No description available.

Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

Viktor Lennstrand was the first person in Sweden to establish an organization completely devoted to atheist activism: Utilistiska samfundet. This in itself makes him an important figure in Swedish history; however, he is also significant in another way. Lennstrand had a personal connection to the leaders of the three groups which had the most influence on Sweden's long-term secularization: the Swedish Free Church movement, freethinkers, and the Swedish Social Democratic Workers' Party. This master's thesis is a brief examination of Lennstrand's life. It will use the secularization paradigm to explain Lennstrand's place in the history of the secularization of Sweden. Specifically, it will show that Lennstrand's philosophy and activism should be seen as the product of the secularization process rather than a significant cause for its further evolution. It will also show that the reason for Lennstrand's failure to become a major influence on the secularization of Sweden was his inability to connect the Utilistiska samfund to a larger educational or political movement. This, in turn, was largely due to his personal animosity towards the SAP's leaders, the change in his personality which occurred after leaving prison, and, of course, his short life.

Vad är det som egentligen händer efter döden? Finns det en Gud? Varför skiljer sig religion och andlighet åt i olika länder? Andlighet är någonting som finns inom alla människor, skillnaden ligger i hur stark den är. Västeuropa har blivit en central punkt i världen för ateism och sekularisering. Samtidigt finns det fortfarande är ett högt procentantal troende och religiösa människor i Afrika. Ekonomin och levnadsstandarden är generellt bättre i västvärlden i jämförelse med Afrika. Det lämnar oss med frågan, varför? Således kommer denna uppsats undersöka vilken påverkan monetärt och samhälleligt välstånd har på religiositet och andlighet. Resultatet finner att religiositet går i tre faser. Dessa tre faser kan kallas traditionell religiositet, ateism och postateism. De effekter som kommer av monetärt välstånd, såsom en högre utbildningsnivå och ifrågasättande av religion, bidrar till att länder rör sig framåt i fassystemet. Uppsatsen finner att Malawi befinner sig i den första fasen medan Sverige befinner sig i den tredje fasen på grund av dess monetära välstånd.

No description available.

Syftet med studien var att jämföra grad av coping samt grad av livstillfredsställelse mellan religiösa personer och de som anser sig vara icke troende. För att testa skillnaderna mellan religiösa och ateister gjordes stickprov med data från 30 religiösa och 103 ateister. Mätinstrumentet REI skapades för att mäta graden av tro eller icke tro i avseende att jämföra resultatet mot den trosuppfattning som deltagarna själva hade angivit. Ett Mann–Whitney U test visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan deltagarnas självskattning av tro och resultatet från REI. Resultat från oberoende t-test avseende livstillfredsställelse visar att religiösa och ateister inte signifikant skilde sig åt. Signfikanta skillnader återfanns i oberoende t-test avseende emotionsbaserad, problemfokuserad och dysfunktionell coping. De religiösa och ateistiska grupperna skiljde sig mest i emotionsbaserad coping som hade högst effektstyrka enligt Cohens d (d = 1,39) i jämförelse med effektstyrkan för problemfokuserad och dysfunktionell coping. / The purpose of this study was to compare the degree of coping and the level of life satisfaction between religious people and those who consider themselves non-believers. To test the differences atheists, two sets of data from 30 religious and 103 atheists were used. The instrument REI was created to measure the degree of belief or non-belief in order to compare the results against the belief that the participants themselves had stated. A Mann–Whitney U test confirmed that there is no significant difference between participants' self-assessment of belief and the results from REI. Results from independent t-tests on the life satisfaction show that the religious and the atheists do not significantly differ. Significant differences were however found in independent t-test for emotion-based, problem-based and dysfunctional coping. The religious and atheist groups differed the most on the emotion-based coping with the highest effect size of Cohen's d (d = 1.39) in comparison with the effect size of problem-based and dysfunctional coping.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to analyse how the books The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life by the historian Karen Armstrong has been discussed and debated in swedish mass media. Very few academics in the discipline of the history of religions has had such a broad public success as Karen Armstrong, and it is therefore important to acknowledge how major themes and issues in her writings are discussed on the public arena. With the aid of reception theory developed by Hans Robert Jauss and by Stuart Hall, I present three conclusions about the mass media reception of The Case for God and 12 Steps to a Compassionate Life. First of all, I show that the reception of the two books by Armstrong is dependent on differences in expectations and experiences, and that it is possible to spot and acknowledge these differences in the actual texts that make up the reception. Second, I give evidence to how central binary constructions in the arguments put forward by Armstrong are used and developed upon in the reception. Third, I demonstrate how differences in perceptions about Karen Armstrong as a person plays a major part in the reception, and that Armstrong herself is an active part in the construction of her own media image.

Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas.Analysen som ligger till grund för kritiken görs i huvudsak utifrån religionsfilosofen Mikael Stenmarks teoretiska ramverk för livsåskådningsforskning samt Carl-Henrik Grenholms beskrivna metoder för att genomföra en idéanalys.Studien bekräftar tidigare forskning som pekar på att Hägglund går för långt i sin kristendomskritik, när han kritiserar kristendomen. En viktig förutsättning som identifierats i studien är att Hägglunds tidsbegrepp inte innehåller någon dynamisk komponent som ger ett här och nu en särställning. Det innebär att religionstolkningen inte heller öppnar för en religiös upplevelse av existentiell ångest eller ett personligt möte med Gud här och nu. Härigenom begränsas utrymmet för religiösa uttryck samtidigt som Hägglunds eget sekulära trossystem blir mindre dynamiskt. Dynamiken i den sekulära livsåskådningen hänförs snarare till osäkerheten om framtiden som vi alla bär.I stället för att, som Hägglund gör nu, helt avfärda det eftersträvansvärda i evigheten, och därmed missa målet med sin religionskritik, pekar studiens resultat mot möjligheten till att öppna upp det föreslagna sekulära trossystemet för den genuina osäkerhet som finns i livsåskådningsfrågorna. Det kan skapa nyfikenhet och en förändrad attityd i mötet med andra trosuppfattningar. Dynamiken i det sekulära trossystemet skulle kunna skapas genom att bekräfta existentiella (sekulära) brister och därmed ge utrymme för att spegla människors kamp, upplevelser av misslyckanden och känslor av existentiell meningslöshet. Budskapet om andlig frihet står starkt i sig självt och skulle kunna kombineras med en mjukare hållning mot andra livsåskådningar.