Hotel and restaurant industry have always been seen as an industry with low status and poorworking conditions. Low wages, temporary contracts, illegal work, and sexual harassment are the rule rather than the exception when the employee’s working conditions discusses. By using the right dogmatic approach together with a social science perspective the purpose of the study has been answered. The purpose has been to contribute to a greater understanding of how it is that the hotel and restaurant industry’s poor working conditions can be maintained, the extent to which the working conditions of the employees is ensured and why mostly young people, women and people with foreign backgrounds are employed in the industry. Among people with a foreign background also includes third country nationals who come to Sweden to work. Because the hotel and restaurant industry serves as a steppingstone into the labour market it employs both young people with Swedish background as young people with foreign background. The industry has employed women for a long time and expectations of how staff within the profession should look like has led to it is common that women are employed in the industry. Because of rouge entrepreneurs who, for their own personal gain, indulged in financial crime, illegal work, fiddling with staff ledge and high incidence of temporary contracts, the poor working conditions in the industry successfully have been maintained. The injustices of the industry have over time become a kind of norm and because of this, the labour exploitation continues. The low degree of organization restricts HRFs opportunities to control the collective agreements and it tends to be the authorities who have the greatest responsibility to ensure that employees work on reasonable terms. The problems also become even greater when third-country nationals’ rights and working conditions should be checked. This is because Sweden has not ratified several important conventions about third country nationals labour conditions while statutory regulation opened up for employers to employ third country nationals. Ensuring working conditions are also affected by the individual employees’ tendency to report injustice, an example is sexual harassment from outsiders persons. In summary, conclusion is drawn that ensuring the working conditions in hotel and restaurant industry is problematized by employees’ unwillingness or fear to take action andauthorities, often inadequate, control possibilities.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med personalchefer och personalsekreterare anställda vid kommunala förvaltningar i en medelstor svensk kommun. Eftersom det finns en skillnad i den hierarkiska ordningen har komparativ analys använts, där de två yrkesgrupperna jämförs med varandra.   Lojalitet är ett svårdefinierat begrepp. I arbetslivet kan lojalitet komma att te sig i många olika former, bland annat som handling, attityd eller mer formellt utifrån lojalitetsplikten. Även begreppet arbetsvillkor kan innehålla mycket i sin definition, men i denna studie har arbetsvillkoren avgränsats till att uppmärksamma två delar, där den ena delen är organisatorisk styrning och den andra delen psykosociala aspekter. Tidigare forskning om kopplingen mellan arbetsvillkor och lojalitet är smal, men den forskning som finns visar bland annat på att mellanchefer inom den kommunala vården visar lojalitet till politiska beslut, eller förvaltningsbeslut trots att dessa beslut kan medföra att högre krav ställs på deras arbete. Resultatet av denna studie visar på att det finns en koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor, där den organisatoriska styrningen, psykosociala aspekter och lojalitet har en påverkan på varandra. Det insamlade materialet visar att den organisatoriska styrningen påverkar personalchefernas och personalsekreterarnas arbetsvillkor såtillvida att de ges stor handlingsfrihet till att själva planera sitt arbete, samtidigt som det ställs höga krav på dem. Resultat visar även på att ju högre egenkontroll respondenterna har, desto lättare har de för att visa lojalitet till organisationen. Likaså tyder resultatet på att lojalitetsplikten är en viktig länk mellan krav och lojalitet. Det empiriska materialet visar också på att det inte finns några större skillnader i upplevelsen av lojalitet mellan personalcheferna och personalsekreterarna, men att det finns skillnader i upplevelsen av arbetsvillkor, där personalcheferna har större krav på sig att hålla sig till de ekonomiska riktlinjerna. Slutligen visar resultatet på att fem lojalitetsformer kan uppmärksammas.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen. Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans. Kontroll- och oberoendevariablerna mäter bakgrund, familjesituation samt arbetsförhållanden. Analyserna består av medelvärdesjämförelser, korrelationer samt multipel regressionsanalys. Resultat/slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen av denna studie är att den faktor som inverkar mest negativt på livsbalansen hos den lönearbetande populationen är om den anställda har personalansvar eller inte. Resultatet av studien visar även en negativ inverkan på livsbalansen för anställda som har barn. En positiv inverkan på livsbalansen är om den anställda har möjlighet att påverka arbetets tempo. Genom denna studie kan även slutsatsen dras att chefsnivå inte har någon inverkan på livsbalansen. / Purpose: Todays changed work-life has caused a number of changes to the wage-earning population in Sweden, regarding everything from time, space and availability in increasingly flexible working conditions. The purpose of this study is to examine a number of factors in the changed work-life that may have caused an impact on the life balance of the wage-earning population. The study also examines whether there are differences between managers and other employees' work-life balance, and also if the manager's level in the hierarchy affects life balance. Methodology: The data used in this quantitative study is taken from the European Social Survey of 2010. Study is based on a Swedish population consisting of 832 wage-earning respondents. The dependent variable is an index measuring life balance. The control and independent variables measures the background, family situation and working conditions. The analyzes consist of mean comparisons, correlations and multiple regression analysis. Results: The main conclusion of this study is that the factor that has the largest impact negatively on work-life balance of the wage-earning population is whether the employee is responsible for supervising other employees or not. Results of the study also shows a negative impact on work-life balance for employees who have children. A positive impact on work-life balance is if the employees are allowed to choose/change pace of work. influence the work. Through this study can also be concluded that the managerial level has no impact on work-life balance.

Barn i Nepal kan ses som en särskilt utsatt grupp då en av landets utmaningar är att hantera de barn vars levnadsförhållanden kränks och därmed placeras på barnhem (Conley Wright et al. 2014, s. 135). Då personal på barnhem arbetar med en målgrupp som lever med social pro- blematik kan det ses som viktigt att fokusera på deras perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka personalens arbetssituation på ett barnhem i Nepal. Studien har en etnografisk ansats och är baserad på såväl observationer som intervjuer av personal på ett barnhem. Vid bearbetning och analys av materialet har analysmetoden grounded theory tillämpats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Meads (1976) teoribildning symbolisk interaktionism samt Durkheims (1978) definition av begreppet socialisation. Resultaten har analyserats uti- från dessa teoretiker samt den forskning som presenteras. Studiens resultat visar att persona- len definierar sig själva och varandra utifrån familjeroller och att arbetet till stor del influeras av denna rolluppsättning. Resultaten visar att det finns en koppling mellan personalens roller och arbetsfördelning på barnhemmet, där dessa komponenter ständigt påverkar varandra. Vi- dare visar resultaten att personalens arbete till stor del grundar sig i att socialisera samt eta- blera flickorna i samhället och att deras arbete påverkas av yttre faktorer från samhälleliga normer. Slutligen lyfter resultaten fram betydelsen av den samhällsstruktur och hur de förut- sättningar som finns inom Nepal påverkar barnhemmets utformning.

Barnmorskor har i sitt yrkesansvar att främja amning. Amning anses med all tillgänglig evidens vara det bästa sättet att ge nyfödda och barn upp till 6 månader, näring. Det är väl känt att bröstmjölk är den bästa maten för små barn eftersom den är anpassad efter barnets individuella behov. Barnmorskor på BB har en viktig roll eftersom det är de som möter familjer under de första dygnen när amningen ska komma igång. Syftet med detta arbete var att belysa barnmorskors erfarenhet och förutsättningar som amningsrådgivare. Sju barnmorskor från tre olika BB-avdelningar i Mellansverige har intervjuats. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har använts. Intervjuerna utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. I innehållsanalysen identifierades tre huvudkategorier; Att ge amningsvägledning – individuella förmågor och professionella relationer, Att samspela med familjen samt Att verka i en organisation. Informanterna uttryckte att amningsvägledning var intressant, komplext och viktigt i arbetet som barnmorska. Amningsvägledning kunde stundtals vara svårt att hinna med, särskilt under dagpassen. Föräldrars förväntan och förkunskap påverkade barnmorskans arbetssätt. Språk och deltagande i amningsutbildning var två faktorer som avgjorde hur individanpassning och samspel med föräldrarna kring amningsvägledning, utföll. Resultatet visade att samtliga barnmorskor ansåg att det fanns brister i tid och bemanning som gjorde att det kunde vara svårt att leva upp till de krav som ställs utifrån kompetensbeskrivningen. Slutligen framkom att bemanningen skulle behöva ökas, IT-stöd förbättras och samspelet med föräldrarna säkerställas. Chefer bör tänka på att säkerställa barnmorskors arbetsmiljö och tillgodose kontinuerlig lärande. Amningsvägledning för, blivande och nyblivna föräldrar, på alla nivåer behöver förbättras för de som inte talar flytande svenska, för att säkerställa att alla får rätt till information.

Studiens utgångspunkt var ett intresse för work-life balance (WLB) och vilka förutsättningar behövs för att nå en balans mellan privat- och arbetsliv. Enligt forskning har antal arbetstimmar en direkt inverkan på individens WLB. Egenföretagare arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka än anställda men studier visar att de paradoxalt har högre arbetstillfredsställelse än anställda. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning gällande WLB hos egenföretagare. Tidigare forskning beskriver att några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå WLB är att kontrollera upplägget av sin tid, att vara flexibel i sitt arbete, att själv ha kontrollen samt att nå en jämn fördelning av tiden mellan privat- och arbetsliv. Krav som studien ställde på respondenterna var att de aktivt har valt eget företag som organisationsform efter att tidigare varit heltidsanställda i minst tre år, ha detta som primära inkomstkälla samt inga anställda i företaget. Intresset för studien lades på vilka WLB-faktorer som motiverar till att starta eget samt vilka WLB-faktorer egenföretagare når. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att WLB-faktorerna som motiverar individer till att starta eget företag är att få kontroll över sin framtid, beslutsfattande, sina arbetsvillkor och sin tid samt flexibilitet, personlig och karriärmässig utveckling, potential till att tjäna mer pengar och att ett tillfälle gavs. Resultatet visar vidare att den enda WLB-faktorn egenföretagare når är kontroll.

Uppsatsen syftade till att belysa svenska socialarbetares reflektioner kring sin närmsta chefs ledarskap och dess betydelse för sina arbetsvillkor. Två socialarbetare, verksamma inom enhet för barn- och ungdomsvård, intervjuades. Informanterna beskrev att en chef som var lyhörd, tydlig i sin kommunikation och aktivt visade ett intresse för de anställdas välmående påverkade deras arbetsvillkor positivt. Likaledes upplevde informanterna att en chef som var otydlig i sitt sätt att förmedla information, visade oförståelse för sina anställdas behov och som inte gav tillräckligt med socialt stöd påverkade deras arbetsvillkor negativt. Detta var i paritet med resultat från tidigare studier. Vikten av att framtidens socialtjänst fokuserar på utvecklingen av ett ledarskap som är gynnsamt för socialarbetares arbetsvillkor diskuterades. / The aim of this study was to investigate how social workers reflect on the leadership of their closest manager, and the significance of leadership in relation to their working conditions. Two social workers, working in child welfare social services, were interviewed. The informants described that a manager who was responsive to the needs of their employees, was clear in his/her communication, and showed an active interest in the wellbeing of the employees influenced their working conditions positively. Furthermore, the informants experienced that a manager who communicated in an unclear way, showed a lack of understanding of the needs of the employees, and did not give enough social support negatively influenced their working conditions. These results were in parity with earlier studies. The importance for future social services to focus on the development of a leadership favorable for the working conditions of social workers was discussed.

Socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga i socialtjänsten är ett ständigt aktuellt ämne. Det är hög arbetsbelastning och många krav som den enskilde ska hantera. Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares arbetsvillkor inom utredning barn och unga och vilka utmaningar de möter i sitt arbete. Hur hanterar socialsekreterarna utmaningarna samtidigt som de ska jobba för barnens bästa. Studien baserades på intervjuer utifrån en kvalitativ metod med krav-kontroll-och stödmodellen som teoretiskt perspektiv.Resultatet visade att socialsekreterarna hade många krav att hantera i sitt arbete som de inte alltid kunde påverka. Socialsekreterarna fann dock stort stöd i kollegor och blev stärkt i det. Det är tydligt att arbetsvillkoren behöver förbättras för socialsekreterare för att skapa en hållbar arbetssituation. / The social secretary's working conditions in the investigation of children and young people in the social services is a constantly current topic. There is a high workload and many requirements that the individual must handle. The purpose of the study was to investigate social workers' working conditions in investigating children and what challenges they face in their work. How do the social secretaries handle the challenges while at the same time working for the best interests of the children and young people. The study was based on interviews based on a qualitative method with the requirements-control and support model as a theoretical perspective.The results showed that the social secretaries had many demands to deal with in their work that they could not always influence. However, the social secretaries found great support in colleagues and were strengthened in it. It is clear that working conditions need to be improved for social workers in order to create a sustainable work situation.

Denna studie handlar om socialarbetares egna uppfattningar kring reflektion i deras dagliga arbete i socialtjänsten. Syftet med studien är att undersöka reflektionens betydelse inom socialt arbete i socialtjänsten. Studien har en abduktiv ansats och är genomförd med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet som har analyserats består av sex intervjuer med sex socialsekreterare/biståndshandläggare inom socialtjänsten i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram kring begreppet reflektion. Studiens resultat visar att reflektion kommer till uttryck på flera olika sätt i det dagliga arbetet och är en naturlig och viktig del i intervjupersonernas arbetsdag. I det praktiska arbetet sker en ostrukturerad reflektion; på egen hand och spontant tillsammans med kollegor eller mer strukturerat; vid inplanerade tillfällen under ledning till exempel i handledning och möten. Vidare framkommer det i resultatet att innebörden av reflektion handlar om ett lärande och ett välmående i arbetet. Intervjupersonerna beskriver att reflektion behövs då det sociala arbetet är komplext och känsloladdat samt att varje klient och dess problematik är unik.

<p>Tidningstjänst i Karlstad med omnejd har till uppgift att distribuera ut morgontidningar till prenumeranter vilket utförs av 98 ordinarie anställda tidningsbud. I den här uppsatsen är det just intresset för buden och deras arbetssituation som undersökningen handlar om. Utgångspunkten för studien, vilken genomfördes senhösten 2004 var ett stort antal teorier inom skilda områden så som arbetsvillkor och sömn. Med hjälp av teorierna skapades några av de kategorier och frågor som ställdes i de olika metoder vilka användes för att kunna besvara undersökningens frågeställning med tillhörande delfrågor. Metoder vilka tillämpades var observation, intervju och enkät vilka gav möjlighet att uppfylla syftet med studien. Syftet var att försöka uppleva, beskriva, förklara och förstå tidningsbudens arbetssituation samt lämna förslag på konkreta åtgärder för att försöka få rätsida på eventuella brister i tidningsbudens arbetssituation.</p><p>Undersökningens resultat visade bl.a. att budens sociala nätverk bidragit till en anställning påbörjats liksom ekonomiska incitament. Även om flertalet värderar arbetstiden högt tycks det vara allt för jobbigt i längden att också behöva arbeta på lördagarna vilket återspeglar sig i personalomsättningen som uppgår till 19 procent. Bland de förslag respondenterna lämnar för att reducera denna siffra kan nämnas att en förbättrad introduktion måste till och att personalen uppmuntras för sin arbetsinsats i större grad. En stor del av arbetstiden arbetar buden i ensamhet. Detta då 66 procent har en social kontakt från noll till fem procent av arbetstiden. Denna ensamhet verkar dock en klar majoritet (96 %) uppleva som positiv. Arbetet som bud tycks även gå att kombinera med det övriga livet. Framförallt verkar kvinnor ha väl utarbetade strategier för att exempelvis ekvationen arbete/familj ska få sin lösning. Det verkar även som om buden har en utarbetad sömnstrategi. Detta då sju av tio bud sover två gånger per dygn. Dock sover fyra av tio bud under sex timmar per dygn vilket påverkar hälsan negativt, exempelvis har denna grupp koncentrationssvårigheter.</p><p>Arbetsvillkoren utmärks av höga krav, hög egenkontroll och ett högt socialt stöd vilket gör att majoriteten av buden har de bästa jobben, kollektivt aktivt arbete (33 %) medan 13 procent har de sämsta jobben, isolerat högstressarbete. Tidningsbudens fysiska hälsa talar om att ryggbesvär är vanligast (73 %). Oavsett värkproblem besväras 93 procent av värk. Den psykiska hälsan tycks vara något bättre då 89 procent uppvisar psykosomatiska besvär exempelvis huvudvärk. En del av tidningsbudens ohälsa, framförallt de fysiska besvären kan avhjälpas med de arbetshjälpmedel som erbjuds. Dock visar resultatet att som bäst 57 procent använder sig av handskar i arbetet. Att hjälpmedlen används i begränsad omfattning syns också i siffror över sjukfrånvaron. Detta då 21 procent av buden varit sjukfrånvarande minst två gånger under det senaste året vilket bl.a. kan ha orsakats av ryggbesvär (80 %). Samtidigt kan det konstateras att 46 procent av buden varit sjuknärvarande under motsvarande tidsperiod. Vanligen går man till arbetet trots psykosomatiska besvär (92 %). Resultaten visar också att mer än vart fjärde bud (26 %) har varit utsatt för hot och våld. En möjlighet för att minska risken skulle kunna vara dubbelbemanning samt att utbildning gavs om hur man hanterar hot och våldssituationer. Av de vilka drabbats är det vanligt att man efter händelsen i första hand fått hjälp från arbetsledningen (63 %) samt arbetskamraterna (38 %). Dock visar det sig att över hälften (56 %) inte fått någon hjälp alls. I denna grupp hade 20 procent sömnsvårigheter. För dem vilka fick hjälp hade ingen sömnsvårigheter.</p><p>Utifrån resultaten vilka gäller för tidningsbuden i Karlstad med omnejd kunde undersökningens frågeställning besvaras. Detta resulterade i att undersökningens syfte kund uppfyllas. Sammantaget ger uppsatsen en röst åt dem vilka arbetar som tidningsbud och hur de förstår sin arbetssituation samt livstillvaro.</p>