Nya hot gör sig ständigt påtagliga där asymmetriska inslag blir alltmer förekommande. Luftmakt finns idag som ett kraftfullt maktmedel i de allra flesta stater men det finns få luftmaktsteorier ämnade för kvantitativt underlägsna stater. Luftmaktsteorier är relevanta för staters luftmaktsstrategier då teorier skänker svar till varför vi utbildas och tränas på ett visst sätt. The Underdog´s model, en luftmaktsteori gällande asymmetrisk luftmakt, påvisar teoretiskt hur kvantitativt underlägsna stater kan öka sina chanser mot en överlägsen motståndare genom att använda sina resurser på bästa sätt. Syftet med denna studie är att teoripröva ”The Underdog´s model” och undersöka dess validitet. Genom att pröva denna luftmaktsteori utifrån två fall, Sexdagarskriget 1967 och Gulfkriget 1990–1991, kan även ny kunskap om asymmetriska luftmaktskonflikter skapas. Fallen studeras utifrån ett luftmaktsperspektiv. Studiens resultat visar på att chanserna för en stat kan öka om teorins sex faktorer uppfylls och den underlägsna staten presterar bättre än sin motståndare, teorins validitet bedöms som stor. Däremot kan inte analysen med säkerhet säga om det finns andra aspekter som kan vara avgörande för en stats framgång som inte analyseras under teorins framträdande faktorer.

I inledningen av den storskaliga ryska invasionen av Ukraina tilldrog sig en relativt ny typ av vapensystem, den beväpnade drönaren, stor uppmärksamhet. Denna typ av system och dess framtida roll inom krigföringen har varit och är fortfarande omdebatterad. Forskningen har fram till nyligen, till stor del, saknat relevant empiri för att undersöka den beväpnade drönarens effekt i en mellanstatlig högteknologisk konflikt. Syftet med denna studie har varit att undersöka en mindre stats nyttjande av UCAV som ett sätt att projicera luftmakt. I det här fallet genom en fallstudie av konflikten i Ukraina. För att belysa Ukrainas användande av UCAV har en luftmaktsteori benämnd, Underdog’s Model, nyttjats. Modellen, framtagen av Arash Heydarian Pashakhanlou, syftar till att beskriva hur en mindre stat genom goda prestationer inom sex specifika faktorer, kan gå segrande ur en väpnad konflikt mot en starkare motståndare. Studien visar att Ukraina i mycket hög grad uppnått goda prestationer inom modellens faktorer. Effekten av de ukrainska UCAV-operationerna förefaller också, i krigets inledande fas vara mycket stor. Efter krigets första månader avtar dock denna effekt något, på grund av en motståndarens anpassning och nyttjande av motmedel. Underdog’s Model har en relativt god, om än inte fullständig, förklaringskraft beträffande Ukrainas användning av UCAV i konflikten. Nyttjande av UCAV framstår som en kostnadseffektiv väg för en småstat att projicera luftmakt i en asymmetrisk konflikt. Dock har vissa sårbarheter hos sådana system blivit mer framträdande varefter konflikten fortskridit.

Previous research regarding asymmetrical warfare has usually not considered airpower, meanwhile previous researchers and theorists of airpower oversee the small nations circumstances in aerial warfare. Therefore, this paper will analyze the asymmetrical factors connected to small nations airpower. The air forces that are going to be analyzed are Israeli Air Force during the six-day war and the Iraqi Air Force during Operation Desert Storm. The analysis will be conducted by applying the theory of SPOT-Bombing by Shaun Clarke in a case study. The paper seeks to highlight and see which of the asymmetrical factors contribute to success for small nations air forces in conflicts with a larger enemy. The results indicate that IAF: s ability to fulfill factors such as tempo, effect, asymmetrical response, minimizing casualties, initiative and use of other methods all contributed to the success during the six- day war while IrAF only partially managed to fulfill the factors minimizing casualties and use of other methods. Some conclusions that can be drawn from the analysis are that some factors seem to be more important than others. It also shows that there is a correlation between the factors, where fulfilling one of them contributes to fulfilling others. The paper also finds that Clarke’s theory does not present all factors regarding asymmetrical airpower. More research on the subject may contribute to better understanding of the asymmetrical factors.

Why do strong states, despite their far superior military capabilities, experience increasing difficulties in defeating small states in asymmetric conflicts? In this thesis I develop a conceptual framework based on Keohane & Nye's theory of complex interdependence, in which I argue that the increased degree of mutual interdependence among strong states leads to decreased cost-tolerance when exercising military power. This, in turn, leads to power being exercised in other forms such as different types of sanctions, influence on political agendas or through political pressure made possible by asymmetric vulnerabilities. The conceptual framework is tested with descriptive statistics and multiple linear regression on all 118 cases of asymmetric conflicts fought between 1945 and 2003. The results challenge existing knowledge about factors such as the importance of military power, troop commitment, external support, the nature of government and freedom of the press. At the same time, risks are identified in small states’ strategies that are based on external support. The result of the study indicates that such strategies lead to increased cost-tolerance among strong intervening states.