Fler studenter examineras från högskola varje år och många av dessa känner en oro inför inträdet i arbetsmarknaden. Studenter som läser Ekonomi och Personal, arbete och Organisation (PAO) är den undersökta populationen. Syftet blev därmed att undersöka studentgruppernas oro och agerande för att komma ut i arbetslivet. Antal deltagare var 97 studenter på Stockholms Universitet och dessa fick svara på en webbaseradenkät. Enkäten bestod av frågor om arbetslivserfarenhet, oro inför framtida profession men också self-efficacy. Resultatet visade att Ekonomi- och PAO-studenter inte skiljde sig åt gällande extraarbete, oro inför framtida profession eller self-efficacy. Därutöver fanns det ingen skillnad på self-efficacy mellan studenter som arbetar och inte arbetar. Däremot upptäcktes en statistisk signifikant skillnad i oro mellan studenter som arbetar och inte arbetar. Resultaten visade inte på några könsskillnader avseende oro inför framtida profession. Denna studie kan hjälpa till att belysa vikten av arbetslivserfarenhet samt studenters oro och self-efficacy inför ens framtida profession.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.