Världen genomgår ett skifte mot ett mer tjänsteorienterat samhälle och det intellektuella kapitalets värdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets värdeskapande. Forskare inom området har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjänsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jämförelse mellan professionella tjänstebolag, varför denna studie kommer att göra en jämförelse mellan revisionsbyråer och arkitektbyråer.Syftet med studien är därför att förklara två olika professionella tjänsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig åt i förhållande till varandra på grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nämnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär med både en jämförande- och tvärsnittsdesign. Datainsamligsmetoden var webbaserade enkäter som skickades ut till 499 arkitekt- och revisionsbyråers kontorschefer. Som stöd för utformningen av enkäten gjordes en pilotstudie på en verksam arkitekt för att testa relevansen och tydligheten i enkätens frågor och påståenden. Hypoteserna som formulerades byggde på samband, varför författarna valde att använda korrelationstest och multipel regressionstest vid hypotesprövning.Resultatet av studien är att det förekommer både likheter och skillnader mellan branscherna. Främst visar dock resultatet att tidigare påståenden som talar om att det finns generella mönster för professionella tjänsteföretag inte stämmer.Skälet till att undersöka resursomvandlingar och dess påverkan av branschspecifika egenskaper är för att förädlingen av en resurs till en annan, alltså en resursomvandling, tydliggör värdeskapande i ett företag. En insikt i ett bolags värdeskapande är således av strategisk relevans. Denna studie kan även med sin jämförande design motbevisa tidigare forsknings påstående om generella resursomvandlingar inom professionella tjänsteföretag.

I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. Därav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn på skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att skolhusen inte ser ut så idag.

Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter. / The study is based on a comparative measurement of the viewpoint on interior qualities in a home of respectively architects, estate agents and potential house buyers. The study explains the less obvious elements in a house where the perspectives could differ. The research is based on interviews with business people and surveys to architects, estate agents and house buyers. The result shows a clear and distinct difference in such a viewpoint between architects, estate agents and house buyers. Keywords: Co-operative apartment, New production, Architectural qualities, Architect, Estate agent, Buyer, Condominium owner, Tenement building, Apartments.

No description available.

Skolans utformning utvecklades genom tomtens form och förutsättningarna runtomkring. På den östra sidan brusar en kraftig trafikled och på den västra sidan öppnar den sig mot staden. Därmed rör sig byggnaderna längs platsens östra sida för att stänga ute bilarnas oljud och öppna upp skolgården mot Henriksdalshamnen och Anders Franzéns park. Anders Franzén var en marintekniker och amatörforskare som år 1956 upptäckte regalskeppet Vasa. Jag har döpt skolan efter Franzén för att knyta an till den intilliagnde parken och för att inspirera barnen att upptäcka världen. I den norra byggnaden finns årskurs tre till sex samt utrymmen för de estetiska ämnena. I den östra byggnaden finns förskola och årskurs ett och två samt matsal och terass på övervåningen. I tomtens södra del finns idrottshallen en bit bort från skolan för att göra det möjligt för allmänheten att använda den på kvällar och helger. Idottshallen är till hälften nedgrävd med skolgård på taket som man kan nå genom en större trappa eller hiss. Alla klasser har sin egen dörr för att skapa en trygghet när man kommer till skolan som innebär att man känner alla som man delar kapprum med och för att skapa en möjlighet för eleven att påverka den egna hemvisten. Skolgården verkar samlande för skolan som sträcker sig längs tomten och slingrar sig likt Anders Franzéns park. På skolgården finns bland annat en klättervägg, grönytor, basketkorg och gungor. Det finns även terasser utrustade med odlingsmöjligheter, bikupor och solceller tillgängliga för undervisning och övervakade lekar. Vid idrottshallen finns parkering för bilar och utrymmet för leveranser ligger i anslutning till matsalen i den mellersta byggnaden. Cykelparkeringar finns utspridda över hela tomten i närheten av entréer. / The school's design was developed through the shape of the site and the conditions surrounding it. On the east side there is a loud highway with a lot of traffic meanwhile the west side opens up towards the city. Thus, the buildings move along the eastern side of the site to shut out the noise of the cars and opens up towards Henriksdalshamnen and Anders Franzén's park. Anders Franzén was a marine technician and amateur researcher who discovered the regal ship Vasa in 1956. I have renamed the school after Franzén to connect with the neighboring park and to inspire the students to discover the world. In the northern building there are students in the third to sixth grade and spaces for the aesthetic subjects. In the eastern building there is a pre-school, first and second grade students as well as the dining room and the main terrace upstairs. In the southern part of the site there is a sports hall which is a bit further away from school in order to invite the public to use it during the evenings and weekends. The sports center is half buried with the schoolyard continuing up on the roof which can be reached by a larger staircase or an elevator inside the building. All classes have their own front door to create a sense of belonging when you come to school, which means that you know everyone who shares your coatroom and also to create an opportunity for the student to influence the classroom. The schoolyard gathers all of the pupils and stretches along the plot in a manner inspired by Anders Franzén's park. The schoolyard includes a climbing wall, green spaces, a basketball court and swings among else. There are also terraces equipped with growing facilities, hives and solar cells available for teaching and supervised games. At the sports hall there is parking for cars and the space for deliveries is located close to the dining hall in the middle building. Bicycle parking is spread throughout the plot near the entrances.

Denna studie syftar till att undersöka hur människor som skapar och implementerar AI-algoritmer förhåller sig till etiska dilemman som de möter i samband med sitt arbete. Målet var att fastställa vilka etiska dilemman som finns, svårigheter och åsikter kopplade till dessa samt hur de kan hanteras. Studien bygger på 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med IT-arkitekter som berörs av AI i sitt dagliga arbete, samt en litteraturgenomgång. Litteraturgenomgången tydliggör begreppen: AI, AI-algoritmer och etik, redogör för fastställda etiska principer kopplade till AI och beskriver människans relation till AI och etik. Intervjuerna ämnar att upplysa om hur arbetet ser ut i praktiken och förklara hur etiska dilemman kan förekomma vid skapandet och implementeringen av AI-algoritmer, resultatet analyseras utifrån litteraturgenomgången. Resultatet visar att människan har en viktig, men samtidigt svår roll när det gäller att ta hänsyn till etik i samband med sitt arbete. De etiska principerna är alla av stor vikt och intresse, de skiljer sig dock från varandra i förhållande till komplexitet och relevans. Människan bakom maskinen är medveten om svårigheterna med sitt dagliga arbete och försöker efter bästa förmåga tillämpa samtliga etiska principer i det. Det är idag inte möjligt att fullkomligt följa de etiska principerna. Detta skapar ett behov av beslutsfattande gällande till vilken grad teknologins effektivitet kan utnyttjas utan att skapa allt för stora etiska risker i samhället.

Purpose: The purpose of the study is to identify communication problems in the planning process between the architect and the structural engineers in building framework of wood and concrete structures in multi-storey buildnings and investigate the causes of these problems. Wooden frames in multi-storey buildings is on rising and challenges the dominant concrete frames. Difficulties in cooperation between disciplines can not be underresimated, especially in complex projects. Communication is a complex process and the key to project performace. Method: The study consists of a qualitative approach. The used methods are interviews and literature studies. The interview method is based on people's experiences and opinions. The interviewed respondents are architects and structural engineers, all of whom have worked in planning process of both concrete and wooden frames. Literature studies have contributed to a deeper understanding of the subject as well as information about the current research front. Findings: Misunderstandings in written communication and undocumented conversations are communication problems that most of the architects and structural engineers experienced. Communication problems are caused by lack of time and stress. Collaboration between the various disciplines can be adversely affected when there is no understanding of the other parties. The communication problems that have been experienced in the planning process are general and usually not affected by the choice of frame. Lack of knowledge, on the other hand, has been perceived as an additional communication problem regarding the planning process of wooden multi-storey buildings. Experience is a reason for this. Differences in communication are not affected by the choice of frame, however the communication frequency has increased. Implications: To achieve effective communication in the planning process meetings with protocol are to prefer. The lack of knowledge in the construction of high-rise buildings in wooden frames are based on the difficulty of finding experience. An increased communication frequency has been a fact because the innovation of wood frames. Future recommendations are to investigate and propose solutions to the communication problems and implement solutions to the industry. Limitations: The results of the study are limited to the architects and the structural engineers perspectives although the planning process in fact involves more parties. Collected data is based on the respondents personal opinions and experiences, therefore the results can not be determined as a general perception for all those with the same profession. Keywords: Architect, constructor, communication, planning process, wooden frame, concrete frame, communication problem, multi-storey house.

BIM står för Building Information Modeling. Det är en ny teknik för att konstruera en virtuell modell av en byggnad i digitalt format. De stora fördelarna med BIM är att alla komponenter som läggs till i modellen innehåller information. Av informationen genereras automatiskt de handlingar och listor som behövs. Dessutom fås presentationsmaterial i form av 3D-modeller utan något extra arbete. Undersökningen behandlar ett företag och varför de inte genomfört en övergång från 2D-CAD till BIM och syftet är därför att visa dem vilka effektiviseringsmöjligheter som finns.

Hur människor uppfattar rumsligheter är komplext. Människor baserar det upplevda rummet på professionell expertis, erfarenheter och vilket visuellt kommunikationsverktyg som rummet presenteras med hjälp av. Studiens syfte är att undersöka hur den visuella kommunikationen mellan arkitekter och kunder ser ut, hur arkitekter och kunder uppfattar rumsligheter, hur uppfattningen skiljer sig åt och om kommunikationen däremellan kan underlättas med hjälp av realtidsvisualisering (VR). Dessutom undersöker examensarbetet hur en sådan visuell kommunikation skulle kunna gå till och hur detaljerad en VR-modell behöver vara. Spelmotorn Unity och VR-plattformen HTC Vive används för att producera och driva interaktiva VR-modeller. Studien undersöker hur dessa kan användas som ett visuellt kommunikationsverktyg mellan arkitekter och kunder för att utveckla kommunikationen dem emellan. Litteraturen visar på tydlig klyfta i kommunikationen mellan arkitekt och kund där information går förlorad. Genom användandet av realtidsvisualisering hävdas det att kommunikationen kan underlättas och en ökad förståelse av rymd och skala uppnås. I studien testas tre VR-modeller med tre olika detaljnivåer på respondenter, tre arkitekter och två kunder. Efter testet intervjuas personerna om deras erfarenheter och rumsliga upplevelse för de olika modellerna. Intervjuerna pekar på att den skillnad i rumsuppfattning som finns mellan arkitekt och kund kan överbryggas med hjälp av VR som kan konkretisera arkitektur och medför att alla kan förstå rumsligheter på sina egna villkor. Undersökningen visar att VR är ett användbart visuellt kommunikationsverktyg. Inte bara som barriärbrytande mellan arkitekt och kund utan även som en integrerad del av den iterativa designprocessen. / How people perceive space is a complex thing. People base the perceived space on professional expertise, experiences and what visual communication tools the room is presented with. The purpose of the study is to investigate the visual communication between architects and clients; how architects and clients perceive spatial characteristics and how the perception differs and whether communication between them can be made easier using real-time visualization (VR). In addition, the study investigates how such communication could go and how detailed a VR model needs to be. The game engine Unity and VR-platform HTC Vive are used to produce interactive VR models and investigate how these can be used as a visual communication tool between architects and clients to improve the communication between them. The literature shows a clear gap in the communication between architects and clients where information is lost. Using real-time visualization, the communication can be eased, and an increased understanding of space and scale achieved. In the study, three VR models are tested with three various levels of detail on respondents, three architects and two customers. After the test, the respondents are interviewed about their experiences and space perception of the different models. The interviews show that the difference in space perception between architect and client can be overcome using VR that can show architecture and allow everyone to understand spatiality on their own terms. The investigation shows that VR as a visual communication tool is useful. Not only as barrier-breaking between architects and clients, but also as an integral part of the iterative design process.

Tidigare forskning har attribuerat fragmenteringen i byggbranschen till effektivitets- och produktivitetsproblem inom byggandet. Den vertikala fragmenteringen avser skedesuppdelningen av den totala byggprocessen; medan den horisontella fragmenteringen avser mångfalden och ansvarsuppdelningen av aktörer i respektive byggskede. BIM (Building Information Modeling) har utifrån olika integrationsaspekter lyfts fram som medel för att överbrygga fragmenteringsproblematiken. Det är i projekteringen, bland arkitekter och andra tekniska konsulter som BIM används som mest i Sverige. Men hur betraktar, förstår och uppfattar användarna i sina roller BIM som integrator av skeden (vertikalled) och aktörer (horisontalled) i en fragmenterad byggbransch? Målet med examensarbetet är att med utgångspunkt från vad litteratur om fragmentering, integration och BIM föreslagit, analysera hur BIM utifrån arkitekters upplevelser och föreställningar kan möta problem grundade i en fragmenterad byggbransch. Mot bakgrund av resultaten diskuteras även vilken betydelse som användningen av BIM som integrator skulle kunna ha, eller få, för arkitektens roll och dess möjliga förändring. Arbetet har en kvalitativ ansats. Inledningsvis genomfördes litteraturstudier med fokus på hur tidigare forskning adresserat byggbranschens fragmentering och BIM som möjlig integrator. Därefter genomfördes en intervjustudie med åtta svenska arkitekter med erfarenhet av att använda BIM i sitt arbete. Under intervjuerna fördes samtal kring hur och i vilken utsträckning som arkitekterna använde sig av BIM och hur de upplevde att BIM påverkat samarbetssituationer mellan dem och andra projektörer, byggentreprenörer och beställare, ur horisontella och vertikala perspektiv. Den så kallade BIM-trappan användes som diskussionshjälpmedel vid genomförandet för att fördjupa samtalen. Resultaten visar att de medverkande arkitekterna upplever att BIM-användningen leder till ökad kommunikation och förståelse, en gemensam orienteringspunkt, överblick, konflikthantering och kontakt med olika aktörer inom byggandet. I litteraturen samlades möjligheter (appliceringsområden) med BIM som integrator, vilka återfanns bland de samlade intervjusvaren. Genom litteraturstudierna identifierades nio fragmenteringsproblem och deras horisontella och vertikala uttrycksformer. Tolkningar av respondenternas beskrivna upplevelser visar att BIM användes och upplevdes bemöta problemet konflikter och klanderkultur i båda fragmenteringsleden: horisontellt genom att delande, utbytande och visuell presentation av information upplevs bidra till en attitydförändring gentemot arkitekter, och vertikalt genom att kollisionskontroll av byggnadskomponenter medfört givande diskussioner med alla projektinvolverade och minskade fel i produktionsskedet. För de övriga åtta problemen förefaller BIM bemöta fragmenteringsproblematiken i horisontalled i större utsträckning än i vertikalled. Resultaten föreslår att en orsak kan vara att arkitekterna inte upplever några tydliga incitament till att använda BIM som integrator i vertikalled, då de inom ramen för sin yrkesroll inte har samma kunskapsutbyte med aktörer i produktionen som de har med aktörer i projekteringen. Ur ett arkitektperspektiv verkar BIM som integrator alltså stötta rollen inom ramen för de förväntningar som finns på rollen idag. Respondenterna tror att BIM kommer att vara en del i utvecklingen av rollen och att BIM-utvecklingen förmodligen kommer att öka i framtiden. Hur rollen kommer att fortsätta utvecklas eller stöttas av BIM i framtiden är dock inget som kan besvaras genom det här examensarbetet. Som förslag på vidare studier kan BIM-användningens betydelse för förändring av arkitektrollen ur ett rollteoretiskt perspektiv undersökas, samt hur andra aktörer i olika skeden av byggprocessen uppfattar BIM som integrator. Kanske kan BIM-användningen även förknippas med förändring av andra yrkesroller? Även en undersökning med arkitekter från länder med annan rollkontext än den svenska hade varit av intresse att undersöka. / Previous research has attributed fragmentation in the construction industry to efficiency and productivity problems in construction. The vertical fragmentation refers to the division of stages within the entire construction process, while the horizontal fragmentation refers to the diversity and division of responsibilities of actors in each construction phase. Based on various integration aspects, BIM (Building Information Modeling) has been presented as a means of bridging the fragmentation problem. It is in the design phase, among architects and other technical consultants, that BIM is used most in Sweden. But how do users in their roles view, understand and perceive BIM as an integrator of phases (vertically) and actors (horizontally) in a fragmented construction industry? The aim of the thesis is to, based on what literature on fragmentation, integration and BIM has presented, analyse how BIM can meet problems grounded in a fragmented construction industry according to architects’ experiences and ideas. In light of the results, the thesis discusses what significance the use of BIM as an integrator could have for the architect's role and its eventual change. The study has a qualitative approach. Initially, literature studies were conducted with a focus on how previous research has addressed the fragmentation of the construction industry and BIM as a possible integrator. Subsequently, an interview study was conducted with eight Swedish architects with experience of using BIM in their work. During the interviews, conversations were held about how and to what extent the architects used BIM, and how they felt that BIM affected collaborative situations between them and other designers, contractors, and clients, from a horizontal and vertical perspective. The so-called BIM-staircase was used as an aid for discussion, to deepen the conversations. The results show that the participating architects feel that the use of BIM leads to increased communication and understanding, a common orientation point, overview, conflict management and contact with various actors in the construction industry. Opportunities (application areas) with BIM as integrator were gathered from the literature, which were found among the collected interview results. The literature studies identified nine fragmentation problems and their horizontal and vertical forms of expression. Interpretations of the respondents' described experiences show that BIM was used and experienced to address the problem of conflict and blame culture in both fragmentation stages: horizontally, the participants experienced sharing, exchange and visual presentation of information which contributed to a change of attitude towards architects, and vertically they experienced that collision control of building components led to fruitful discussions with all project-involved with reduced errors in the production phase as consequence. For the other eight problems, BIM seems to address the fragmentation problems horizontally to a greater extent than vertically. The results suggest that one reason may be that the architects do not experience any clear incentives to use BIM as an integrator vertically, as within the framework of their professional role they do not have the same exchange of knowledge with actors in production as they have with actors in design. From an architect's perspective, BIM as an integrator thus seems to support the role within the framework of the expectations that exist for the role today. The respondents believe that BIM will be part of the development of the role and that BIM development will probably increase in the future. How the role will continue to be developed or supported by BIM in the future, however, is not something that can be answered through this thesis. As a proposal for further studies, the significance of BIM use for changing the architect's role from a role-theoretical perspective can be examined, as well as how other actors at different phases of the construction process perceive BIM as an integrator. Perhaps the use of BIM can also be associated with change in other professional roles? A study with architects from countries with different role contexts than the Swedish one would also be of interest to investigate.