Syftet med uppsatsen är att belysa olika skatteplaneringsstrategier som multinationella koncerner använder sig av för att prissätta transaktioner innehållande immateriella tillgångar så att vinster som kan hänföras från dessa allokeras till länder med låg eller ingen beskattning. Avsikten är att klargöra hur sådana förflyttningar av vinster från immateriella tillgångar har skett samt att redogöra för hur OECDs nya riktlinjer i BEPS Action 8 avser att reglera sådana möjligheter. Det bakomliggande syftet är således att granska huruvida de nya riktlinjerna kommer att leda till att vinster som kan härledas till immateriella tillgångar i större utsträckning kommer att allokeras till och därmed beskattas på den plats där ekonomisk aktivitet och värdeskapandet sker. Genom att kritiskt granska om BEPS Action 8 faktiskt kommer att leda till att vinster från transaktioner innehållande immateriella tillgångar allokeras till den plats där värdeskapandet sker kan företag som innehar immateriella tillgångar, investerare i sådana företag, jurister på området samt andra intressenter få en uppfattning om hur regleringen kommer att påverka olika skatteplaneringsupplägg samt vilka åtgärder som behöver vidtas på grund av de nya riktlinjerna. För att uppsatsen ska kunna användas ur ett svenskt perspektiv är syftet även att undersöka hur förändringarna i OECD Guidelines kommer att påverka svensk rätt.

No description available.

No description available.

The main aim of my thesis is to compare the legislative regulation of corporate taxation in selected OECD member states with a focus on the tax base. The partial aim of my work is to determine the impact of BEPS actions on corporate taxation not only as a whole, but also within selected countries. This thesis is focused on Great Britain, Belgium and Spain. The first part of this thesis introduces us the relevant concepts, the subsequent chapter focuses on the BEPS initiative and in the last part of the thesis deals with the legislative regulation of the corporate taxation in the selected countries and their comparison.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ”Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting” vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas? Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar. Avvikande svenska dokumentationsregler leder till ökad börda för de multinationella företagen då de tvingas följa flera olika mer eller mindre komplicerade regelverk. Något som riskerar att leda till att företag inte väljer att etablera sin verksamhet i Sverige. OECDs tredelade dokumentation bidrar till ett ökat informationsutbyte mellan respektive lands skattemyndigheter samt ökad förståelse bland bolagen om vad som utgör ett armlängdsmässigt pris. Nuvarande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör därför revideras så att de harmoniserar med OECDs kommande riktlinjer. BEPS-rapporten bidrar till tydligare och mer funktionella regler. Dock finns det möjlighet för stater att själva utforma regler inomvissa områden. I kombination med OECD medlemsstaters olika tolkningssätt öppnar det upp för en regeldiskrepans mellan berörda länder. I syfte att skapa harmoniserade och funktionella regler krävs att samtliga OECD-länder implementerar riktlinjerna på likartat vis. Det är således av vikt att lagstiftaren i Sverige implementerar OECDs riktlinjer strikt och i de fall det finns möjlighet till tolkningsutrymme, ser till syftet bakom OECDs riktlinjer samt till hur andra jurisdiktioner valt att utforma sina internprissättningsdokumentationsregler. För att BEPS-rapportens syften ska uppnås krävs åtgärder på global basis, och Sverige behöver således revidera nuvarande svenska regler så att de uppfyller BEPS-rapportens intentioner.

Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två rapporter om BEPS. BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram. Dessa är; ökad transparens och utbyte av information, heltäckande åtgärder och nytänkande samt gemensam ansats och samspel mellan regler. De flesta länder har vissa grundkomponenter gemensamt när det kommer till strukturen av deras CFC-regler. Dessa gäller bl.a. definitionen av ett CFC-bolag, vad för slags infly-tande eller kontroll det ska finnas mellan det inhemska bolaget och CFC-bolaget, vad som utgör låg beskattning samt vilken typ av inkomst som är hänförlig till ett CFC-bolag. I Sverige återfinns CFC-reglerna i 39a kap. IL. De svenska CFC-reglerna är ändamålsenliga såtillvida att deras strukturella utformning ger dem ett brett tillämpningsområde. Däremot kan reglerna kritiseras för att vara oupp-daterade på två punkter. Samspelet mellan skatterättsliga regelverk, dels inhemska och dels mellanstatliga, är nyckeln till att lösa BEPS. En uppdatering av det svenska CFC-regelverkets ändamålsenlighet kan därför vara en liten pusselbit i det komplexa BEPS-pusslet. / The purpose of this thesis is to analyse the effectiveness of the Swedish CFC rules and to problematize the current CFC rules against the actions and key considerations highlighted by the OECD's two reports on BEPS. BEPS is a widespread problem, which has been presented in two reports carried out by the OECD. The purpose of these reports is to lead to actions in the cross-border taxation area that are aimed at counteracting BEPS. Many countries have incorporated CFC rules into their tax systems. Some of the actions presented in the reports are designed to improve these rules. To be able to interpret these actions, some key considerations have therefore been highlighted. These are; increased transparency and exchange of information, comprehensive actions and innovative thinking and common approach and coherent rules. Most countries have some basic elements in common, when it comes to the structure of their CFC rules. These relate inter alia to the definition of a CFC, what kind of influence or control there should be between the resident company and the CFC company, what constitutes low taxation and what type of income that is attributable to a CFC company. In Sweden, the CFC rules are found in the 39a Ch. IL. The Swedish CFC rules are effective in the sense that their structural design gives them a wide scope. However, the rules can be criticised on two grounds for being outdated. The interaction between tax regimes, partly domestic and partly cross-border, is the key to solve BEPS. An update of the Swedish CFC rules’ effectiveness may therefore be a small piece in the complex BEPS puzzle.

In this article, the author analyzes the BEPS project of the OECD and its implications in the International Tax Law of Brazil as a potential generator of a new stage in the international taxation. In that sense, he explains the Brazilian international policy, the context that led the signing of conventions and the model that was followed for it. Furthermore, he assesses the importance of the fiscal transparency and the exchange of information, aspects connected with the cooperation and competition. / En el presente artículo, el autor analiza el proyecto BEPS de la OCDE y sus implicancias dentro del Derecho Fiscal Internacional de Brasil, como el posible generador de una nueva etapa en la imposición internacional. En ese sentido, explica la política internacional brasilera, el contexto que motivó a la firma de Convenciones y el modelo que se siguió para el mismo. Asimismo, evalúa la importancia de la transparencia fiscal e intercambio de informaciones, conectado con las características de cooperación y competencia.

No description available.

Företag inom en koncern kan vid utvecklande av immateriella tillgångar använda sig av cost contribution arrangements för att dela på kostnader och risker samt slippa korslicenser eftersom alla företag i ett CCA får rätt att nyttja tillgångarna. Hur stor del av vinsten som ska fördelas mellan företagen beror på hur mycket de bidrog med vid starten och fördelningen måste överensstämma med armlängdsprincipen. I 14 kap 19 § IL finns en regel som innebär att fördelningen kan korrigeras om det inte överensstämmer med vad ett oberoende företag gått med på under samma förhållanden. OECD:s riktlinjer för internprissättning är vägledande för svensk rätt och den reviderade versionen från 2010 har haft svagheter som företag kunnat utnyttja för att komma undan med oriktiga vinstöverflyttningar till länder med låg skattesats. OECD kom år 2015 ut med den slutgiltiga BEPS-rapporten där åtgärdspunkt 8-10 har som syfte att motverka oriktiga vinstfördelningar genom otillbörliga överflyttningar av risker och immateriella tillgångar mellan företag i intressegemenskap. Åtgärdspunkterna kommer troligtvis göra företag mindre benägna att, samt ge dem mindre möjlighet att, skatteplanera genom att oriktigt flytta vinster till lågskatteländer. Åtgärdspunkterna kommer dock troligtvis medföra fler tvister och nya tolkningsproblem. Målet med åtgärdspunkt 13 är att försäkra att företagen tar hänsyn till de krav som finns för att en transaktion ska vara armländsmässig samt underlätta för Skatteverket att avgöra om transaktionen överensstämmer med armlängdsprincipen. Åtgärdspunkten har fått kritik eftersom den lägger en stor börda på företagen, men OECD hävdar att den på sikt kommer att förenkla för företagen. De nya dokumentationskraven kommer att underlätta för Skatteverket att göra en internprisbedömning och minska möjligheterna att komma undan med felaktiga prissättningar.

No description available.