“Ordet design förekommer idag i så många sammanhang att det är snart omöjligt att ringa inoch förstå vad det innebär”...Så uttalade sig Lisbeth Svengren Holm, ansvarig för forskning och utbildning på SVID. Att inte ens en forskande designer kan definiera, förstå eller ringa in sitt ämnesområde vittnar på att förändringen av design och dess innebörd har skiftat. Ordet design har gått från att vara ett begrepp vars betydelse tidigare stått för estetisk utformning av produkter, till att idag göra anspråk på att organisera tjänster. Med en kvalitativ ansats undersöker denna studie skiftningen i begreppet design och dess aktuella betydelse samt hur design används i praktiken, detta genom en kvalitativ textanalys. Empirin består av fyra Svenska designbyråer som med deras 16 olika case, från både produktdesign och tjänstedesignsektorn, ska visa hur design idag fungerar i praktiken. Undersökningen består av en kvalitativ textanalys där studiens empiri består utav konceptlitteratur inom design, boken This is service design thinking av Stickdorn & Schneider (2011). Denna har visat sig ha en betydande roll och influerat designbyråerna i deras sätt att arbeta, med hjälp av ett flertal designmetoder, oavsett om det var produktdesign eller tjänstedesign. Utifrån ett institutionellt perspektiv har studien valt att granska samhället och organisationer med hjälp utav Kjell Rövik (1998) och de teorier han presenterar i boken Moderna Organisationer. Genom att tolka design som ett organisationsrecept och utifrån Röviks (1998) symbolperspektiv att se på administrativa reformer (organisationsrecept), använder studien således även institutionell teori som grund och ståndpunkt. Resultaten visar att det främsta skälet till varför en designer deltog och kopplades in, i de undersökta casen, var för att arbeta utifrån ett användarcentreratperspektiv, där designern fungerade som en länk mellan organisationen och användaren. Detta framkom i produktdesign såväl som i tjänstedesign casen. Skiftningen i begreppet design har visat sig påverka utvecklingen och hur design även i praktiken används samt formats till vad det betyder och består av idag. Sammanfattningsvis belyser studien hur begreppet design har genomgått ett dynamiskt skifte i tid, där design idag inte endast är produktrelaterad utan även tjänstebaserad i olika former och uttryck.

För att brandmännen på flygplatser ska känna sig trygga när olyckan är framme är det viktigt att de får den information som krävs för att veta hur de ska agera när en flygfarkost kraschar. Utöver att vara ett stöd vid skarpa lägen ska Brand- och räddningsinstruktionen, BRI, vara ett läromedel i brandmännens utbildning och ett komplement under resten av deras yrkesliv. Dagens BRI uppfattas av användarna som en tråkig hemsida som inte är anpassad för dem, därför handlar detta examensarbete om hur BRI bör utformas för att vara användbar, samt bidra till lärande och en god användarupplevelse. Detta arbete har varit en iterativ användarcentrerad designprocess. Arbetet började med en kontextuell undersökning hos användaren för att fastställa deras behov. Utifrån dessa behov resulterade arbetet i ett förslag på ett grafiskt användargränssnitt som följer Saabs grafiska profil och som genom tester visar sig uppfylla användarnas centrala behov. Det visualiserades med en interaktiv prototyp. Genom att strukturera visualiseringarna med tillhörande text, se till att ingen information är dold och tillämpa en konsekvent navigeringsstruktur påverkas användarupplevelsen positivt. Denna studie har identifierat vikten av samspelet mellan information och visualisering för att främja användbarhet och inlärning. / When accidents happen it’s important that the airport's fire fighters feel safe with the knowledge that they have. This is why it’s important that they receive the information that is needed so that they know how to act when an aircraft crashes. In addition to being an aid during critical situations the Fire and Rescue Instruction, FRI, is a digital data bank, which is used to educate new fire fighters, and also to keep fully trained fire fighters up to date. Users perceive the FRI as a boring website which isn't designed for them. Which is why this master thesis will investigate how the FRI should be designed to improve the user experience and increase the learning effect. The process, which has been implemented during this thesis, is an iterative user-centered design process. The work began with a contextual inquiry to determine the users' needs. Their needs were then used to develop a user interface concept that followed Saab's graphic profile. The users’ then evaluated the concept to make sure that it met the users' key requirements. The concept was visualized with an interactive prototype. A positive user experience can be accomplished by structuring the visualizations with its corresponding text, you should also ensure that no information is concealed and apply a consistent navigation structure. This study has identified the importance of the interaction between information and visualizations to promote the learning effect and usability.

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.</p>

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.

Med interaktiv förgrenad video skapas möjligheten att inkludera flera alternativa tittarupplevelser inom samma film. Den strukturförändring som krävs för att hantera flervägshandlingar resulterar i att tittare ges ett stort inflytande, men samtidigt kopplas en ökad komplexitet till skapandeprocessen. Ett författarverktyg kan vara behjälpligt för att underlätta skapandet på ett användarvänligt sätt, men i nuläget har ingen tydlig prefererad praxis etablerats. Det övergripande syftet med denna studie var därmed att undersöka vilka funktioner som var önskvärda i ett författarverktyg för interaktiv förgrenad video, samt hur författarverktygets funktioner hanteras och upplevs av användare med varierad erfarenhet av videoredigering. För att undersöka detta utformades användartester, där elva deltagare med varierad erfarenhet av videoredigering fick testa författarverktyget i ett tänka högt-test och sedan uttrycka sina åsikter i en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades sedan med Bricolage som analysmetod. Resultatet presenterar deltagarnas uppfattningar om författarverktygets funktioner, vilket framställs med både initiala reaktioner och olika teman som framkom i relation till de fem funktionerna. Resultaten tyder på att trädstrukturer är ett framgångsrikt sätt att visualisera skapandet av interaktiv förgrenad video. Större interaktionsmöjligheter och tydligare feedback behöver etableras i verktyget, för att uppnå en design som är inkluderande och lättförståelig för användaren.

<p>Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.</p><p>Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom.</p> / <p>This thesis considers a qualitative study in how info structure and graphical design collaborate to form a usercentredweb site. The aim was to produce guidelines for how to build user-centred web sites. The results from thestudy are built on qualitative interviews, user tests with the target group and expert evaluation.</p><p>The study has shown that the most important thing for creating user-centred web sites is to continuously involve thetarget group in the development process. This should be done through interviews and user tests. The level ofusability determines how the target group experience both the company and their web site.</p>

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign. Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom. / This thesis considers a qualitative study in how info structure and graphical design collaborate to form a usercentredweb site. The aim was to produce guidelines for how to build user-centred web sites. The results from thestudy are built on qualitative interviews, user tests with the target group and expert evaluation. The study has shown that the most important thing for creating user-centred web sites is to continuously involve thetarget group in the development process. This should be done through interviews and user tests. The level ofusability determines how the target group experience both the company and their web site.

Att involvera UX (”User Experience”) i ett tidigt skede i en agil systemutvecklingsprocess avdigitala produkter och tjänster har visat sig vara en framgångsfaktor för företag. Företag inseri allt högre grad affärsvärdet av att involvera användare. För att vara konkurrenskraftig krävsdet av företag att de lyssnar på sina användares behov. Genom att lyssna till sina användaresbehov och involvera dessa i design-och utvecklingsprocessen av digitala produkter kan ettföretag få lojalare användare. Bättre UX-design är ett resultat av organisationen som helhet,och kan inte endast uppnås av skickliga UX-designers. Användaren interagerar med företagpå fler digitala gränssnitt än förr i dagens digitala värld, vilket kräver komplex UX-designoch tvärfunktionellt samarbete. Ett vanligt förekommande hinder för användarcentrering isystemutveckling av digitala produkter är bristen på en användarcentrerad företagskultur. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer sombidrar till, eller motverkar, en mer användarcentrerad företagskultur under ensystemutvecklingsprocess av digitala produkter ur ett relationsperspektiv mellan ledningenoch agila team. I denna studie har fallstudiemetoden använts med en abduktiv ansats. En litteraturstudie hargenomförts. Under litteraturstudien skapades en litteraturbaserad analysmodell som itereradesunder studiens gång. Analysmodellen låg till grund för de fem semistrukturerade intervjuernamed olika rollinnehavare som genomfördes. Studiens tre mest centrala slutsatser är att användarperspektivet ses som centralt ochanvändare involveras i utvecklingen, men det finns faktorer som säljfokus och silobeteendesom motverkar en mer användarcentrerad företagskultur. Studiens andra slutsats är att UX ihögre grad anses betydelsefullt, men faktorer såsom brist på samsyn för UX och agilaarbetssätt samt acceptansen för tvärfunktionella designprocesser motverkar en meranvändarcentrerad företagskultur. Studiens tredje slutsats är att företagskulturen påfallföretaget förefaller sig vara i förändring där den traditionella organisationen möter en ihögre grad agil organisation.