Det svenska vårdsystemet står inför en rad utmaningar relaterade till de journalsystem som används idag. Sjukvårdspersonalen upplever svårigheter med systemen vilket påverkar det dagliga arbetet inom vården. Undersökningar visar att personal behöver använda sig av flera olika system för att få en helhetsbild över en patients situation, vilket försvårar en fungerande vårdkedja. Kommunikationen mellan utvecklare och sjukvården är komplex eftersom de inte är insatta i varandras arbetssätt och det saknas även enheter som ansvarar för att föra samman sjukvårdspersonalens behov på ett strukturerat sätt. Denna rapport syftar till att undersöka om och i så fall hur sjukvårdspersonalens behov och upplevelser integreras vid utveckling av journalsystem samt om detta har resulterat i att systemet uppfyller användarnas behov. Fokus för studien har varit på journalsystemet TakeCare vilket är det dominerande journalsystemet inom Region Stockholm. Arbetet som denna rapport består av utgörs delvis av en litteraturstudie för att bygga en teoretisk bakgrund om användarcentrerade produktutvecklingsprocesser, analysmetoder för behovsidentifiering, hur användarinvolvering kan bedrivas och svårigheter som kan finnas. Rapporten utgörs även av en empirisk studie bestående av semistrukturerade intervjuer där totalt sex respondenter har medverkat. Dessa respondenter utgörs av en produktägare för ett utvecklingsteam, en chef på ett förvaltningsföretag, en vårdadministrativ chef på ett akutsjukhus samt sjukvårdspersonal. Vidare så genomfördes en analys, jämförelse och diskussion gällande den information som erhållits från teorin och den empiriska studien. Resultatet av studien visar att det sker användarinvolvering under produktutvecklingen av TakeCare men inte i den omfattning som behövs för att uppfylla användarnas behov. Det framgår att detta inte beror på en ovilja till involvering, utan främst på att det finns en avsaknad av struktur i processen och kommunikation mellan utvecklare och användare. Det behov som återkommande uttrycks av användarna och som inte uppfylls är avsaknaden av tillräcklig kompatibilitet mellan journalsystemet och andra system inom vården. Avsaknad av kompatibilitet gör att användarna måste utföra dubbelt arbete vilket både har en inverkan på patientsäkerheten och tar tid från att vårda patienter. / The swedish healthcare system is facing some challenges related to the electronic medical records that are being used. The healthcare personnel are experiencing some difficulties with the systems, which affects their daily work in a negative aspect. Studies have shown that the personnel actively must use different systems in parallel to get a complete understanding of a patient's status. Furthermore, this makes the care system as a whole more complicated and inadequate.The communication between developers and healthcare can be seen as a complex process since they do not have an complete understanding of each others ways of working. Also, units for bringing together user needs in a structured manner does not exist. This study aims to examine if, and if so, how the needs of healthcare personnel are being involved in the development process of electronic medical records and if this has resulted in a more user adaptive system. The study will focus on the electronic medical record named TakeCare, which is the most used electronic medical record system inside Region Stockholm. This report partly consists of a literature study that aims to establish a theoretical background focusing on user-centered processes of product development, methods for analysing user needs, how user involvement can be conducted and what kind of difficulties that can be identified. The report also consists of an empirical study with focus on semi structured interviews with six different respondents. These respondents are both healthcare personnel, a product owner for a development team, a chief from a company that specializes in managing the electronic medical record TakeCare and a chief specialized in administrative healthcare. Furthermore, an analysis, a comparison and a discussion were followed out concerning the information gained from the theory and empirical study. The results from the study shows that user involvement during the product development process of TakeCare exists, but not to an enough extent that fulfills the user needs. This is not caused by unwillingness to adapt user involvement in the process, but a lack of structure and inadequate communication between developers and users. One particular user need that repeatedly has been expressed by the healthcare personnel, but not been fulfilled, is the lack of software compatibility between the electronic medical record and other electronic systems within the healthcare sector. The lack of software compatibility have resulted in that the users having to perform the same task repetitively, which has an impact on patient safety but also results in reduced time spent on the patients.

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.

<p>This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out.</p><p>The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians.</p> / <p>Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till.</p><p>Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.</p>

This thesis examines the problems related to IT in the Swedish healthcare system, specifically the drug searching part of the electronic healthcare systems used in Sweden. The question formulation is divided into two questions: What parameters and functions are of greatest importance when performing a search on drugs, and how should these be presented in a graphical user interface? Thus the purpose is to answer these questions through developing a design concept, in the form of a prototype, which describes how a drug search can be carried out. The entry point is a central quality checked drug database that is managed and owned by Swedish county councils and regions. The problem is attacked through user-centered methods where interviews of physicians and developers, in conjunction with observations, are used to give an overview of the problem area as well as to specify a requirements specification for the prototype that this thesis aims to develop. The thesis result is a requirements specification in combination with a prototype that exemplifies how drug searching can be performed, the prototype is based the requirements gathered from the interviews with the user group of physicians. / Den här uppsatsen behandlar problematiken kring IT i vården och mer specifikt läkemedelssökningar i vårddokumentationssystem. Frågeställningen är uppdelad i två frågor: Vilka parametrar och funktioner är av störst vikt vid en sökning på läkemedel samt, hur bör dessa presenteras i det grafiska gränssnittet? Syftet är därav att besvara dessa frågor genom ett designkoncept, i form av en prototyp, som beskriver hur en läkemedelssökning kan gå till. Ingångspunkten är en centralt kvalitetssäkrad läkemedelsdatabas som förvaltas av en organisation som ägs av Sveriges landsting och regioner. Problemet angrips med hjälp av användarcentrerade metoder där intervjuer av läkare och utvecklare används, tillsammans med observationer, för att ge en bild av problemområdet samt för att ställa upp krav på den prototyp som denna uppsats ämnar framta. Uppsatsens resultat är en kravspecifikation i kombination med en prototyp för hur läkemedelssökning kan gå till baserat på krav extraherade ur intervjuer med en användargrupp bestående av läkare.