<p>Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.</p>

Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrånvaro och ledarskap är ett sätt att försöka förstå vad ohälsan beror på. Att ohälsan och sjukfrånvaron påverkar individ, samhälle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlägga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hälsa/sjukfrånvaro, samt att därefter förklara hur ledarskapet påverkar densamma. Avsikten är också att, så långt det går, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förändrat ledarskap, kan minska sjukfrånvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahållet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram. Det har gjorts genom att studera sjukfrånvaro samt samlade arbetsvillkor i organisationerna. Företrädare för dessa fyra företag har sedan intervjuats. Studien är således i huvudsak kvalitativ. Resultat: Stora satsade resurser behöver inte nödvändigtvis leda till lägre sjukskrivningar även om hälsan förbättras. Både teori och empiri har visat att ledarskap som är individorienterat har en positiv påverkan på hälsan hos medarbetarna eftersom de anställda känner sig uppmärksammade och delaktiga i arbetet. Om ledarskapet är individorienterat kan ett hälsorelaterat problem upptäckas och rätt åtgärder sättas in på ett tidigare stadium. Det är avgörande att problemet hanteras på rätt nivå och att fokus ligger på individ och inte kollektiv. Vi anser att det finns ett tydligt behov av att ytterligare betona individens betydelse i valda ledarskapsteorier för att lättare kunna tillämpa dessa i ett hälsoorienterat sammanhang. För att åstadkomma förändring är det viktigt att synliggöra och lyfta hälsan till en strategisk nivå samt poängtera lönsamheten i att satsa på hälsa.

Syfte:Att skildra en arbetsmiljö en ung akademiker kan förvänta sig att möta på en arbetsplats i norra Virginia, USA. Att reda ut vilka arbetsvillkoren är och hur arbetsmiljön ser ut ur perspektiv som genus, kultur och ledarskap.   Metod: Kvalitativ forskningsmetod med en induktiv, tolkande och konstruktionistisk strategi. Fallstudier har använts för att inhämta empirisk information.   Resultat &amp; slutsats: Det finns en paradox kring arbetstid och flexibilitet. Stipulerad arbetstid är långt ifrån verklig arbetstid. Tjänstemän arbetar betydligt mer än vad som ingår i en normal arbetsvecka. Arbetstid är en riktig gråzon. Det finns ett outtalat krav att ju högre upp i organisationen du sitter desto senare förväntas du stanna kvar och arbeta på kvällen. Finansa ger sken av att vara en flexibel och förstående arbetsgivare men endast så länge du själv jobbar igen tid du missat under dagen och lite till. Vidare råder en godtycklig anställningstrygghet. Det finns inga anställningskontrakt och det är helt upp till din chef och/eller arbetsgivaren att avskeda dig utan skäl när de så önskar. Motsvarande kan du själv välja att lämna företaget utan varsel. Slutligen finns det en annan viktig dimension, den kulturella mångfalden som är en demografisk verklighet och en stor utmaning. Den viktigaste lärdomen är att förstå att andra människor inte tänker och agerar som du själv anser är naturligt. I interaktion med människor från andra kulturer är nyckeln till framgång att förstå mångfalden och att kunna hantera den kunskapen. Att förstå hur andra etniska grupper hanterar tid, relationer och omgivning kan vara avgörande faktorer för att lyckas.   Förslag till fortsatt forskning: Att göra en djupare studie avseende arbetstid. Att utreda hur många timmar tjänstemän i USA arbetar utanför stipulerad arbetstid, deltar i frivilligt arbete eller utför obligatorisk samhällsservice. Gråzonen runt arbetstid är stort outrett kapitel.   Uppsatsens bidrag: Att öka förståelsen för de utmaningar en ung svensk akademiker ställs inför vid en anställning utomlands och i synnerhet vid ett företag i norra Virginia, USA. / Aim: Describe a working climate a young professional can expect to face with a company in Northern Virginia, USA. Examine working conditions and the working environment through perspectives such as gender, culture, and leadership.   Method: Qualitative research where one case study has been performed for collecting empirical data. Inductive logic and a constructivist approach have been used as strategy for parsing data.   Result &amp; Conclusions: There is a paradox between working hours and flexibility. Professionals work significantly more hours than stipulated in their job descriptions. The appropriate number of working hours is a gray zone issue and there is unspoken demand to stay and work late, especially at the higher levels within the organization. Finansa appears to be a flexible and understanding employer but only when missed hours are made up and added to with extra hours. The result is a false sense of employment security. There are no written contracts of employment and a manager and/or employer can fire you whenever they want to and without any reason. In addition, employees can leave the company without further notice. Finally, another important dimension to the work environment of the young professional is diversity. This is a demographic reality of professional life in Northern Virginia and it can present a significant challenge. It is extremely important for young professionals to understand that cultural differences influence the work environment; others may not think and act as you do and basic assumptions about conduct may differ greatly across cultures. The key for success in this diverse environment is to understand it exists in the workplace and to take action based on that knowledge. Tolerance of personal differences with co-workers is essential. Understanding how different ethnic groups deal with time, relations and environment could be the decisive key for success in the professional setting.   Suggestions for future research: To perform a deeper study about working hours. To investigate how many hours white-collar workers in the US work outside stipulated working hours and how many hours they spend on volunteer hours. The gray zone of working hours is a large uninvestigated reality.   Contribution of the thesis: Increase the understanding of challenges a young Swedish professional faces when working abroad and in particular with a company in Northern Virginia, USA.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda. Vidare visade resultaten att fastanställda rapporterar att de har bättre arbetsvillkor och hälsa än de med ej fastanställning. Av resultaten kunde slutsatsen dras att arbetsvillkor som berör gränslöst arbete har starka samband med mental och fysisk hälsa.

Resandet i världen ökar och detta leder till både positiva och negativa konsekvenser. Hur miljö och människor påverkas av turismindustrin är högst aktuellt och genom detta har studiens syfte utformats. Syftet är att undersöka studenters värderingar samt medvetenhet kring arbetsvillkor och miljö inom turismnäringen. Ett kvantitativt tillvägagångsätt har används för att få ett representativt urval. Enkätformulär har skickats ut till studenter på Högskolan i Halmstad och 414 studenter har deltagit. Genom analys av resultatet har många signifikanta skillnader hittats. Kortfattat visar studien att studenter anser sig vara medvetna om miljö men inte lika medvetna om arbetsvillkorsfrågor inom turismen. Gällande fokusområdena arbetsvillkor och miljö hade studenterna höga värderingar. Faktorerna kön, ålder, utbildningsområde, akademisk nivå samt hur ofta man reser påverkar studenternas medvetenhet och värderingar på olika sätt. / Tourism and travelling are increasing around the world and this leads to positive and negative impacts. How the environment and people are affected by the tourism industry is an up to date question. This is one of the reasons that the purpose of the study have been chosen. The purpose is to investigate students' values and awareness of working conditions and environment in the tourism industry. A quantitative approach has been used to obtain a representative sample. Questionnaires were distributed to students at Halmstad University and 414 students participated. Many significant differences have been found while analysing the data. To summarise the study, students consider themselves to be aware of the environment but are not as aware of the consequences of the working conditions within the tourism sector. The students had high values of the study’s focus areas: working conditions and environment. The factors of gender, age, field of study, academic level, and how often the students travel affects students' awareness and values in different ways.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.

Studiens syfte är att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anställda med korttidskontrakt på ett företag som arbetar med sådana praktiker. De formulerade frågeställningarna är: Hur anser anställda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation påverkas av de osäkra arbetsförhållandena? Vilka motivationsfaktorer är viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger på intervjuer genomförda med 6 respondenter på ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen består av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvåfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nämnda teorier har legat till grund för databearbetningen. Ur resultatet kan utläsas att anställda med osäkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjälpa andra människor. Känslan av social meningsfullhet är vidare en central motivationsfaktor, och där spelar även relationer till kollegor en viktig roll. Ytterligare är känslan av kompetens för utförda handlingar samt tillgången till feedback i sitt arbete viktiga för arbetsmotivationen. Den osäkra arbetssituationen har försämrat viktiga motivationsfaktorer på arbetsplatsen och otryggheten har hämnat de anställdas motivation att prestera. / The aim of this study is to investigate workmotivation and motivation factors of employees with short-term contracts at a company working with those practices. The question formulations are: How do employees with short-term contracts consider that they are affected by the insecure employment? Which motivation factors are important for them? What strategies do they have to motivate themselves? The empirics are based on interviews performed with 6 respondents at a company that is the typical case for the study.  The theoretical framework consists of Deci and Ryan’s definition of intrinsic and extrinsic motivation and Herzberg’s two-factor theory.  Earlier recognized results connected to those theories have been the basis in interaction with the data. The result shows that employees with insecure employments are motivated by rewarding job assignments, to have the possibility of helping other people through their profession. The feeling of social meaningfulness is furthermore a central motivation factor, where the relations to colleagues play an important role. Further, the feeling of competence for done activities and the access to feedback in their work is important for the workmotivation.  The insecure work situation has impaired essential motivation factors on the job and the insecurity has reduced the employee’s motivation to perform.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter. / The purpose with this study is to describe how standard of living and working conditions in Swedish ships has changed as a result of the MLC-2006. This study shows how the changes have been experienced by the Swedish crews unions, the Swedish ship officers associations and the Swedish transport agencies representatives and two captains as a result of MLC-2006 implementation. The study was carried out by means of interviews in order to display implementation of MLC-2006 has been experienced in Swedish shipping. Results show that the representatives experienced no significant change in Swedish shipping after the MLC-2006 implementation. MLC-2006 resulted in higher standards in ships, a fair competition between flag states and to the advancement of seamen's rights in global shipping.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.