No description available.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning. Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande. Intervjuerna var semi-strukturerade. Deltagarna uppmuntrades bland annat att samtala om problemskapande beteende, konflikter, självförtroende att hantera problemskapande beteende och trygghet på arbetsplatsen. Resultat Kursen i lågaffektivt bemötande tycks ge olika utfall på de tre skolorna. Resultatet tyder på att kursen påverkar pedagogernas självförtroende och trygghet på olika sätt. Studien visar olika sätt att se på problemskapande beteende. Studien visar även att kursen i lågaffektivt bemötande verkar kunna leda till en minskning av problemskapande beteende. Ingen grupp berättar att de använder nedläggningar. Diskussion Studien visar faktorer som kan påverka genomslaget av kursen i lågaffektivt bemötande. En faktor är hur personalen ser på elever med det problemskapande beteendet, om eleverna anses vara medvetna och i kontroll över sitt problemskapande beteende. En annan faktor är graden av flexibilitet i den pedagogiska strukturen. Studien diskuterar hur den pedagogiska ambitionsnivån och de långsiktiga målsättningarna eventuellt kan påverka genomslaget. En avgörande faktor verkar vara kursledarens erfarenhet.

Stereotypy is one of the defining characteristics of autism spectrum disorders (ASD) and can significantly interfere with an individual's development and acquisition of knowledge and skills as well as distract from and disrupt educational environments. Numerous behavioral interventions have been implemented by researchers in an attempt to reduce or eliminate such behaviors, including antecedent aerobic exercise. Research studies conducted on using antecedent aerobic exercise as an effective intervention to decrease stereotypy have been spread out over several years, and many of the studies are methodologically weak according to today's standards and guidelines for evidence-based practices. This study was conducted to replicate and extend previous research by examining the effect of aerobic exercise in the form of vigorous jogging for 10 consecutive minutes on the percentage of time two elementary-school-aged children with autism engaged in stereotypic behaviors during instructional activities in the morning (immediately following the aerobic exercise), with a secondary analysis evaluating potential residual effects later in the school day. A six-phase reversal (ABABAB) design was used to determine the presence of a functional relation between jogging and stereotypy. Upon visual analysis of graphed data, functional relations were apparent for both participants. Allison spent 12% less time engaging in stereotypic behavior immediately following the jogging sessions as compared to baseline, and Boyd’s stereotypic behavior decreased by 10.7% overall. There was no significant carryover effect to the instructional sessions two hours after the intervention. Measures of social validity confirmed that the intervention was easy to implement and perceived as beneficial. Implications for future research and practice are discussed.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering. Med pedagogisk inkludering menas hur pedagogerna anpassar den rumsliga miljön efter elevens behov och vilka konsekvenser som uppstår i deras val. Det finns två verksamheter som inkluderar elever med ASD i de stora klasserna och tar delvis hjälp av resurspersoner. De har speciella sittplatser, timplaner och är indelade i olika nivågrupperingar. En verksamhet arbetar med en liten undervisningsgrupp av fyra barn som har en egen klassrum som beskrivs som en avskalad miljö med så lite störningar som möjlig runt eleven. Den fjärde verksamheten är en särskild undervisningsgrupp för elever med inlärningssvårigheter och utomstående personer beskriver klassrummen som tråkiga men finns det även tankar kring det. Den sociala inkluderingen handlar däremot om samspelet och kommunikationen mellan eleverna och pedagogen men även med andra elever. Det arbetet ställer pedagogerna inför stora utmaningar och samtal, positiv förstärkning och sociala lekar anses som några av verktygen för att fodra det sociala samspelet. En annan sak som tas upp i studien är hur balansen ska hanteras mellan det sociala arbetet och att nå kunskaperna som är skrivna i läroplanen för grundskolan (Lgr11). Några av verksamheterna beskriver att deras elever med ASD klara kunskapsmålen utan problem medan det finns två fall där elever har stora problem med de kraven som ställs av regeringen.

Absence or impairment of functional communication is a fundamental deficit in Autism Spectrum Disorder (ASD). The specific factors that contribute to a great variety of speech and language impairments are still unknown but have a neurobiological substratum. We investigated the brain control of speech production mechanism in children with ASD using Magnetoencephalography (MEG). MEG is a neuroimaging modality with high temporal resolution that records neural activation in real time. A group of children with ASD and age- and sex- matched controls performed simple oromotor (open and close mouth) and speech tasks (one-syllable and multi-syllable phoneme production). Atypical and significantly different brain neural activation in motor (BA 6 and BA 4) areas and speech control (BA 47, BA 22) areas were noted in children with ASD compared to typically developing controls. The present thesis provides new evidence contributing to the understanding of speech and language production in individuals with autism.

Absence or impairment of functional communication is a fundamental deficit in Autism Spectrum Disorder (ASD). The specific factors that contribute to a great variety of speech and language impairments are still unknown but have a neurobiological substratum. We investigated the brain control of speech production mechanism in children with ASD using Magnetoencephalography (MEG). MEG is a neuroimaging modality with high temporal resolution that records neural activation in real time. A group of children with ASD and age- and sex- matched controls performed simple oromotor (open and close mouth) and speech tasks (one-syllable and multi-syllable phoneme production). Atypical and significantly different brain neural activation in motor (BA 6 and BA 4) areas and speech control (BA 47, BA 22) areas were noted in children with ASD compared to typically developing controls. The present thesis provides new evidence contributing to the understanding of speech and language production in individuals with autism.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats. Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare.

Teaching children with autism to interact with their typically developing peers can be a challenge. Previous research has documented that there are many effective ways to teach social interaction; however, these interventions were implemented almost exclusively by trained professionals. The purpose of this study was to assess the effectiveness of parent-implemented contextually supported play dates. Specifically, two parents were taught to use mutual reinforcement and to design cooperative arrangements to help their child with autism to interact with a typical peer in their homes. Two independent reversal designs were used to demonstrate a functional relationship between parent-supported contextually supported play dates and an increase in synchronous reciprocal interactions for both participants. Social validity was also high for both parents; however, there was no consistent impact on participant, confederate, or parent affect. The results are discussed with reference to previous research, future directions, and implications for practice.

Since psychological adaptation to knowledge that child suffers autism is multi-element process, its different features were estimated. Among them: reaction of mothers to a knowledge, relations within family, mothers concern about the future of her child, excessive expression of care of the child, need for help. Also the quality of life of mothers raising child with the autism was examined. During the investigation, a questionnaire prepared by L.Čečkauskienės and G.Gintilienės (1996) “Questionnaire on the impact of diagnosed permanent child disease to parents” was used. It was disseminated among mothers growing. Also questionnaire created by M.B. Frish (1994) “Questionnaire on quality of life”, which was disseminated among mothers growing children suffering from autism and mothers growing healthy children, was used. It was proved, that mothers after the knowledge about autism diagnosis to their child, feel very embarrassed, deny such diagnosis, they are worrying about the future of their child. Results of investigation also shows, that relation within the family also are changing. Results of investigations on quality of life points out that for the quality of life for both, mothers growing children suffering from autism and mothers growing healthy ones, children, household, goals and worth are important. However, only mothers raising healthy children, express satisfaction about children and households. Mothers growing children suffering from autism, show their satisfaction to... [to full text]

Inhibition, an important cognitive skill relying on frontal lobe function, is often deficient in individuals with autism spectrum disorders (ASD). Spatiotemporal measures of brain activity were acquired using magnetoencephalography during a Go/No-go task with adolescents and adults with ASD and matched controls. During the task, participants responded to Go stimuli and withheld their response to No-go stimuli. Typical inhibitory network development was investigated in study 1. Adolescents displayed a distributed activity pattern, recruiting temporal and parietal regions, in addition to frontal areas, unlike adults. In study 2, inhibition was compared between individuals with and without ASD. Lateralization differences were found: adults with ASD activated the left and control adults recruited the right inferior prefrontal cortex. Adolescents with ASD recruited predominantly frontal regions, unlike their controls. Implications include immature inhibitory networks in typical adolescence and deficits in adolescents with ASD in recruiting distal cortical regions to supplement poor frontal lobe function.