Labour market coaching (Swedish:“Jobbcoachning”) was a comprehensive political project for the Swedish labour market, with the aim of helping unemployed individuals to enter the labour market. Between 2009-2014  the labour market coaching was carried out by private companies through governmental regulations. This thesis aims to find out (1) what coaching activities the coaches used, and (2) how these coaching activities can be understood in the light of previous scientific research. My results consist of interviews conducted with six labour market coaches. I use a motivational theory called "Self-Determination Theory" to analyze the coaching methods based on motivation. I identify ten categories of coaching activities and find that the coaches used both motivation and instruction as methods of coaching. All the identified coaching activities have the potential to intrinsically motivate the participant.

No description available.

<p>Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde?</p><p>Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.</p><p>Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ”prototypavdelning” dvs. deras forskningsdel. Man kan säga att det har skett ett paradigmskifte och att man har gått från industrisamhälle till ett kunskapssamhälle.</p><p>Företagen har blivit mycket mer benägen om att rekryterna rätt personer till rätt syfte och därför har de blivit mycket mer specifika i deras ansökningar.</p><p>Den offentliga arbetsförmedlingen var ensam fram till 1990-talet om att vara den enda Arbetsförmedlingen i Sverige. Efter en lagändring kunde även privata företag vara med om att slåss om att tillfredsställa kundföretagens behov. Det uppstod en konkurrenssituation som blev ogynsamm för den offentliga arbetsförmedlingen.</p><p>Det som syns tydligt är att de privata arbetsförmedlingarna har anpassat sig mycket snabbare till det ökade behovet än vad den offentliga arbetsförmedlingen har gjort.</p><p>Trovärdigheten för de privata arbetsförmedlingarna har ökat hos företagen och arbetssökande medan det har minskats för den offentliga arbetsförmedlingen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsledningsperspektiv göra en jämförande studie för att kunna besvara vilka skillnader som finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?</p><p>Undersökningen har genomförts genom att intervjua en chef i vardera av organisationerna Den offentliga arbetsförmedlingen och Adecco.</p><p>Teorierna som forskarna har använt sig av är främst inriktade på vad organisationer ska ta hänsyn till för att kunna uppnå förändringar. De beskriver hur organisationer kan skapa förutsättningar för förändringar i organisationen, samt lära sig av sin omgivning och sina misstag. Vilka organisationsstruktur som passar in på organisationens befintliga situation samt samarbete mellan olika aktörer, den egna personalen och kunderna bidrar till att lättare förändras.</p><p>De finns även teorier som handlar om den befintliga kulturen i organisationerna och vilka ledaregenskaper som passar bäst i olika situationer. Anledningen till att dessa områden också finns att hitta i teorikapitlet beror på deras direkta koppling till den interna marknadsföringen, som i sig är väldigt viktigt för en organisations förändringsförmåga. Forskarna har dock begränsat sig till att inte ta hänsyn till dem i sin undersökning.</p><p>Undersökningen visar att den offentliga arbetsförmedlingen på många sätt arbetar med att identifiera kundernas behov, men på grund av olika skäl inte har förmågan att anpassa sig efter deras behov.</p><p>Ett av skälen är att de är en statlig myndighet vilket gör att de har en historia av byråkrati, krångliga och långa beslutsled. På grund av dessa omständigheter har organisationen mycket svårt att uppnå nödvändiga förändringar.</p><p>En annan skäl är att engångskommunikationer i organisationen är så omfattande att politikerna omedvetet går miste om viktig information från frontpersonalen.</p><p>Förändringsarbetet är väldigt svår att genomföra pga. organisationens kultur och tradition som är så djupgående i organisationen att det är svårt att rubba.</p>

Det problem som behandlas i denna uppsats är: Vilka faktorer är avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnå högre kundvärde? Att uppnå högre kundvärde anses vara ett område som omfattas av många olika aspekter att ta hänsyn till. En viktig aspekt är organisationers förmåga att anpassa sig efter kundernas ständigt förändrade behov. Det är den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta. Det konstateras att fler och fler företag i Sverige väljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige är företagens ”prototypavdelning” dvs. deras forskningsdel. Man kan säga att det har skett ett paradigmskifte och att man har gått från industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Företagen har blivit mycket mer benägen om att rekryterna rätt personer till rätt syfte och därför har de blivit mycket mer specifika i deras ansökningar. Den offentliga arbetsförmedlingen var ensam fram till 1990-talet om att vara den enda Arbetsförmedlingen i Sverige. Efter en lagändring kunde även privata företag vara med om att slåss om att tillfredsställa kundföretagens behov. Det uppstod en konkurrenssituation som blev ogynsamm för den offentliga arbetsförmedlingen. Det som syns tydligt är att de privata arbetsförmedlingarna har anpassat sig mycket snabbare till det ökade behovet än vad den offentliga arbetsförmedlingen har gjort. Trovärdigheten för de privata arbetsförmedlingarna har ökat hos företagen och arbetssökande medan det har minskats för den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsledningsperspektiv göra en jämförande studie för att kunna besvara vilka skillnader som finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga? Undersökningen har genomförts genom att intervjua en chef i vardera av organisationerna Den offentliga arbetsförmedlingen och Adecco. Teorierna som forskarna har använt sig av är främst inriktade på vad organisationer ska ta hänsyn till för att kunna uppnå förändringar. De beskriver hur organisationer kan skapa förutsättningar för förändringar i organisationen, samt lära sig av sin omgivning och sina misstag. Vilka organisationsstruktur som passar in på organisationens befintliga situation samt samarbete mellan olika aktörer, den egna personalen och kunderna bidrar till att lättare förändras. De finns även teorier som handlar om den befintliga kulturen i organisationerna och vilka ledaregenskaper som passar bäst i olika situationer. Anledningen till att dessa områden också finns att hitta i teorikapitlet beror på deras direkta koppling till den interna marknadsföringen, som i sig är väldigt viktigt för en organisations förändringsförmåga. Forskarna har dock begränsat sig till att inte ta hänsyn till dem i sin undersökning. Undersökningen visar att den offentliga arbetsförmedlingen på många sätt arbetar med att identifiera kundernas behov, men på grund av olika skäl inte har förmågan att anpassa sig efter deras behov. Ett av skälen är att de är en statlig myndighet vilket gör att de har en historia av byråkrati, krångliga och långa beslutsled. På grund av dessa omständigheter har organisationen mycket svårt att uppnå nödvändiga förändringar. En annan skäl är att engångskommunikationer i organisationen är så omfattande att politikerna omedvetet går miste om viktig information från frontpersonalen. Förändringsarbetet är väldigt svår att genomföra pga. organisationens kultur och tradition som är så djupgående i organisationen att det är svårt att rubba.

Problem Arbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar: Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut? Hur ser de på sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser? Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer. Intervjuerna är indelade i tre olika teman och dessa teman är baserade på våra tre frågeställningar. I det första temat presenterar och analyserar vi intervjupersonernas arbetslivsbakgrund, handlingsmöjligheter och deras syn på framtida jobbchanser. Temat nummer två går vi igenom hur intervjupersonerna upplever sin arbetslöshet och slutligen analyserar vi i tema tre skillnaden mellan männen och kvinnorna hur de upplever och hanterar sin arbetslöshet. Resultat Vi fann att fritidsaktiviteter, en vardagsstruktur, gemenskap och arbetsförmedlingens bemötande kan vara avgörande för hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Det finns även skillnader mellan könen vad gäller hur man upplever och hanterar sin situation som arbetslös. Med bakgrund av Jahodas studie kunde även vi påvisa att kvinnorna har hemmet och barnen att sköta och berörs därför inte lika mycket till en början av sin arbetslösa situation. Med tiden börjar även kvinnorna känna avsaknaden av en klar och tydlig vardag men framförallt den ekonomiska påfrestningen, något som samtliga intervjupersoner känner av. Vi har visat att ett arbete uppfyller olika behov, exempelvis socialpsykologiska, strukturella, sociala behov och ger en möjlighet att planera införa framtiden, tack vare lönen som kommer in varje månad. Våra intervjupersoner låter inte sin vardag påverkas av att de blivit arbetslösa, utan de ser till att strukturera upp den lika organisatoriskt som innan de blev arbetslösa just för att fylla behovet av struktur i vardagen.

This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment.    In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation’s and public organisations unwillingness to employ disabled people and prejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities.   The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee. They also stress the importance dispel prejudices among employers to make them more willing to hire disabled people.

I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade. De upplevde att vissa begränsningar för deras chanser till jobb skapades utifrån kontexten, men det var få av dem som ville flytta. Olika mål visade sig därmed kunna motarbeta varandra då målet med att vilja vara kvar i kommunen kunde försvåra för möjligheten att få ett arbete. Det visade sig finnas flera faktorer som ungdomarna tillskrev betydelse för att uppnå målsättningen med att få ett arbete. Exempelvis framkom betydelsen av ”rätt”kontakter och att utbildning kan vara ett sätt att öka sina egna resurser. Däremot fanns ett behov av att känna kontroll i att utbildning ska leda till ett jobb. Upplevelsen av Arbetsförmedlingens stöd i strävan efter ett arbete varierade. Det visade sig att upplevelsen av om olika åtgärder eller aktiviteterfungerar bra eller mindre bra grundade sig i uppfattningen om hur pass mycket det hjälper individen i dennes egna målsättning.

Work For You är privat fristående aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjänster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna på Work For You upplevt rehabiliteringstjänsten de ingått i. Ett annat syfte var att även ta reda på om rehabiliteringstjänsten haft någon inverkan på deltagarnas möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrån fyra deltagares upplevelser av insatsen.   Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan på dem och de anser att de fått den hjälp de ansett sig vara i behov av. Deltagarna upplevde att de fått hjälp i ett helhetsperspektiv, kommit ut i en anpassad arbetsträning och återfått en tro på sin egen förmåga. Man har även parallellt med de arbetslivsinriktade insatserna haft möjlighet att träna på det sociala samspelet, få kunskap om anpassningsmöjligheter och fått ett ökat självförtroende. Några av de som deltagit i intervjun har nämnt att insatsen för dem varit en lösning eller lett till ett bättre mående, där de fått ett stärkt självförtroende och känner hopp. Samtliga har även varit ute på arbetsträning.   Nyckelord: Arbetsmarknaden, arbetsträning, funktionshinder, intervjustudie, rehabiliteringstjänst, social samvaro, stöd, Work For You. / <p>2013-06-04</p>

Syftet med studien är att undersöka hur Arbetsförmedlingen har utformat sitt arbete med långtidssjukskrivna individer i samband med återgång i arbete. Undersökningen är utformad enligt en kvalitativ forskningsmetodologi i form av intervjuer med 10 arbetsförmedlare och en arbetspsykolog. Det teoretiska perspektivet består av Askheim och Starrins metod Empowerment, Ryan och Decis Self-determination theory, samt Barth och Näsholms motiverande samtalsmetodik, MI. Resultatet visar på att Arbetsförmedlingens arbete med långtidssjukskrivna individer skiljer sig beroende på Försäkringskassans beslut angående individens arbetsförmåga. Långtidssjukskrivna individer kan bedömas av Försäkringskassan ha rätt till att delta i det förstärkta samarbetet, där aktiviteter utformas efter deras arbetsförmåga i syfte att förstärka deras uppfattning av anställningsbarhet. Alternativt få avslag på sin ansökning om fortsatt sjukpenning och därefter bli hänvisade till Arbetsförmedlingens ordinarie inskrivningsprocess. Av detta har slutsatsen dragits att samtliga arbetsförmedlare visar på svårigheterna de upplever i sitt arbete då deras handlingsutrymme påverkas av Försäkringskassans beslut. Ytterligare en slutsats visar på att samtliga arbetsförmedlare medvetet arbetar med stärkande metoder för att motivera individen de möter.

Arbetsförmedlingen står inför nya utmaningar. I denna uppsats har vi valt att utgå från Arbetsförmedlingens (2019) omvärldsrapport för att få en vidare förståelse kring den omdaning myndigheten står inför i och med privatiseringen. Denna uppsats är en kritisk diskursanalys kring just privatiseringen som ämne och i och med denna ingång har vi valt att fokusera texten på hur de själva resonerar kring den, vad de menar ligger till grund för denna reformering och vad man menar kan bli svårt för myndighetens egen del. När man talar om en myndighet som denna som är så pass rotad i Sveriges historia och dess arbetsmarknad är det viktigt att ge en överblickande bild av dess roll i samhället. Uppsatsen har därför formats något av arbetsförmedlingens historiska skeenden för att dels påvisa vad som varit deras mål i tidigare verksamhetsutövning i jämförelse med vad som komma skall. Samt för att ge en klarare bild av vilka organisatoriska mekanismer som medverkar i beslut kring myndigheten. Då denna reformering blev uppskjuten i och med den globala krisen med Covid-19 har ett tydligt problem trätt fram under tiden vi arbetet med denna uppsats - Vi kan inte dra en konkret slutsats av något som inte trätt i kraft. Därför har vi sökt se hur just privatiseringar som fenomen fungerat i andra branscher och områden för att kunna dra hypotetiska slutsatser kring just Arbetsförmedlingen och hur det kommer påverka marknaden. Diskursanalysen landar icke desto mindre i att se till politiska ställningstaganden och utlåtande om denna reformering i en generellt sett osäker tillvaro med många inslag av osäkerheter kring ämnet.