Living conditions in periods of transitions. Changing working conditions of the log-driver during the 1930s. Petrus Forsgren, Economic History Bachelor Degree, Umeå University Autumn 2020. The working terms, salary and conflicts between the workers and the Umeå flottningsförening in log driving-district of Umeåälven has been studied between the period 1928-1939. Although it was a relatively few years that were studied, changes were observed especially for the working terms. The contracts went from hand-written to standardized and a orientation towards the new consensus for collective agreements in the work places occurred during the 1930s. Collective bargaining agreement were written 1935. The employers were expected to take more responsibility for the workers at the end of the period. A specialization of the workers and foremen occurred although no major changes happened to the log driving process. The working conditions in log-driving were still the same as in early industrialization. There was a diversification to hourly wages although they remained similar in the studied period. Conflicts occurred during the years 1933-34. The log drivers usually combined the work with farming, forestry or later also road construction. Other branches did the same transition but usually earlier such as railway workers during the 1910-1920s or forest workers during the 1960-1970s. This work gives a clue to why the changes happened relatively late in the log driving industry in Umeälven. The internal factors for change were weak due to the background of the workers, pull from other industries in the area and small extent of rationalization within the organization, but the external factors became more and more apparent during the studied period. The new institutional changes ignored the old industries which also lost influence but they were never the less affected indirectly by the changes and the Swedish economy as a whole.

Bakgrund: Flyktingfrågan blev högaktuell under 2000-talet. Detta då en allt större andelen samkommande ungdomar ankom Europa samtidigt som synen alltmer utgår från att dessa urholkar den nationella kulturen, sammanhållning och social välfärd. År 2020 initierades en offentlig utredning där huvuduppdraget innebar att utreda hur en “långsiktigt hållbar” migrationspolitik kan skapas. I samband med detta föreslogs i nämnda utredning bland annat att endast bevilja tillfälliga uppehållstillstånd. Flyktingar uppfattas alltmer som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten. De samhälleliga förändringarna och paradigmskiftet påverkar i allra högsta grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör. För denna grupp är därför anskaffandet av ett arbete, som är enviktig del av en lyckad integration, av särskilt stor vikt med tanke på att det i många fall avgör möjligheterna att stanna i Sverige.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ensamkommande ungdomar upplever anskaffandet av ett arbete i Sverige, samt att i denna process undersöka vilket stöd som ungdomarna anser vara mest betydelsefullt. Följande frågeställningar bearbetas i studien: ● Vilka utmaningar upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att erhålla ett arbete i Sverige? ● Vilka underlättande faktorer upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att erhålla ett arbete i Sverige? ● Vilket vuxenstöd anses av ungdomarna som mest betydelsefullt på vägen mot anskaffandet av ett arbete? Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data producerades genom att tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med ensamkommande individer som rekryterades via ett bekvämlighetsurval (privata kontakter), på grund av det rådande pandemiläget. Intervjuerna genomfördes i samverkan med en annan medstudent. Det teoretiska ramverket bestod av ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett perspektiv på integration.  Resultat och slutsatser: De ensamkommande ungdomarnas upplevelser sammanställdes efter tematisk analys, och presenterades i fem olika teman. Språk, avsaknad av körkort och en upplevd rasism skapade hinder för inträde på arbetsmarknaden, samtidigt som de ensamkommande ungdomarna framförde vikten av att uppnå självständighet och att inte ge upp som styrkor. Kontaktnät och att ha ett socialt stöd upplevdes av ungdomarna som avgörande för att finna ett arbete. Juridiska hinder och den oro som dessa skapar, var något som i detta sammanhang stack ut på ett negativt sätt i ungdomarnas berättelser. Området för studien är relativt outforskat, och betoningen på ungdomarnas egna upplevelser bidrar med en ny dimension till barn- och ungdomsforskningen på detta område, där fokus ligger på forskning med i stället för om ungdomarna. När ungdomarnas eget perspektiv lyfts i förhållande till möjligheten till inträde på den svenska arbetsmarknaden, blir detta ett bidrag till den samlade bilden av det praktiska integrationsarbetet. Background: The refugee issue became highly topical during the 2000s. This is due to the fact that an increasing number of unaccompanied minors arrived to Europe, but also the more and more widespread view that they erode the national culture, cohesion and social welfare. In 2020, a public inquiry was initiated in which the main task was to investigate how a “sustainable” migration policy can be created. During this time, it was proposed in the saidinquiry, among other things, to grant only temporary residence permits. Refugees are increasingly perceived as a threat to the national collective identity. The societal changes and the paradigm shift affect newly arrived children and young people to a very high degree. Fort he unaccompanied group of children, escape in itself means a particularly insecure situation without one's own family and the safety net that this constitutes. For this group, therefore, the acquisition of a job, which is an important part of a successful integration, is of particular importance, given that in many cases it determines the possibilities of staying in Sweden. Aim: The purpose of the study is to investigate how unaccompanied minors experience the acquisition of a job in Sweden, and in this process to investigate which support the group considers most important. The following issues are addressed in the study: What challenges do the unaccompanied minors experience when it comes to getting a job in Sweden? What facilitating factors do the unaccompanied minors experience when it comes to getting a job in Sweden? Which adult support is considered most significant by the unaccompanied minors, when it comes to acquiring a job?  Method: Qualitative method was used in the study and data were produced by conducting twelve semi-structured interviews with unaccompanied individuals who were recruited via a convenience sample (private contacts), due to the prevailing pandemic situation. The interviews were conducted in collaboration with another fellow student. The theoretical framework consisted of a phenomenological perspective. The interviews were transcribed and a thematic analysis was implemented, using an integrational perspective.  Results and conclusions: The experiences of unaccompanied young people were compiled after implementing the thematic analysis, and presented in five different themes. Language, lack of driving licenses and a perceived racism created obstacles for entry to the labor market, while the unaccompanied young people emphasized the importance of achieving independence and not giving up as strengths. Contact networks and having social support were perceived by the young people as crucial for finding a job. Legal obstacles and the anxiety they create was something that in this context stood out in a negative way in theyoung people’s stories.  The area of the study is relatively unexplored, and the emphasis on young people's own experiences contributes a new dimension to child and youth research in this area. When the young people's own perspective is illustrated in relation to the possibility of entering the Swedish labor market, this also becomes a contribution to the overall picture of the practical integration work.

Bristen på specialistsjuksköterskor leder till växande vårdköer, uppskjutna operationer och stängda vårdplatser. Det är även ett bekymmer ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att specialistsjuksköterskor inom anestesi- operation- och intensivvård stannar kvar på sin arbetsplats. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades tio specialistsjuksköterskor i två större städer på två olika sjukhus. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra övergripande kategorier och åtta subkategorier. Resultatet i denna studie visar att det var viktigt för informanterna att arbetet var meningsfullt, hade betydelse och att arbetsinsatsen gjorde skillnad. Uppskattning och bekräftelse från kollegor, möjlighet till utveckling och att arbeta med förbättringar var av betydelse. Balans mellan arbete och privatliv samt möjlighet att kunna påverka sitt schema var också bidragande faktorer till att de stannade kvar på sin arbetsplats.

Sveriges socialtjänst har i dagsläget hög arbetsbelastning och personalomsättning. Detta påverkar direkt instansens anställda och organisationernas klienter. Anställda förklarar att den rådande situationen inom socialtjänsten försvårar möjligheten att utföra ett professionellt arbete. Nyutexaminerade verksamma inom socialtjänsten får bristande introduktion på arbetsplatserna som följd av socialtjänstens arbetsvillkor och -miljö. De upplever sig som “inkastade” och ensamma i arbetet. Tidigare forskning visar att nyutexaminerade och socionomstudenter identifierat en kunskapslucka i de praktiska färdigheterna inom socialt arbete och önskar att utbildningen givit dem mer av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om socionomstudenter som genomfört sin VFU inom socialtjänsten upplever att de via grundutbildningen fått tillräckliga verktyg för att handskas med det avstånd som ofta råder mellan de kunskaper som lärs ut om vad som är välfungerande socialt arbete och de arbetsvillkor de möter på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter och två informanter. Datamaterialet har analyserats utifrån tematisk analys och genom de teoretiska utgångspunkterna “learning by doing” och krav-kontrollmodellen. Resultatet indikerar att respondenterna har en generell kunskap om det sociala arbetet och dess insatser samt att socialtjänstens rådande situation kan begränsa möjligheten till att utföra ett välfungerande socialt arbete / Sweden's social services currently have a high workload and staff turnover. This affects agency employees and clients. Employees explain that the current situation makes it difficult to perform professional work. New graduates working in social services receive a poor introduction to the workplace due to working conditions and -environment. They feel 'thrown in' and single-handed at work. Previous research shows that new graduates and social work students identified a knowledge gap in practical skills and desired more practical elements in the education. The purpose of this paper is to investigate whether social work students who have completed their internship in social services feel that they have received sufficient tools through the basic education to deal with the distance that often exists between the educated knowledge about well-functioning social work and the working conditions they encounter in the workplace. The study is qualitative, with semi-structured interviews conducted with four respondents and two informants. The materials were analyzed through thematic analysis and the theoretical starting points "learning by doing" and job strain model. The results indicate that the respondents have general knowledge of social work and inputs. Current situation of social services can limit the possibility of performing well functioning social work

Uppsatsen är en kvalitativ studie, med ett blandad induktivt- och deduktivt förhållningssätt med en kritisk realistisk lins, som har tillämpats under bearbetning och presentation av materialet. Uppsatsen avser att undersöka de strategier och resurser som bolag X har tillhandahållit för att skapa en sund social- och organisatorisk arbetsmiljö hos distansarbetande medarbetare. Strategierna och resurserna bygger på det arbetsmaterial som studenten fått tillgång till samt en gruppintervju med ansvarig HR-personal. Därutöver undersöka hur strategier och resurser mottagits av första linjens ledarskap och kundtjänstmedarbetare, har empiriskt insamlats genom 11 semi-strukturerade intervjuer. Respondenternas upplevelser med att arbeta på distans presenteras utifrån ett upplevt, socialt- och organisatoriskt arbetsmiljöperspektiv. Likväl presenteras de förbättringsåtgärder som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar på att HR-avdelningen i sitt arbetsmiljöarbete har försökt att skapa strategier och resurser riktade mot distansarbetet. Däremot saknas det en gemensam vision och riktning som dikteras av högre ledning. Det återspeglas i respondenternas svar, upplevelser och rekommendationer. Arbetsmiljön präglas av bristfälliga organisatoriska resurser med höga krav och förväntningar. Det resulterar i en betoning och framarbetning av sociala- och personliga resurser i arbetsmiljön bland medarbetare och teamledare, vars syfte är att täcka upp den organisatoriska arbetsmiljöproblematik som existerar.

Föreliggande avhandlings centrala syfte är att undersöka säkerhetskultur ombord i fartyg vilka trafikerar Östersjön. Genomgående för fartyg i Östersjöfart är täta hamnanlöp, kustnära resor, trafik i tätt trafikerade områden samt små besättningar. Tidigare forskning antyder att det kan finnas ett systemfel i sjöfarten. Charles Perrow beskriver, till exempel, sjöfarten som ett felskapande system och menar att orsaken till detta är hur sjöfarten bedrivs. James Reason menar att värdering, attityd, kompetens och beteendemönster är fyra viktiga parametrar som definierar en säkerhetskultur. Sjöfartens säkerhetsstyrningssystem, International Safety Management Code (ISM) syftar till att en proaktiv och utvecklande säkerhetskultur skapas och upprätthålls inom sjöfarten. Resultaten av den här studien visar att sjöfarten saknar en framförhållning, ”failure of foresight”, där det proaktiva arbetssättet syftar till att incidenter och olyckor kan förutses. Studien har ett etnografiskt perspektiv vilket syftar till att skapa en så fullödig beskrivning över den kultur som studeras. Totalt ingår elva olika fartyg i studien, där besöken ombord varierat från någon timme till ett par dagar. Insamlad data har via en egenutvecklad analysmodell bearbetats för att försöka förklara säkerhetskulturen. I fokus i analysmodellen står hur information, feedback, ansvar, samarbete, uppföljning samt utveckling hanteras. Studien visar att det finns behov av att diskutera och förändra säkerhetskulturen i sjöfarten, både i stort som enskilt i fartygen. Det finns ett behov av vidare studier av hur säkerhetskulturen kan förbättras, samt ett behov av riktade utbildningsinsatser inom systemtänkande, organisationsteori och säkerhetskultur. / The main purpose of this thesis is to explore the safety culture onboard vessels trading in the Baltic Sea. The common denominator for vessels trading in the Baltic Sea is frequent port visits, coastal voyages, voyages in dense trafficked areas and small crews. Earlier research shows that there may be a system fault in the shipping industry. Charles Perrow describes the maritime industry as an error inducing system. He means that the cause for that is the way shipping is carried out. In a safety culture values, attitudes, competence and behavioral patterns are four important factors that define the safety culture. The maritime safety management system, International Safety Management Code (ISM) aims towards a proactive and evolutionally safety culture in the shipping industry. The results show that shipping today lacks a foresight, “failure of foresight”, where the proactive way of work leads to incidents and accidents being anticipated. This study has an ethnographic perspective, which aims to create a thick and substantial description of the culture that is being studied. Totally a number of eleven vessels participated in the study. The visits onboard reach from a couple of hours up to a few days. Collected data has been analysed through a self-developed model in an ambition to try to explain the safety culture. The model focuses on how information, feedback, responsibility, co-operation, follow-up and development are being handled. The study reveals that there is a need to discuss and change the safety culture in the shipping industry, in large as on the single vessel. As well as a need for further studies of how the safety culture can be improved and a need for education aimed towards system thinking, organizational theory and safety culture.

Bakgrund: Ett centralt motiv för forskning mot ensamkommande ungdomar är att återge ungdomarnas egna röster och upplevelser och arbeta utifrån deras egna perspektiv (Darvishpour, Månsson, 2019). I tidigare forskning är utgångspunkten ofta myndighets -eller det offentligas perspektiv (Månsson, 2016). Flyktingar har generellt ofta beskrivits som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten (Ahmadi & Lilja, 2018). Samhälleliga förändringar påverkar i stor grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör (Darvishpour & Månsson, 2019). För den ensamkommande gruppen är förvärvsarbetet (i studien refererat till som ”arbetet”) viktigt för en lyckad integration. Detta kan bidra till bättre möjligheter att få stanna kvar i landet. Därför är det av särskild vikt att genomföra samtal med ungdomarna och introducera ungdomens perspektiv i ledet mot en lyckad integration i det svenska samhället. Vuxenförebilder, familjehemsföräldrar och gode män kan innebära stor praktisk nytta för de ensamkommande ungdomarna. Det handlar om att samtliga dessa parter måste ta hänsyn till ungdomsperspektivet för en lyckad integration (Stretmo & Melander, 2013).  Syfte: Syftet med studien är att ta reda på ensamkommande ungdomars upplevelser i anskaffandet av ett arbete i Sverige. Det handlar om att undersöka vilken hjälp ungdomarna anser vara mest centralt i vägen mot ett arbete. Följande frågeställningar beaktas i studien;  • Vilka utmaningar och möjligheter upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att söka arbete? • Vilket professionellt stöd upplever de ensamkommande ungdomarna att de erbjuds på vägen mot ett arbete? • Vilket vuxenstöd upplevs av ungdomarna som mest avgörande på vägen mot integration?  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Dataproduktionen bestod av tolv semistrukturerade intervjuer som genomfördes med ensamkommande ungdomar som rekryterades via privata kontakter i formen av ett bekvämlighetsurval. Denna ansats ansågs möjlig även under rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett fenomenologiskt ramverk. Resultat och slutsatser: Genom en tematisk analys sammanställdes de ensamkommande ungdomars upplevelser. De teman som framkom var fem stycken och handlade om: 1. ”Nycklar till en lyckad integration” som handlar om att integreras i samhället, ”Ensamkommande ungdomar utan permanent uppehållstillstånd” som handlar om oro och osäkerhet hos ungdomarna,  2. ”Samhälleligt stöd skapar trygghet för den ensamkommande individen” som centralt handlar om vuxenstöd utifrån. 3. ”Vikten av nätverk för etablering på arbetsmarknaden” som handlar om kontaktnät och att knyta socialt nätverk,  4. ”Framtidsplaner för den ensamkommande individen” som till stor del handlar om inre ambitioner. Studieområdet är inte utforskat och det handlar om att fokusera uppmärksamhet på att ungdomarnas egna upplevelser bidrar med mycket nytta till forskningsfältet inom barn och ungdomsvetenskap. Fokus bör vara att prioritera synsättet som inkluderar ungdomarnas tolkningar och synsätt, istället för att beskriva ungdomarna utifrån ett om-perspektiv. Forskningen bör handla om arbetet med ungdomarna istället för att berätta om ungdomarna. Dessutom förutsätter ett lyckat integrationsarbete att ungdomarna bedöms som individer och inte som kategorier av ensamkommande, flyktingar eller migranter. När ungdomarnas perspektiv belyses, bidrar detta till värdefulla perspektiv. Inte minst i ledet att integrera ensamkommande ungdomar i den svenska arbetsmarknaden. / Background: A central motive for research against unaccompanied young people is to reproduce the young people's own voices and experiences and work from their own perspective (Darvishpour, Månsson, 2019). In previous research, the starting point is often the government or public perspective (Månsson, 2016). Refugees have generally often been described as a threat to the national collective identity (Ahmadi & Lilja, 2018). Societal changes greatly affect newly arrived children and young people. For the unaccompanied group of children, the refugee situation in itself means a particularly insecure situation without an own family and the safety net that this constitutes (Darvishpour & Månsson, 2019). For the unaccompanied group, employment (referred to in the study as “work”) is important for successful integration. This can contribute to better opportunities to stay in the country. Therefore, it is of particular importance to conduct conversations with the young people and introduce the young people's perspective in the direction of a successful integration into Swedish society. Adult role models, foster parents and good men can be of great practical benefit to the unaccompanied young people. It is about all these parties having to take into account the youth perspective for a successful integration (Stretmo & Melander, 2013).  Purpose: The purpose of this study is to find out the experiences of unaccompanied young people in acquiring a job in Sweden. It is about examining what help young people consider to be most central in the path to a job. The following issues are considered in this study;  • What challenges and opportunities do unaccompanied minors experience when it comes to looking for work? • What professional support do the unaccompanied young people feel they are offered on the way to a job? • Which adult support is perceived by young people as most crucial on the road to integration? Method: This study is based on a qualitative method. The data production consisted of twelve semi-structured interviews conducted with unaccompanied young people who were recruited 5via private contacts in the form of a convenience sample. This approach was considered possible even during the current pandemic. The interviews were transcribed and a thematic analysis was made based on a phenomenological framework.  Results and conclusions: Through a thematic analysis, the experiences of unaccompanied young people were compiled. The themes that emerged were five and were about:  1. “Keys to a successful integration”, which deals with integration into society,  2. “Unaccompanied young people without a permanent residence permit”, which deals with the anxiety and insecurity of young people. 3. “Social support creates security for the unaccompanied individual”, which is centrally about adult support from outside. 4. “The importance of networks for establishment in the labor market”, which deals with contact networks and the connection of social networks,  5. “Future plans for the unaccompanied individual”, which is largely about inner ambitions.  The study area has not been explored and it is a matter of focusing attention on the fact that the young people's own experiences contribute with great benefit to the field of research in children and youth science. The focus should be on prioritizing the approach that includes the young people's interpretations and views, instead of describing the young people from a re-perspective. The research should be about working with young people instead of telling about young people. In addition, successful integration work presupposes that young people are assessed as individuals and not as categories of unaccompanied minors, refugees or migrants. When young people's perspectives are highlighted, this contributes to valuable perspectives. Not least at the stage of integrating unaccompanied young people into the Swedish labor market.

Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.

Background The Swedish investors' interest in sustainability has increased in recent years. Previous research has mapped out and identified the sustainable investor, but there are existing gaps in knowledge about who the individual is who chooses to make socially sustainable investments in Sweden.  Purpose  In order to contribute to social sustainability gaining more space in the societal debate, this study aims to, through a quantitative study, map the socially sustainable investor based on the demographic factors gender, education and income in the Swedish stock and fund market.  Methodology  The study has applied a quantitative method, consisting of a deductive approach and a cross-sectional design. The empirical material has been obtained via a digital survey with a probability sample. The empiric consisted of a total of 154 useful answers which were then used and analyzed based on correlation matrix, bivariate and multivariate regression analyzes.  Results  The quantitative analysis showed that gender has a significant relationship, that education has only a partially significant relationship, while income does not show a significant relationship with socially sustainable investments.  Conclusion  The results of the study have shown a positive significant relationship to the fact that it is the woman who invests socially sustainable. In addition, higher education tends to result in social sustainability being taken into account when investing. Moreover, income can not be used in the mapping of who invests socially sustainable. / Bakgrund Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbarhet ökat. Tidigare studier har kartlagt och identifierat vem den hållbara investeraren är, men det har identifierats en kunskapslucka av vidare forskning på den svenska marknaden inom social hållbarhet och vem som väljer att investera socialt hållbart. Syfte För att bidra till att social hållbarhet får mer utrymme i den samhälleliga debatten syftar denna studie till att, genom en kvantitativ studie, kartlägga den socialt hållbara investeraren utifrån de demografiska faktorerna kön, utbildning och inkomst på den svenska aktie- och fondmarknaden. Metod Studien har tillämpat en kvantitativ metod, bestående av en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign. Empiriska materialet har inhämtats via en digital enkätundersökning med ett sannolikhetsurval. Empirin utgjordes av totalt 154 användbara svar som sedan använts och analyserats utifrån korrelationsmatris, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Den kvantitativa analysen påvisade att kön har ett signifikant samband, att utbildning endast har ett delvist signifikant samband, medan inkomst inte påvisar något signifikant samband med socialt hållbara investeringar. Slutsats Studiens resultat har påvisat en positiv signifikant relation till att det är kvinnan som investerar socialt hållbart. Utöver det, tenderar en högre utbildning resultera i att social hållbarhet beaktas vid investeringar. Därtill kan inkomst inte användas vid kartläggandet om vem som investerar socialt hållbart.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter i handläggningen och i förlängningen en känsla av otrygghet och rättsosäkerhet för den äldre. / The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has increased significantly, which can lead to errors in the processing and, by extension, a feeling of insecurity and legal uncertainty for the elderly.