I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants

Bakgrund: Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är tillfredställande på arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska arbetsmiljöfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara för bestäms tidigt i byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljölagen beskriver vilka uppgifter och ansvar som åligger byggherre och projektörer som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling där arkitekter och andra projektörers ansvar för att beakta arbetsmiljöaspekten har ökat. Ett ansvar där deras insatser ofta är begränsade. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Metod: Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen.   Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmiljö, företagshälsa, checklista. / Abstract Background: The employer has the overall responsibility that the work environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical working environment factors which the employer has the responsibility for are determined early in the construction process, in the planning and design stage. Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the property developer and design engineers, how the work environment should be considered and who is responsible for the construction process from design to operation stage. The literature describes a development in which architects and other property developers responsibility to take into account the working environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often limited. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning and design of new office workplaces. Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly working engineers and architects. Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a situation where the knowledge of work environment legislation of architects are perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) are presented in the thesis and are recommended as tool to be used. Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work Environment Legislation (Arbetsmiljöverket), construction work environmental coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction process. Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational Health Service, Checklist

Idag ställs höga krav på gott inomhusklimat och tillfredsställande termisk komfort. Tack vare flera tekniska innovationer går det att möta dessa behov, men detta medför att installationssystemen i dagens flerbostadshus tar allt mer plats. Samtidigt som tekniken får ta mer och mer plats har utvecklingen på projekteringssidan gått i en helt annan riktning. Arkitekten har istället kommit att bli en av de många konsulter som specialiserar sig på sin del av projektet (Östnäs, 1984). Att dessa utvecklingar skett åt olika håll skapar ett kunskapsgap mellan teknikkonsulter och arkitekter i dagens byggprojekt. 54% av respondenterna i denna studie, uppger att kunskapsgapet mellan A och VVS är så stort att det skapar problem i projekteringen och 35% av respondenterna anger att det ofta bidrar negativt till slutresultatet i form av nödlösningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka om samordningen mellan arkitekt och VVS-projektör kan förbättras genom att överbrygga installationskunskap. Studien begränsas till att omfatta enbart samordning mellan Arkitekt och VVS-projektör och avgränsas alltså mot övriga projektörer i ett byggprojekt. Undersökningen fokuserar på samordning i tidigt skede av projekteringen, programskede. Hypotesen är att det generellt finns ett behov av ökad installationssamordning i projekteringen, denna testades genom en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Totalt deltog 99 personer i undersökningen. Med hjälp av statistisk analys i form av hypotestest påvisades att det generellt finns ett behov av ökad samordning, hypotesen gick att bevisa. Utöver det identifierades, med hjälp av hypotestest I, att det behövs en förändring i vilka projektörer som ingår i projektet i programskede. De oftast förekommande samordningsproblemen identifierades genom kvalitativa djupintervjuer med elva verksamma projektörer och två branschexperter. Här framgick att de problem som förkommer i störst utsträckning är storlekar på fläktrum och placeringar av schakt. De problem som medför störst konsekvenser var vertikala utrymmen. Orsaken till uppkomsten av problem menar många är bristande kunskap eller erfarenhet från arkitektens sida. Arkitekter i sin tur uppger att det beror på ändringar i sena skeden från beställarens eller vvs-projektörens håll. Majoriteten hävdar att om vvs-projektören kom in i ett tidigare skede så skulle problemen minska. Därefter utvecklades, under en workshop med 5 deltagande projektörer ett förslag till hjälpmedel. Kontentan från den workshopen var att om vvs-projektören kommer in i projektet i tidigt skede, programskede, så kan rätt förutsättningar sättas tidigt. Förslag om kreativa startmöten uppkom bland annat. Deltagarna var även överens om att det bästa sättet att förmedla installationskunskap är att utbilda, detta dels genom tvärfackliga projekt under arkitektutbildningen, dels genom kurser eller platsbesök för de praktiserande arkitekterna. Ur samtlig insamlad data formades ett hjälpmedel för att möta de identifierade behoven. Detta hjälpmedel blev en checklista för hur möten och konsultation mellan A och VVS ska ske i programskede. Checklistan tydliggör ansvar och förväntningar för båda parter. Detta hjälpmedel testades sedan experimentellt i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget är ett flerbostadshus på fastigheten Kv. Notstället 5 & 6 i Eskilstuna kommun. I programhandlingen, som utgör resultatet av experimentet, presenteras även lösningar för installationssystem. Hjälpmedlets förmåga att möta de identifierade behoven utvärderades med slutsatsen att behoven tillgodoses men att ett kompletterande verktyg för ökad installationskunskap kan behövas. Hjälpmedlet anses inte bekosta projektet på arkitektoniska kvaliteter i så stor mån utan skapat mervärde genom nya innovationer samt att överraskningar undveks. Som forskningsämne har detta projekt väckt stort intresse i branschen. Insikter från denna studie är att tvärfacklig kommunikation och kunskapsöverföring mellan disciplinen generellt är ett intressant ämne att studera. De samlade resultaten från denna studie pekar på att en förändring i arbetsrätt under tidigare skeden i projekteringen är något som bör ske. Detta för att effektivisera projekteringen och säkerställa god kvalitet i slutprodukten, våra flerbostadshus. / Sweden has high statutory standards for inside climate and thermic comfort in buildings. Because of technical advances these requirements can be met, but at a cost. Increasingly effective HVAC and plumbing systems are linked to a larger volume claim for units, pipes and ducts. As the systems grow the design aspect moves in a contrary direction. A direction where the role of the architect has changed to become a consulting part (Östnäs 1984). These diverging developments has triggered a knowledge gap between technical engineers and architects. 54% of respondents on this study claim that this gap causes problems, and 35% claim that it often contributes negatively to the end result in the form of having to resort to last minute solutions. This master thesis aims to investigate if the coordination between architects and HVAC & plumbing engineers can be improved by bridging the knowledge gap. The study is limited to only encompass the coordination between these two groups and leaves out remaining disciplines and parties. The focus of this study is directed to the early stages in the building design process. The hypothesis suggests that there exists a need for further coordination regarding installations design. This has been tested through a quantitative survey consisting of a web form with a total of 99 respondents. This data was then statistically analyzed in the form of hypothesis testing, which concluded there exists a general need for improved coordination. Furthermore, hypothesis test I showed that there is also need for a change regarding which disciplines should be involved in early stages of projects. The most common coordination problems were identified by a quantitative study consisting of interviews with eleven projectors and two branch experts. The two most coveted aspects were the volumetric size of room containing ventilation machinery and the placing of vertical shafts. Where vertical spaces caused greatest consequences. The reason for these problems, according to many, being an acute lack of interdisciplinary knowledge or experience from the architect. On the other hand, architects claim this is due to changes being made in latter stages of projects by other disciplines or the client. The majority claim that a solution is to bring in the HVAC & plumbing engineer in an earlier stage. Following this a workshop including five professionals was carried out to draft up a solution. It established that if the HVAC & plumbing engineer is brought in at an earlier stage it allows for the right conditions to be set. Suggestions regarding creative start up meetings were introduced. Participants agreed that the best way to mediate knowledge about installations is to educate through both interdisciplinary projects at universities, and also through courses or site visits for architects. To meet the identified needs a solution was constructed from collected data. This solution took the form of a checklist to help guide how meetings between the architect and HVAC & plumbing engineer should be carried out in early stages. The checklist clarifies responsibility and expectations for both parts. This solution was then tested through a simulated design project. The project consists of an apartment building property for Notstället 5 & 6 in Eskilstuna municipality. A solution for the installations is presented. The checklists ability to meet the identified needs were concluded to suffice but an additional tool for bridging the knowledge gap further would be beneficial. The use of this solution did not cause any significant negative consequences on the architectural qualities, but created value by discovering new innovative solutions, in addition to preventing unplanned surprises from arising. As a research topic this project has sparked interest in the branch. Insights from this study concludes that interdisciplinary communication and knowledge transfer between disciplines in general is an interesting topic to study.

Utvecklingen av interaktiva visualiseringsverktyg har varit en produkt av de senaste årens teknologiska framsteg. Kommunikation i rörelse är ett angreppssätt som denna studie har i sin undersökning kring klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Syftet med studien är att analysera tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium i gestaltningsprocessen ur ett arkitektoniskt visualiseringsperspektiv. Examensarbetet ska undersöka värdet av interaktiv visualisering och identifiera hindren för dess användning. På så vis tydliggöra möjliga orsaker till varför tekniken inte används inom detta område. Utifrån studiens syfte har detta examensarbete explorativt besvarat forskningsfrågorna med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd i samarbete med Liljewall arkitekter i Göteborg och behandlar bostadsarkitektur. Litteraturstudien visade att kombinationen av rörelse med 3D-visualisering kan stödja användarens kognitiva förståelse för gestaltningsförslaget. Detta blir fördelaktigt när arkitekten kommunicerar gestaltningen till kunden som har en begränsning att uppfatta den tredje- dimensionen ur tvådimensionella-underlag. Det framkom att interaktion var väldigt fördelaktigt när det gäller att förbättra betraktarens uppfattning kring gestaltningen. Studiens metodutformning stöttades av en konceptbild på hur ett interaktivt visualiseringsmedium skulle kunna se ut. Konceptillustrationen användes som stödmaterial under studiens semistrukturerade intervjuer vilket gav respondenterna en tydligare förståelse för visualiseringsmediumets funktionaliteter. Intervjustudien pekade på att interaktiv visualisering kan öka trovärdigheten, tilliten och förståelsen för gestaltningsförslaget vilket betraktas som kritiska faktorer under gestaltningsprocessen. Med hänsyn till den teoretiska bakgrunden och empirin kunde det konstateras att visualiseringen av de mjuka värdena kan ge en träffsäkrare kostnadskalkyl vilket är av värde för beställarens perspektiv - stödjer både förståelsen och gynnar beställarens kostnadsdriva förhållningsätt. Detta kan senare läggas till grund för att hindra ekonomiska påfrestningar i form av korrektionsarbeten. Intervjustudien visade att beställarens begränsade kunskap för verktygets kapacitet och arkitektens svårighet att kommunicera verktygets kapacitet var de stora hindren för tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium. Vidare kunde det konstateras att en tillmötesgående kultur råder bland vissa arkitekter där de vill behaga beställarens kostnadseffektiva agenda till priset av sin gestaltning. Studiens bidrag visar att interaktion inom arkitektonisk visualisering har stor potential till att överbrygga klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Detta utrycks då en praktisk tillämpning kan skapa möjligheten att stödja kommunikationsutmaningen mellan arkitekten och beställaren. På så vis skapas dels en utökad förståelse för gestaltningsförslaget men även mellan de involverade parterna - ett ökat värde i gestaltningsprocessen. / The development of interactive visualization tools has been a product of the technological advances of recent years. Communication in motion is an approach that this study has in its investigation of the gap between the architect and the client in the design phase.   The purpose of the study is to analyze the application of an interactive visualization medium in the design process from an architectural visualization perspective. This thesis will examine the value of interactive visualization and identify obstacles to its use, which illustrates possible reasons too why the technology is not used in this area. Based on the purpose of the study, this thesis has exploratively answered the research questions with the help of a literature study and semi-structured interviews. This master’s thesis has been written in collaboration with Liljewall Architects in Gothenburg and covers building design.   The literature study shows that the combination of movement with 3D visualization can support the users cognitive understanding of the design proposal. This is beneficial when the architect communicates the design to the customer who has difficulty perceiving the third dimension from 2D-drawings. It turned out that interactivity is very valuable when it comes to improving the viewer's perception of the design.   With regard to the theoretical background and empirical evidence, it could be stated that the visualization of the soft values could provide a more accurate cost calculation, which is of value to the customer's perspective. This can later be used as a basis for preventing financial strain in the form of corrective work. The interview shows that the client's lack of knowledge of the tool's capacity and the architect's difficulty in communicating the tool's potential create obstacles to the application of an interactive visualization tool. Furthermore, it can be stated that an accommodating culture prevails among some architects where they want to please the client's cost-effective agenda at the price of their design.   The study's contribution shows that interactivity as a phenomenon in architectural visualization has great potential for bridging the gap between the architect and the client in the design phase. A practical application could create the opportunity to support the communication challenge between the architect and the client while contributing to an increased understanding of both the design proposal and between the parties involved - a beneficial value in the design process.

Byggbranschen anses vara en konservativ bransch både vad gäller teknik och samarbetsformer. Det oerhörda trycket på byggbranschen och det stora antalet byggprojekt som utförs idag gör att en del komplikationer uppstår. Detta kan bl. a. bero på tidsbrist, kompetensbrist och samarbetsproblem. I vissa projekt fungerar samarbetet utmärkt mellan projektets olika parter men i allt för många projekt är samarbetet mellan parterna bristfällig. Detta kan medföra ”onödiga” ekonomiska och eller tidsmässiga konsekvenser. I samhället idag är kommunikation nyckeln till ett lyckat samarbete. Även i byggbranschen belyses kommunikation som en nyckel till ett lyckat projekt. Branschen är i ett läge där denna debatt är intressant men ännu inte riktigt kommit upp på bordet. Vårt mål med projektet är att väcka denna debatt och undersöka hur samarbetet mellan parterna egentligen fungerar, varför det fungerar/inte fungerar och hur det eventuellt kan förbättras. I examensarbetet granskas samspelet mellan de 4 aktörerna Beställare, Projektledare/Byggledare, projekterande Konsult och Entreprenör för att utreda vad som ibland skapar denna kommunikationsbrist och samarbetsproblem. Genom intervjuer och empiriska undersökningar har vi skapat oss en uppfattning om hur parterna uppfattar samarbete och kommunikation i tidigare och nuvarande projekt. Vad har de saknat? Vad tycker de fungerar? Hur skulle de vilja samarbeta och utveckla kommunikation till det bättre? Som en stöttepelare till intervjuerna har en elektronisk undersökning gjorts där 113 svar redovisats, behandlats, analyserats. De som fått tillgång till den elektroniska undersökningen är de företag där intervjuerna gjorts samt tjänstemän från ett ytterligare tiotal olika företag med varierande storlek och omsättning. Utifrån intervjuerna och den elektroniska undersökningen kan vi konstatera att den generella synen mot andra parter i ett byggprojekt är mycket god med några få reservationer. Utefter den frågeställning vi gjorde inledningsvis kan vi nu konstatera att entreprenadform har mindre betydelse för kommunikation och samarbete i ett projekt. Dock har vi kommit fram till att det existerar vissa nyckelord för att uppnå god kommunikation och ett gott samarbete i ett projekt. Nyckelorden vi har kommit fram till är: starten i ett projekt, gemensamma mål, personkemi, beslutskraft, tydlighet och kunskap. / The construction industry is considered to be a conservative industry both in technology and forms of cooperation. The immense pressure on the construction industry and the large number of construction projects that are currently being undertaken in a number of complications arise. This may be due to time constraints, skill shortages and cooperation problems. In some projects the cooperation between the project partners works very well, but in too many projects the collaboration between the parties is inadequate. This can result in "unnecessary" financial and or timing implications. In society today, communication is the key to a successful cooperation. Even in the construction industry communication are highlighted as a key to a successful project. The industry is in a position where this debate is interesting but not yet being highlighted. Our goal with this study is to bring this debate and examine how cooperation between the parties really works, why it works/does not work and how it might be improved. The thesis examines the interplay between the four actors Client, Project Manager/Construction Manager, project planning Consultant and Contractor to investigate what sometimes creates this lack of communication and cooperation problems. Through interviews and empirical studies, we have created an impression of how the parties perceive cooperation and communication in past and current projects. What have they missed? How do they work? How would they like to work together and develop communication for the better? As a mainstay of the interviews, an electronic survey carried out in which 113 responses recorded, processed, analyzed. Those who had access to the electronic survey are companies where the interviews made ​​and officers from an additional ten different companies of varying size and turnover. Based on the interviews and the electronic survey, we can conclude that the general perception to other parties on a construction project is very good with a few reservations. Along the issue we did initially, we can now conclude that the contract form is less important for communication and collaboration in a project. However, we have concluded that there are certain keywords in order to achieve good communication and good cooperation in a project. The key words we've come up with is: the start of a project, shared goals, personal chemistry, decisiveness, clarity, and knowledge.

No description available.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster. / TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.

Suggestion for a new operahouse in stockholm, förslag på nytt operahus i stockholm. Stockholmsoperan.