SAMMANFATTNINGSyftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör. Där¬för ville jag personligen ta del av ungdomars åsikter på ett djupare plan för att se hur deras syn på Arbetsförmedlingen ser ut. Till alla som på något sätt kommer i kontakt med arbetslösa ungdomar i sitt arbete eller på annat vis ser jag denna studie som intressant läsning för att bättre kunna förstå hur de tänker och resonerar kring Arbetsförmedlingen.För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersök¬ning i form av intervjuer med fem ungdomar mellan 20-24 år som är eller har varit in¬skrivna på Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att två av ungdomarna från början var negativa i sin syn medan de res¬terande tre hade en neutral inställning. Efter inskrivning visar det sig att de flesta är po¬sitivt överras¬kade av Arbetsförmedlingen medan en fortfarande är negativ till myndig¬heten. Nå¬gon hade som förväntan att Arbetsförmedlingen skulle dela ut arbete och nå¬gon att få hjälp med praktiska saker i sitt jobbsökande medan några inte hade några större för¬väntningar eftersom de inte visste något om myndigheten.Den främsta orsaken till den positiva bilden av Arbetsförmedlingen tyder på ungdomarnas upplevelser av ett gott bemötande och en god personlig kontakt.

Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants’ subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and Malténs The results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied. All informants had quite individual needs for what they wanted to give and receive out of the management meetings.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav ställs på individen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden krävs det att man besitter vissa faktorer för att bli anställd.Man talar om att en person är anställningsbar på arbetsmarknaden och om personen har en anställningsbarhet som lämpar sig för det utvalda området. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att få folk anställningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av ämnet var hur manarbetar kring personers anställningsbarhet och med dem som varit ifrån arbetsmarknadenunder en längre period. Syftet är att undersöka hur förmedlare på Arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1. De frågeställningarvi utgått ifrån för att svara på vårt syfte är vad begreppet anställningsbarhet innebär för arbetsförmedlaren, deras arbetssätt och förutsättningar för att få de arbetssökandeanställningsbara. Samt om det finns ett särskilt förhållningssätt till anställningsbarheten hos de arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1. Vi har utfört undersökningen kvalitativt med individuellt genomförda semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sexarbetsförmedlare som arbetar runt om i Västra Götalands län. De viktigaste slutsatserna vi fått fram med studien är att arbetsförmedlarna använder sig framförallt av en förståelsebaserad syn på anställningsbarhet och i arbetet med de arbetssökande. Förutsättningarna som råder för arbetsförmedlarna i deras arbete upplevs styrt genom politiska och ekonomiska faktorer. Arbetet med den arbetssökandes anställningsbarhet i fas 1 skiljer sig inte nämnvärt gentemot arbetssökande i andra instanser. Istället erbjuds fler åtgärder för att få de arbetssökande i åtgärdersprogrammet mer anställningsbara. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod. Arbetsgivaren bestämmer emellertid på arbetsmarknaden och avgör omden vill anställa eller inte. Vi har teoretiskt adresserat frågan utifrån Foucaults maktperspektiv för att belysa hur disciplin och övervakning verkar i samhället för att skapa en ordning och en hierarki som medför att Arbetsförmedlingens arbete till vissa delar begränsas. Arbetsförmedlingen fungerar som en mellanhand mellan statens maktutövning, arbetsgivarens vilja att anställa och den arbetssökande. Vårt resultat visar att funktionshinderkoden kanfungera dels stärkande men dels också göra individen mer funktionshindrad. Vi finner häräven stöd hos Goffmans stigmatiseringsteori som innefattar att människor i olika socialasituationer kategoriserar in andra i grupper som inte hör till normen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Denna studie syftar till att undersöka Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet på 2011 att tillsammans ta fram ettförslag på en fördjupad samverkan eftersom för många personer hade varit inne isjukförsäkringen för länge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartläggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hållbara åtgärder som är nödvändiga för att personen ifråga ska återgå till arbetslivetefter en lång sjukskrivning.Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som är nödvändiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien är byggd utifrån en kvalitativ metod och bygger påindividuella intervjuer. Vår studie är avgränsad till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg. Vi har sammanlagt intervjuat åtta personer, varav fyra på respektivemyndighet. Vi har också studerat tidigare forsningar som berör samverkan och de faktorersom är nödvändiga. Utifrån vår datainsamling och referensram har vi kunnat besvara vårfrågeställning: vilka förutsättningar är nödvändiga för myndigheternas samverkan. Studienresulterar i att vi kunde konstatera att det finns flera nödvändiga förutsättningar för samverkanmellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kommunikation, relationer och kunskapär de främsta faktorerna som krävs för samverkan mellan aktörerna.

Arbetsförmedlingen får en minskad budget år 2019 vilket resulterar i en omfattande förändringsprocess för myndigheten över hela Sverige där 4500 anställda ska varslas. Syftet med studien är att undersöka några arbetsförmedlares upplevelse av sin egna anställningstrygghet samt det sociala stödet internt från ledningen, i samband med budgetminskningen och förändringsprocessen. Undersökningen görs på ett Arbetsförmedlingskontor i södra Sverige genom kvalitativa intervjuer med fyra arbetsförmedlare och deras enhetschef. Resultatet presenterades i form av tematisering, där de valda teman besvarar frågeställningarna. Resultatet visar att arbetsförmedlarna som deltog i undersökningen idag inte känner sig trygga i sin anställning. De upplever alltså ingen anställningstrygghet i dagsläget, som en konsekvens av budgetminskningen och förändringsprocessen de befinner sig i. Samtliga respondenter upplever ett socialt stöd internt från enhetscheferna. Men ett bristande socialt stöd inom dimensionen ’’informativt stöd’’, som bland annat omfattar information. Respondenterna upplever således att de har en brist på information kring förändringsprocessen och vad som komma skall. Vilket har skapat oro och förvirring bland arbetsförmedlarna.

I denna studie har sex chefer från Arbetsförmedlingen intervjuats i syfte att undersöka deras upplevelser av ledarskap under en omställningsprocess som är till följd av en reformering av organisationens kärnverksamhet och som innebär att stora delar av personalen behöver sägas upp. Följande tre frågeställningar har undersökts: Hur påverkas chefers ledarskap av en omställning, vilka utmaningar kopplat till ledarskap uppkommer i samband med en omställning och finns det framträdande strategier som chefer använder sig av under en omställning. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer som analyserats utifrån en tematisk analys. I studien framkom att chefer efter omställning i större utsträckning tillämpade ett chefskap framför ledarskap. Fyra centrala utmaningar identifierades och kunde härledas till känslomässiga reaktioner, avsaknaden av ett uppdrag, att hitta balans mellan medarbetare och verksamhetsmål samt bristande information. Vidare identifierades olika strategier som cheferna tillämpade för att leda under omställning. Strategierna gick på att vara lyhörd, närvarande och positiv, prioritera annorlunda samt hämta stöd från chefskollegor. Sammanfattningsvis anser vi att denna studie bidrar till ökad kunskap om den problematik som kan uppstå relaterat till ledarskap under en omställningsprocess och hur chefer kan välja att hantera dessa utmaningar.

<p>Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll. Då synen på en yrkesroll är av subjektiv karaktär har ett kvalitativt förhållningssätt samt intervjuer med jobbcoacher använts som metod. Totalt intervjuades åtta jobbcoacher, tre av dessa är verksamma internt inom arbetsförmedlingen och fem är externt upphandlade aktörer. Resultatet visar att jobbcoachernas syn på yrkesrollen inte kan tolkas endast utifrån funktionalism eller symbolisk interaktionism eftersom jobbcoacherna upplever att deras yrkesroll formas såväl av förväntningar från arbetsförmedlingen som av klienterna. Arbetsförmedlingen påverkar arbetssättet och vilka man coachar medan klienterna påverkar relationen samt vilka frågor som ställs. Studien har funnit att jobbcoacherna och deras intressenter förknippar yrket som jobbcoach med låg status. En certifiering av yrket ses därför som positivt ibland jobbcoacherna då det skulle minska antalet oseriösa aktörer. Jobbcoacherna anser att det är viktigt att tydliggöra för klienterna i ett tidigt skede vad en jobbcoach gör och att de inte kommer att bli tilldelade något jobb. Trots detta arbetar jobbcoacherna med matchning där de kontaktar potentiella arbetsgivare. Även om jobbcoacherna talar om vikten att lägga ansvaret på klienten i jobbcoachingen kan det ändå vara jobbcoachen som i slutändan finner jobbet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.</p>