Denna uppsats behandlar onda ögats betydelse i antiken och i samtid inom specifikt valda områden Grekland, Etiopien och Turkiet. För att kunna besvara syftet undersöker jag vilka som utsattes/utsätts för det onda ögat, vilka känslomässiga faktorer, vilka kollektiva förklaringar och praktiker litteraturen lyfter fram samt likheter och skillnader mellan de olika samhällena i antiken och samtiden. Valet av metod var att utföra en kvalitativ komparativ innehållsanalys som genomfördes med hjälp av kodning av kategorier i materialet. Efter identifikation av kategorier gjordes en analys för varje fokusområde som därefter granskades och jämförde antikens faktorer med samtidens faktorer. Den tidigare forskningen har visat att människor håller fast vid tron på onda ögat då det är en stor del av kulturen och traditionen. Samt att känslomässiga faktorer som rädsla och avund är faktorer som stärker tron på föreställningarna. Resultaten som denna uppsats visar är att tron har varit utbrett inom de valda områdena, och att ett område inte har förändrat sitt tankesätt i stor del sedan antiken och fortsätter att tro starkt på fenomenet i nutid. Tron är inpräglad i kulturen inom de valda områdena som tydliggörs i analysen när likheter framkommer. Däremot tydliggörs även skillnader som visar på att nya användningar har gjorts inom vissa områden. Dessa resultat är viktiga att redogöra för eftersom faktorerna visar varför människor fortsätter att tro på onda ögat i nutiden, trots att vetenskapliga bevis finns tillgängligt som motsäger att det onda ögat har någon verkan.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors erfarenheter av konkurrens och avund kvinnor emellan inom Försvarsmakten. Tidigare forskning redovisar att friktioner mellan kvinnor skapas på grund av samhällets genusordning, att kvinnor är det underordnande könet vars prestationer inte värderas samma som männens.  Det visar sig också att kvinnors behov av bekräftelse och identifikation genom andra kvinnor skapar slitningar. En enkätundersökning ifylld av kadetter på alla Försvarsmaktens skolor visar att avund och konkurrens är ett tämligen vanligt förekommande fenomen. De kvinnliga kadetterna upplever att männen bidrar till att skapa avund och konkurrens kvinnor emellan. De uppger även att de i högre grad känner konkurrens gentemot männen på grund av att Försvarsmakten är en organisation gjord av män för män och en frustration bland kvinnorna är uppenbara på grund av kvinnors och mäns olika förutsättningar i Försvarsmakten. / The purpose of this study is to examine women's experiences of competition and envy between women in the Swedish Armed Forces.Previous research shows that the friction between the women is created because of society's gender policy; women are the subordinate sex whose achievements are not valued the same as men. It also turns out that woman’s needs for confirmation and identification by other women, creates tension.A questionnaire completed by cadets from all the Armed Forces schools shows that envy and competition is not an everyday phenomenon, however, the majority of the female cadets feel that the men, creates competition because the Swedish Armed Forces is an organization made ​​by men for men and a frustration among the women is obvious because of women's and men's different conditions.

I övergripande kollektivavtal på svensk arbetsmarknad framgår en strävan efter ett positivt samband mellan lön, motivation och resultat som en följd av individuell lönesättning. Denna studie undersöker individuell lönesättnings eventuella påverkan på arbetsmotivation hos lärare, kort efter att en statligt finansierad lönesatsning hade höjt lönerna för många av dessa. Studien har i huvudsak kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av self determination theory, teorier om avund och rättviseteori. För att undersöka om individuell lönesättning påverkar grundskollärares arbetsmotivation genomfördes intervjuer med 8 respondenter på två skolor i en svensk kommun, som även fick besvara en enkät om arbetsmotivation. Studiens resultat tyder på att individuell lönesättning förvisso kan föranleda positiva arbetsmotivationseffekter hos personer som premieras med högre lön, men att de som missgynnas i den individuella lönesättningen riskerar att få mindre självdeterminerad arbetsmotivation och/eller minska sin arbetsinsats för att utjämna upplevd orättvisa. Utöver detta riskerar individuell lönesättning att försämra relationer mellan kollegor, vilket kan innebära att arbetsmotivation blir mindre självdeterminerad, både hos den som främjas av individuell lönesättning och den som missgynnas.