<p>This report deals with handling and interim storage of soils which are planned tobe reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects.</p><p>Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background informationhas also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping.</p><p>On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet.</p><p>The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping. A deeper study of the area that we found most suitable have been implemented. Among other things, a superstructure design for the storage area and an estimate of the costs for the preparation of a storage area was made. An economic comparison whether it is worthwhile for Skanska to have their own storage area versus purchasing new material has been made.</p><p>Our investigation resulted in a proposal located about 2 km south of the city center of Jönköping. The area is a flat surface without significant vegetation and with an approximate area of 7 400 m². The location is easily accessible by larger vehicles and is not located in the vicinity of residential buildings and residents whom could be disturbed by activities on the ground.</p><p>Preparation of the workplace, in our calculation would cost about 1,5 million SEK. Our comparison shows that it’s more economical to hold and operate a storage area, and reuse soils compared to purchasing new soils.</p> / <p>Rapporten behandlar hantering och mellanlagring av jordmassor föråteranvändning i anläggningsarbeten. De typer av jordmassor som berörs är grus, matjord och sand. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. Målet är att för Skanskas verksamhet ta fram ett alternativt område för jordupplag i Jönköping.</p><p>Genomförda litteraturstudier av lagar och förordningar gällande exploatering och lagring av jordmassor har lett fram till en teoretisk bakgrund för arbetet. Ytterligare informationsinsamling har skett genom träffar med personal på Tekniska Kontoret i Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköping.</p><p>En generell mall över egenskaper som en upplagsplats bör ha togs fram utifrån litteraturstudiens resultat. Mallen applicerades för att hitta ett antal tänkbara förslag i Jönköpings närområde. En djupare studie av det området som verkade mest lämpligt har genomförts. Bland annat har en överbyggnadsdimensioneringför upplagsytan gjorts samt en kalkylering över kostnader för iordningställande av ett jordupplag. En ekonomisk jämförelse huruvida det blir lönsamt att ha ett eget upplag kontra köpa nytt material har gjorts.</p><p>Utredningen resulterade i ett förslag beläget ungefär 2 km söder om Jönköpings stadskärna. Området är en plan yta utan betydande vegetation med en ungefärlig area på 7 400 m2. Platsen är lättillgänglig för större fordon, dessutom befinner den sig inte i närheten av bostadshus som skulle kunna störas av verksamheten.</p><p>Iordningställandet av arbetsplatsen skulle enligt den genomförda kalkylen kosta omkring 1,5 Mkr, då innefattas ej kostnader för återställning av ytan eller hyra av mark. Jämförelsen visar att det är mer ekonomiskt lönsamt, sett över en längre tidsperiod, att disponera ett eget upplag och återanvända massor jämfört med att köpa in nya massor.</p>

<p>A product and design development of a household device which shall dry food waste has been</p><p>carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB.</p><p>This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study.</p><p>A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given</p><p>me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am</p><p>used to.</p>

<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>

Avfall i stort har fått en annan innebörd i dag jämfört med tidigare decennier i och med att det nu går att återanvända, återvinna och utvinna energi ur det. Gips är ett avfall som förekommer som brandskydd i stor omfattning och förut gick majoriteten på deponi. Nya alternativ har dykt upp det är dock fortfarande mycket som går på deponi och det medför miljöproblem, främst i form av läckage av svavel. Syftet med studien var att genom telefonintervjuer se hur hanteringen av gipsavfall uppfattas av aktörer inom byggbranschen, hantering och transport av avfall och olika återvinningscentraler. Men även att se vilka miljörisker de olika aktörerna anser att gipsavfall kan leda till. De aktörer som intervjuades var inom området bygg; NCC, inom området hantering och transport av avfall; Sita och Ragn-Sells, inom området återvinningscentraler; en återvinningscentral från Uppsala och en från Malmö. Slutsatsen blev att aktörerna först och främst försöker återvinna gipset, går inte det är det deponering som är det sätt varpå gipsavfall hanteras. En aktör blandar in gips i konstruktionsmaterial för vägar för att på så sätt minimera avfallet och återanvända det redan befintliga avfallet. Alla aktörer är medvetna om att gips måste hanteras på rätt sätt för att miljöriskerna ska begränsas. I viss grad lakar ämnen alltid ur från deponier och detta bör hållas under uppsikt för att eventuella risker snabbt ska kunna åtgärdas om halterna överstiger föreslagna gränsvärden.

A product and design development of a household device which shall dry food waste has been carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB. This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study. A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am used to.

This report deals with handling and interim storage of soils which are planned tobe reused in construction works. The types of soils that are dealt with are gravel, topsoil and sand. The thesis work has been carried out in collaboration with Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. The main goal is to find an area for using to store soil in between projects. Studies of laws and regulations regarding exploitation and storage of soil has led to a theoretical background upon which the report is based. Background informationhas also been gathered in meetings with the employees at Tekniska Kontoret and Länsstyrelsen in Jönköping. On the basis of literature studies results, a general template has been developed for which desirable properties a possible location should meet. The model was applied to find a number of possible options in the vicinity of Jönköping. A deeper study of the area that we found most suitable have been implemented. Among other things, a superstructure design for the storage area and an estimate of the costs for the preparation of a storage area was made. An economic comparison whether it is worthwhile for Skanska to have their own storage area versus purchasing new material has been made. Our investigation resulted in a proposal located about 2 km south of the city center of Jönköping. The area is a flat surface without significant vegetation and with an approximate area of 7 400 m2. The location is easily accessible by larger vehicles and is not located in the vicinity of residential buildings and residents whom could be disturbed by activities on the ground. Preparation of the workplace, in our calculation would cost about 1,5 million SEK. Our comparison shows that it’s more economical to hold and operate a storage area, and reuse soils compared to purchasing new soils. / Rapporten behandlar hantering och mellanlagring av jordmassor föråteranvändning i anläggningsarbeten. De typer av jordmassor som berörs är grus, matjord och sand. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Skanska Sverige Väg och Anläggning Sydost. Målet är att för Skanskas verksamhet ta fram ett alternativt område för jordupplag i Jönköping. Genomförda litteraturstudier av lagar och förordningar gällande exploatering och lagring av jordmassor har lett fram till en teoretisk bakgrund för arbetet. Ytterligare informationsinsamling har skett genom träffar med personal på Tekniska Kontoret i Jönköpings kommun och Länsstyrelsen i Jönköping. En generell mall över egenskaper som en upplagsplats bör ha togs fram utifrån litteraturstudiens resultat. Mallen applicerades för att hitta ett antal tänkbara förslag i Jönköpings närområde. En djupare studie av det området som verkade mest lämpligt har genomförts. Bland annat har en överbyggnadsdimensioneringför upplagsytan gjorts samt en kalkylering över kostnader för iordningställande av ett jordupplag. En ekonomisk jämförelse huruvida det blir lönsamt att ha ett eget upplag kontra köpa nytt material har gjorts. Utredningen resulterade i ett förslag beläget ungefär 2 km söder om Jönköpings stadskärna. Området är en plan yta utan betydande vegetation med en ungefärlig area på 7 400 m2. Platsen är lättillgänglig för större fordon, dessutom befinner den sig inte i närheten av bostadshus som skulle kunna störas av verksamheten. Iordningställandet av arbetsplatsen skulle enligt den genomförda kalkylen kosta omkring 1,5 Mkr, då innefattas ej kostnader för återställning av ytan eller hyra av mark. Jämförelsen visar att det är mer ekonomiskt lönsamt, sett över en längre tidsperiod, att disponera ett eget upplag och återanvända massor jämfört med att köpa in nya massor.

The demand for biogas as vehicle fuel has risen sharply and there is a great need for increased production. A possible addition of vehicle gas can be produced by upgrading landfill gas which is formed by degradation of organic waste. This thesis investigates the potential of producing vehicle fuel from landfill gas in the region of Biogas Öst. In 2008, an amount of 32 million Nm3 landfill gas was extracted in the region. This level can be maintained for another ten years if the efficiency of gas extraction is improved. The annual production will decrease with time since landfills aren’t allowed to receive more organic waste. Landfill gas is hence a large but not lasting source of vehicle fuel. The amount of available landfill gas that is possible to upgrade to vehicle gas is limited by technical and financial issues. With certain limitations taken into account, an estimation of the regions potential gives an annual production of 8.2 million Nm3 vehicle gas. This means that more than 7 000 private cars or 250 buses could be operated with vehicle fuel from landfills in the region.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta. Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar. Endast en av flikarna fylls i av användaren för att specificera avfallet, därefter sker alla uträkningar automatiskt. Tre flikar representerar avfallstyperna, som beräkningarna kan utföras på i den nuvarande versionen. Det är i dessa flikar som användaren får reda på resultatet av beräkningarna. I denna version kan beräkningar utföras för träavfall, brännbart avfall och osorterat avfall. Två flikar innehåller alla beräkningars referensvärden, likt en databas. Det är i dessa flikar som uppdateringar kan göras, för att verktyget skall följa de förändringar som verksamheten genomgår. I en av flikarna finns de processträd som beskriver avfallets flöde genom Renova AB, och två flikar presenterar och förklarar verktyget för användaren. Beräkningsverktyget kan användas på fler sätt än för retrospektiva koldioxidberäkningar. Dels kan det användas prospektivt för att beräkna utsläppet vid förändringar i exempelvis verksamheten eller avfallsinnehållet, och jämföra dess förändringar med nuläget. Dels som ett incitament för Renova AB:s kunder att minska mängderna inlämnat avfall, för att minska sina koldioxidutsläpp och kunna marknadsföra sin miljömedvetenhet. När beräkningsverktyget var färdigställt demonstrerades det för Renova AB:s personal, vilka även fick testanvända det. Vid tillfället insamlades synpunkter, för slutgiltiga revideringar. Med den tid och information som har funnits till förfogande, har målet varit att beräkningsverktyget skall spegla verkligheten så mycket som möjligt. Liksom är brukligt i livscykelanalyser baseras verktyget på en del antaganden. För att verktyget skall ge än mer representativa resultat, presenteras förslag på vidareutveckling. / In a time with an increasing demand for declaration of the environmental impacts of companies, which also can result in an enhanced market-value, companies have begun to look for information about how their waste is affecting the environment. Renova AB, a waste management company, has in recent years received an increasing number of inquiries from their customers about how their waste management affects the climate. Therefore Renova AB wanted to develop a computational model for such an analysis, which laid the foundation of this thesis. The aim of this thesis is to enable Renova AB to provide their clients with information on the amount of fossil carbon dioxide emissions, the degree of recycling and landfill, as well as energy extraction for the client’s delivered waste. Thus the objective of the thesis was to provide Renova AB with a computational tool for this. By following the method of a life cycle analysis, an Excel-based computational tool was developed. The computational tool is the result of this thesis. The tool consists of nine sheets. Only one of the sheets is to be filled out by the user to specify the waste, after which all the calculations are performed automatically. Three sheets represent the types of waste for which the calculations can be performed on, in its current version. It is in these sheets that the user can find the results of the calculations. In this version calculations can be performed on wood, combustible and unsorted waste. Two sheets contain all the reference values for the calculations, like a database. This is where the tool can be contemporized with changes in the company. One sheet demonstrates the process trees that describe how the waste is treated throughout Renova AB, and two sheets introduce and explain the tool to the user. The computational tool can be used in more ways than for retrospective calculations of carbon dioxide emissions. It can be used prospectively by calculating the emission of, for example changes in the company or changes in the content of the waste, and then comparing the changes with the current situation. Alternatively it could be used as an incitement for Renova AB’s customers to reduce the amount of delivered waste, in order to reduce their carbon dioxide emissions which emphasize their environmental profile. When the computational tool was completed it was demonstrated for and trial ran by the Renova AB staff. Opinions where collected for final revisions. Given the time limitation and amount of available information, the ambition was to create a computational tool which reflected the reality as much as possible. The tool has great potential to further development to give even more representative results. Recommendations for further development have been elaborated.

Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.

Disputats, Uppsala 2008.