringstjänster riskerar också att dela upp användarbasen (eftersom betalande användare tilldelas en statussymbol), samtidigt som det fortsätter att ge skadliga anonyma aktörer ett sätt att gömma sig bland massorna. Betalda verifieringsprenumerationer kan vara en lukrativ lösning för sociala medieföretag och ge dem ytterligare en intäktsström med hög marginal, men det kan i slutändan vara på bekostnad av säkerhet och inkludering. Ytterligare forskning om anonymitet i relation till demografi, samhällsnormer och bakgrund behövs för att kunna fastställa om en förändring av anonymitet i stor skala är möjlig. Dessutom behövs framtida arbete om de potentiella konsekvenserna av betalda verifieringsprenumerationer, eftersom dessa nyligen införda implementeringar har konsekvenser både för användarbasen och plattformarna som helhet.

While aiming to reach results (such as improved health status) humanitarian workers in aid organizations such as Red Cross and Red Crescent Movement (RCRCM)[1], make use of outcomes in related global forums, standards and networks. Common concepts discussed related to humanitarian action are the following ones: effectiveness, local ownership and mutual accountability. In addition, concepts such as Results Based Management (RBM), highlighting the importance of delivering and accounting for results influences humanitarian organizations. Donors such as governments are pushing for RBM. The RBM reform impacts Swedish aid policy and RCRCM in Sweden, represented by Swedish Red Cross. However researchers and civil society actors find that RBM is not a silver bullet to facilitate results.   Dialogue with beneficiaries goes back to the beginnings of humanitarian action, but dialogue using social media to capture beneficiaries’ views started only around a decade back.   In this case study, I investigate RCRCM and focus on Swedish Red Cross. In particular I explore the following research problem: how does beneficiary communication and accountability using social media contribute to reaching and measuring results?   My data includes individual and focus group interviews and RCRCM guiding documents. Conclusions include that: indeed beneficiary communication and accountability contributes to reaching results and have potential to better capture results. Direct RCRCM organizational benefits are potentially huge given RCRCMs extensive worldwide community level network. The benefits include better access, more relevant activities and funding opportunities. However challenges include perceived lack of expertize, management commitment and generally slow change of mind set with regards to downward accountability. [1] A) The International Committee of the Red Cross (ICRC), B) the International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies (IFRC) and C) national societies in 189 countries around the world (see section 2.1) / När biståndsarbetare i hjälporganisationer som rödakorsrörelsen (RCRCM)[1], arbetar för att nå resultat (såsom bättre hälsa för utsatta människor) använder de sig ofta av de ambitioner som vuxit fram i biståndsrelaterade globala fora, nätverk och standards såsom: effektivitet, lokalt ägarskap samt ömsesidigt ansvarsskyldighet och ansvarsutkrävande. Samtidigt har begrepp som ”result based management” (RBM) fått stort inflytande på humanitära organisationer när det gäller vikten av att nå och visa på konkreta resultat. Finansiärer, såsom regeringar, ställer allt tuffare krav på RBM metodik används genom ett starkt inflytande på svenskt bistånd och därmed på RCRCM i Sverige, företrätt av Svenska Röda Korset. Dock finns både forskare och humanitära organisationer civila som hävdar att RBM knappast är någon patentlösning vare sig för att nå eller visa på resultat. Medan dialog med biståndsmottagare funnits så länge bistånd funnits har systematisk dialog med hjälp av sociala medier för att få förmånstagarnas synpunkter bara skett ett tiotal år. I denna fallstudie undersöker jag RCRCM med fokus på Svenska Röda Korset. I synnerhet studerar jag följande forskningsproblem: hur bidrar dialog med och ansvarighet gentemot förmånstagare som sker med sociala medier till att nå och mäta resultat?Mitt material inkluderar individuella- och fokusgruppsintervjuer samt studier av RCRCMs styrdokument. Slutsatser inkluderar att: direkta organisatoriska fördelar för RCRCM av dialog med mottagare är potentiellt enorma givet RCRCM världsomspännande lokala nätverk. Fördelarna inkluderar ökad möjlighet att nå de mest utsatta, mer relevanta insatser och bättre finansiering. Bland utmaningarna som lyfts är brist på expertis och ägarskap hos organisatio-nens ledning och svårighet till byte av ’mind set’ vad gäller nedåtgående ansvarighet. [1] A) Internationella rödakorskommittén (ICRC), B) Internationella rödakors-och rödahalvmånefederationen (IFRC) och C) nationella föreningar in 189 länder i världen (se sektion 2.1)