No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Det här arbetet undersöker hur klickbara ikoner i spel grafiskt borde utformas för att mest effektivt kommunicera sin funktion till spelaren. De riktlinjer som används för detta utgår främst från forskning kring människors interaktion med datorer och kognitiv perception. Arbetets problemformulering frågade sig om användandet av mänskliga figurer, som en del av ikonutformningen, kan hjälpa detta kommunicerande. För att testa detta togs två versioner av fyra olika ikonerna fram, en med mänskliga komplement och en utan. Ikonerna utformades till ett lärospel för Balthazar Science Center, vilket utvecklades i samband med denna undersökning. Frågeställningen testades genom intervjuer med elva- till tolvåringar, alltså spelets målgrupp, vilka fick gissa ikonernas funktion utifrån den grafiska utformningen. Resultatet visade på att de mänskliga komplementen inte gav någon märkbar fördel för ikonutformningen, och att ikonförståelsen i stor grad berodde på respondenternas tidigare spelvana. Detta arbete förslår bland annat att fortsatta studier kan genomföras inom andra spelgenre.

DIAMOND är ett dokumenthanteringssystem som har utvecklats av Sogeti och används för att generera och distribuera rapporter till fördefinierade destinationer. DIAMOND använder sig av en databas för att lagra referenser till de destinationer som rapporten skall hamna på och rapportmallar som rapporten skall generas utefter. För att konfigurera databasen har Sogeti ett gränssnitt men det anses som svåranvänt. Vårt uppdrag var att skapa ett nytt mer lättanvänt gränssnitt till databasen som används av DIAMOND. Under projektets gång kom det även fram önskemål att kunna se historik över de rapporter som genererats av DIAMOND. Vi har gått från att skapa två olika designförslag till att skapa prototyper baserade på dem. Därefter har vi utefter en av prototyperna utvecklat slutgiltiga produkten. Den slutgiltiga produkten förenklar processen att skapa nya referenser till rapportmallar och destinationer samt att konfigurera deras egenskaper. Vi har även implementerat en hjälpsida och historik funktionen som gör det möjligt att se och söka i historiken efter de rapporter som generats av systemet. / DIAMOND is a document management system developed by Sogeti and used to generate and distribute reports to predefined destinations. DIAMOND uses a database to store references to the destinations the report will be distributed to and report templates which the report will be based upon. To configure the database Sogeti developed an interface but it is considered difficult to use. Our task was to create a new, more user-friendly interface to the database used by DIAMOND. As the project progressed there was a request for a history feature to be implemented which should display the reports that had been generated Two different design proposals and corresponding prototype systems were developed. In the next step one of the prototypes was used to develop the final product. The final product simplifies the process of creating new references to the report templates and destinations as well as to configure their properties. We have also implemented a help page and the history function that makes it possible to view and search for reports generated by DIAMOND.

Användargränssnitt har under de senaste decennierna utvecklats i flera olika riktningar och genomgått konstant förändring. De första användargränssnitten bestod av enkla men effektiva textbaserade kommandoradsgränssnitt. Utvecklingen har flyttat mer fokus mot användbarhet och idag är ikonbaserade grafiska användargränssnitt vanligt förekommande i många människors vardag [1]. Samtidigt använder många fortfarande mer klassiska textbaserade kommandoradsgränssnitt, inte minst i sina arbeten då dessa i vissa sammanhang anses vara effektivare att arbeta i. Intelligenta grafiska användargränssnitt har föreslagits som ett potentiellt nästa steg i utvecklingen av gränssnitt där användarvänliga principer bakom grafiska gränssnitt tillsammans med intelligenta funktioner kan minska informationsöverflöd, interaktionskostnad och effektivera gränssnittet. På andra sidan har tidigare implementationer och forskning kring intelligenta användargränssnitt pekar på flera hinder och användbarhetsproblem med tekniken [2].Affärssystemet Bison är ett exempel på ett informationssystem som har både ett grafiskt och ett textbaserat användargränssnitt implementerat [3]. Genom att studera dessa användarens åsikter och tanker kring det nuvarande gränssnittet, samt deras inställning jämtemot tekniken kring intelligenta grafiska gränssnitt, syftar denna studie till att ta reda på om det finns ett behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt bland dagens användare. Enkätdata insamlad från användare av Bison system påvisar att acceptansen för ett intelligent grafiskt användargränssnitt är högt. Vidare finns det indikationer på behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt för att förbättra dagens felhantering samt informationsfiltrering. För att en implementation ska lyckas måste man dock ta hänsyn till tidigare forskning och implementationer av intelligenta användargränssnitt samt utvecklarna och problematiken med att underhålla ett adaptivt gränssnitt. / During the last decades user interfaces have evolved in several different directions and experienced constant change. The first user interfaces consisted of simple, yet effective, text-based command line interfaces. Since then, focus has shifted to usability and icon-based, graphical user interfaces are today a common element in many people's everyday lives [1]. At the same time, the use of classic text-based command-line interfaces is still significant in peoples professional lives as they are in some contexts considered to be more effective. Intelligent graphical user interfaces have been proposed as a potential next step in the development of interfaces. This technique combines user-friendly principles behind graphical interfaces with intelligent functionalities which may reduce information overflow, interaction cost, and streamline the interface. On the other hand, previous implementations and research on intelligent user interfaces point to several obstacles and usability issues surrounding the technology [2].The ERP system Bison is one example of an information system that has implemented both a graphical and a text-based user interface [3]. By studying the users and their opinions and thoughts concerning the current interface, as well as their attitude towards the technology of intelligent graphical interfaces, the intent of this study is to find out if there is a need for an intelligent graphical user interface among today's users of an information system.Survey data collected from the users of Bison indicates that the acceptance of an intelligent graphical user interface is strong amongst the users. Furthermore, there are indications of a need for an intelligent graphical user interface to improve the current error handling and information filtering. In order to successfully implement an intelligent user interface, one must consider previous implementation attempts, previous research as well as the problems related to maintaining an adaptive user interface.

Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

På senare tid har smarta mobiler (smartphones) fått en allt större roll i våra liv. Att gå från vanliga hemtelefoner till “enklare” mobiltelefoner till smartphones, som mer eller mindre är självklart för gemene man idag, har gått relativt fort. Smartphonens framfart har lett till en applikationsboom som i sin tur fördelats i kategorier mellan gammal och ung. En stor kategori är barn. Med tanke på på den växande applikationsmarknaden vore det intressant att se om användbarheten hos applikationer - och då främst applikationer riktade för barn - håller sig till rådande användbarhetsteorier. För att underlätta och få en uppfattning om ovanstående har vi valt att skapa ett ramverk utifrån rådande teori. Detta ramverk riktar in sig på åtta kategorier: syn, symboler och ikoner, minne, motorik, text, ljud, fokus och navigation. Vidare applicerar vi vårt framtagna ramverk på de elva mest populära applikationerna på App Store och Play Store. Resultatet av vår studie påvisade att ramverkets centrala delar mycket väl appliceras i testapplikationerna. Vissa avvikelser förekom, men dessa upptäckte vi kompenserades för med andra medel i applikationen. Av den anledningen anser vi att de bör klassas som mycket användarvänliga, och rankas förmodligen av den anledningen högt i vardera topplista.

On behalf of the consulting company Altran this project is to create a solution to modify a modular user interface, a user interface which is divided into areas where each area, module, contains some kind of information. For example a clock or today’s weather report. A cross- platform mobile application would be able to modify the modular user interface, in real-time over the same network. The project was to be implemented on a smart mirror, a product that had to be built and that displays information when turned on but when in an off mode looks like an ordinary mirror. The project was to be able to be reused on other similar modular user interfaces. A smartmirror was built with the single-board computer Raspberry Pi 3 B+ running the software MagicMirror2. To modify the smartmirror, a module for the smartmirror was developed to communicate with the other installed modules and the middleware. The developed module was also designed to enable easy modification of the user interface. A mobile application was developed to run on cellular phones running the operating systems iOS and Android. The application can modify the smartmirror thus changing the modules positions, installing new modules, replacing the existing modules with new ones and to hide or show the modules. A middleware was developed which had the function to create a connection between the mobile application and the modular user interface which is running the middleware thus working as a translation layer. With the middleware running, a modification of the user interface was able to happen, in real-time over the same network. This project can, in theory, be reused in other similar modular user interfaces other than the smartmirror if the messages sent through the middleware to the user interface are handled correctly.