<p>Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?”</p><p>I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet.</p><p>Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.”</p> / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhälle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter såsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan även medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svårhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har ävenframkommit att denna heterogenitet kan påverka de sociala relationerna på arbetsplatsen. Dock är tidigare litteratur bristfällig gällande detta. Då sociala relationer är en avgörandefaktor till trivsel på arbetsplatsen och då det i sin tur gynnar företagets framgång, är dettarelevant att studera närmre. Samtidigt kan arbetsvillkoren tänkas ligga till grund för hur sociala relationer mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal fungerar. För att få enr ättvis bild av detta bör både inhyrda och ordinaries perspektiv studeras. Eftersom ledarna kanha en inverkan på arbetsvillkoren och den sociala gemenskapen bör även deras perspektiv tas i beaktning. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en flexibilitetsstrategi får för arbetsvillkoren och de sociala relationerna mellan inhyrda konsulter och ordinarie arbetskraft. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett hermeneutistiskt förhållningssätt. 11 intervjuer har genomförts utifrån tre olika perspektiv: ledare, inhyrda och ordinarie. Tidigare litteratur och teori: Vi har valt att presentera vad som tidigare har studerats inomområdet med avseende på relevanta aspekter som rör studiens syfte. Fokus ligger därmed påstudier som berör arbetsvillkor och sociala relationer i organisationer som genom sin flexibilitetsstrategi använder sig av inhyrd arbetskraft. Teoriavsnittet bygger istället på tredelar: flexibilitetsstrategi, sociala relationer samt vad som kan tänkas påverka de sociala relationerna. Slutsats: Genom studien kan vi konstatera att en flexibilitetsstrategi får konsekvenser förbåde arbetsvillkor och sociala relationer mellan inhyrd och ordinarie arbetskraft. Strategin har resulterat i olika arbetsvillkor för anställningsgrupperna och dessa arbetsvillkor påverkar även i sin tur de sociala relationerna mellan dessa. Exempelvis skapar fallföretagets fysiskauppdelning mellan inhyrda och ordinarie bristfälliga relationer, ett “vi och dom” tänk, vissa fördomar och “småkonflikter” dem emellan. Dock verkade inte detta påverka anställningsgruppernas trivsel märkbart vilket vi anser beror på att de sociala behoven tillfredsställs på respektive våning. För att dock försöka undvika negativa följder som enfysisk uppdelning exempelvis för med sig har vi kommit fram till vissa åtgärder ledarna på fallföretaget bör arbeta ytterligare med, såsom information, introducering och me rgemensamma aktiviteter. / Background and problem: Today, it has become more common for the companies to hire staff from employment agencies. This brings positive aspects along, such as increasedflexibility, but can also cause negative consequences. The company can through the heterogeneity in the working force get difficult to manage and it has also been found that thesocial relationships can be affected of this. However, previous literatures are deficient inrelation to this. As social relations are an essential factor to work satisfaction, and that in turn affect the future of the company. This is relevant to study more closely. At the same time, theworking conditions can be the basis for how the social relations between temporary andregular workers get along. To get an accurate picture of this, both temporary and ordinary workers perspectives has been studied. Since even the leaders can have an impact on both the working conditions and the social relations, their perspective should also be taken into consideration. Aim: The purpose of this study is to explore what consequences a flexibility strategy will have on the working conditions and the social relations between temporary and regularworkers. Method: The thesis is based on a case study of quality type with a hermeneutic view. 11interviews have been conducted from three different perspectives, with leaders, temporary and regular workers. Previous research and theory: We have chosen to present previous research within thecurrent research field, which is considered to be relevant to the purpose of this study. Thestudy´s main focus is therefore related to conditions in the workplace and social relationshipswithin organizations, which use hired employees as a part of their flexibility strategy. The theoretical framework chapter is founded on three parts: flexibility strategy, social relationships, and what factors that could affect the social relationships. Results: We can through the study conclude that a flexible approach has implications for bothworking conditions and social relations between temporary and regular workers. The strategy has resulted in various working conditions for the employment groups, and those working conditions in turn, also affect the social relations between the employees. The physicalseparation the case company use, create for example, flawed relationships, an “us and them ”thinking, as well as certain prejudices and “small disputes” between them. However, this didnot appear to affect the employment groups significantly, which we believe, is because of thesocial relations are met on each floor. However, to try to avoid the negative a physical separation brings, we have come up with some ideas, which the leaders in the case companyfurther should work with, such as information, introduction and more activities for both employment groups.

Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation. Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter. Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter. Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor’s heavy workload. The results of the study were divided into three categories, which in turn were followed by several themes to highlight the conditions governing school counsellor’s opportunity to work preventatively.

The aim of this study was to examine the social workers’ views on the working conditions within specialized personal social services. The study was conducted by an online-survey administered to all social workers within personal social services in Gävle. The analysis was supported by previous research, collaboration theory and organization theory. The results showed that the social workers were on an overall level satisfied with the specialized organization. The social workers agreed more on the advantages with specialization than with the disadvantages. Furthermore, the results showed that the social workers were of the same opinion regarding the consequences affecting the clients, for example too many social workers involved in client’s cases. The results also showed that the social workers believed that more knowledge about each other and each other’s areas of responsibility facilitates collaboration. Similarities and differences between how social workers responsible for exercising public authority and those who work with treatment and support experienced a specialized personal social service as well as limitations regarding the work with clients were discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetarnas upplevelse av arbetsvillkoren i en specialiserad organisation. Detta har genomförts genom en webbaserad enkätundersökning som distribuerades till alla socialarbetare inom individ- och familjeomsorgen i Gävle. Analysen gjordes med stöd av tidigare forskning, samverkansteori samt organisationsteori. Resultatet visade att socialarbetarna generellt sett var nöjda med den specialiserade organisationsformen. De instämde i större utsträckning i fördelarna än nackdelarna med specialisering. Vidare visade resultatet att socialarbetarna var eniga om specialiseringens konsekvenser för klienter, bland annat att för många socialarbetare involverades i klienters ärenden. Socialarbetarna uppgav även att mer kunskap om varandra och varandras enheters ansvarsområden underlättar samverkan. Likheter och skillnader mellan behandlare och utredares upplevelser av den specialiserade organisationen samt begränsningar i klientarbetet har diskuterats.

This essay focuses on the following issues:• What are the effects of Stockholm's Action Plan on both decision-makers and social security officers in the field?• How is the outcome of the Action Plan and the work environment affected by methods, organisation and control systems?• Why are conflicts between stakeholders and the organization handled in the way they are done? The overall purpose of the essay is to a critically study of New Public Management, the ongoing personnel crisis in services for children and young people.  Where yhe crisis is resulting in significant staff turnover and high health statistic. What is being done and can be done within the local Action Plan to address this, and whether or not the Stockholm City Action Plan to improve the working situation of the Social Security Officer and Assistant Handler, or is it the organization itself and how is it managed in that case? The paper is supported by Michel Foucault's theories on power and by Christopher Hood's work on New Public Management. In addition, I interviewed four Social Security Officers working in children and young peoples' services, along with four decision-makers (including politicians, managers and union representatives) and have incorporated information gained from those interviews in this essay. The main result in the essay is that: There are common expectations of the action plan's output and that in the long term it will lead to a better working environment, but the decision-makers had more confidence about what can actually be resolved.  However, there is a concern that changes should have been implemented earlier. The crucial challenges are clearly linked to the economy and today's management systems, such as New Public Management (NPM).  NPM has changed over time and within different welfare areas.  There are also clear links between NPM and deficiencies in the working environment in Social Services. The essay addresses a number of these shortcomings and the strategies that Social Security Officers use to address the situation. However, more and more require other reforms, but at present there is no legitimate alternative, although this is being studied at state level in Sweden and Denmark. Conflicts between stakeholders revolve around the power that the organisation has produces; the organisation disciplines its employees as well as the clients, who are the same as society's residents. This has resulted in a culture of silence, where staff are focused on doing and reporting the right things, rather than looking at long-term results. The Action Plan challenges and balances these structures.

Abstract The purpose of this study is to enlighten the knowledge and expand the understanding of the rapidly growing staffing agencies, which contributes to a great workflow and flexibility to the expense of secure employments. Through our own experience working in the staffing industry, we have asked the question “How does a group of low qualified staffing industry workers experience the working conditions in the staffing industry?” At the same time, we also chose to include the experiences of two recruiters to strengthen the experiences of ambulatory employees. (halftime workers) This study is based on a hermeneutic science method, we also used semi structured qualitative interviews to gather essential information and empirical data. To interpret the empirical material, we use tree theories as a tool to explain the phenomenon we intended to investigate. The theories are following Sasika Sassen – Expolsions, Guy Standing – The precarious and Norbert Elias &amp; John L Scotson`s theory of the established and outsiders.     Our interpretation of the empirical material indicates that factors such as safety, solidarity and work conditions are affected in a negative way when you have a part-time employment. Where some people belonging to an abnormal social category often gets excluded and marginalized and excluded by others in the workplace. Part- time employment is characterized by flexibility, insecurity, exclusion, subordination, and lack of community.

Uppsatsen syftade till att undersöka faktorer kring hemtjänstpersonalens kvarvarande i yrket samt personalens arbetsvillkor. Datainsamlingen utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med fyra enhetschefer inom både privat och kommunal hemtjänst.  Bidragande orsaker till att personal lämnar yrket framgick som upplevelser av otillräcklighet, bristande påverkans- och utvecklingsmöjligheter samt arbetstidsförläggningen. Faktorer för kvarvarande uppmärksammades som betydelsen av det relationsnära arbetet, kollegialt utbyte, utvecklingsmöjligheter och stöd i arbetet.  Resultatet indikerade på att bristande resurser var skäl till att personal lämnar yrket och betydelsen för personalens kvarvarande har diskuterats utifrån äldreomsorgens kvalité. Äldreomsorgen har likt andra välfärdsverksamheter skyldigheter i att bedrivas på ett sätt som tillgodogör målgruppens behov varför personalens kompetens och erfarenhet blir av stor betydelse. / The study aimed to examine home care workers’ intentions to remain within their profession and working conditions. Data collection was conducted through qualitative interviews with four first-line managers within private and municipal home care. The first-line managers described experiences of inadequacy, lack of influence and development opportunities, and the working hours as reasons for the care workers’ turnover intentions. Factors regarding remaining in the profession were noted as the importance of relational work, collegiate exchange, development opportunities, and support. The results indicated lack of resources as the main reason for home care workers leaving their profession, and the importance of remaining has been discussed based on the quality of elderly care. Elderly care has obligations to be conducted in a manner that meets the needs of the targeted group, which is why the home care workers’ competence and experience are of significant importance.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.