Elektrodiagram eller EKG används inom sjukvården för att mäta hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av flera elektroder som placeras ut på kroppen. Från mätningarna kan indikationer på hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytm upptäckas och sedan behandlas. Hjärt- och kärl-sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och behovet av EKG undersökningar är stort. Vanligtvis är EKG-apparaterna stora, otympliga och begränsade till sjukhus då de är komplicerade och dyra. Linköpings universitets forskningsgrupp tillsammans med flera examensarbeten har då tagit fram en prototyp på en kompakt och portabel EKG. Den portabla EKG-apparaten kopplas med en sele som är integrerad med elektroder och ska brukas av främst kvinnor, då utbudet av användarvänliga EKG:s till kvinnor är litet. Den tidigare portabla EKG:en är uppbyggd av två moduler, EKG-modulen och Nordic Thingy52. EKG-modulen konstruerad på ett specialanpassat kretskort som utför den faktiska mätningen av elektroderna och uträkningar. Den är sedan ihopkopplad med Thingy52 som ansvarar för den trådlösa kommunikationen till andra enheter via Bluetooth Low Energy eller BLE som det också kallas. BLE-modulen som innefattade Thingy52 och den modifierade källkoden från tidigare arbeten, klarade av viss trådlös kommunikation men ansågs vara förlångsam och klarade inte av kontinuerlig dataöverföring. Från de tidigare arbetena uppkom då frågeställningar om det var möjligt att vidareutveckla den tidigare BLE-modulen genom att förbättra dataöverföring och införa fler funktioner. De mest väsentliga önskemål var att optimera modulens dataöverföring till att bli kontinuerlig, införa funktionalitet för att spara mätvärden som en typ av backup och introducera ett enklare digitalt filter för att filtrera bort brus och störningar på mätvärdena. Utöver detta skulle även ett kompaktare och mindre kretskort till BLE-modulen tas fram som skulle ersätta Thingy52. Projektet började med att införskaffa kunskap och förståelse om hur befintliga och tillkommande funktioner samt tjänster fungerar samt hur de ska implementeras. Val om vilka komponenter och utvecklingsmiljöer som skulle användas under projektet fastställdes. Valen resulterade i att fortsätta med tidigare System-on-chip, SoC nRF52832 från Nordic Semiconductor som Thingy52 är utformad runt. Detta ledde till att befintliga utvecklingskort kunde användas och kretsschema från Thingy52 kunde återanvändas till det nya kretsschemat. Innan det eget skapade kretskortet kunde beställas och testas behövdes verifiering av att den valda SoC klarade av kontinuerlig dataöverföring. Detta kunde utföras på utvecklingskort nRF52 SDK med samma typ av SoC. Verifieringen av dataöverföringen var mer tidskrävande än vad som hade räknats med och tyvärr blev det inte tid att beställa kretskortet och kunde inte testas i praktiken. Ett kretsschema utfördes ändå som har mindre dimensioner än Thingy52 och innehåller de önskade delarna. Under utveckling av BLE-funktionen valdes det att använda Nordic:s nya utvecklingsmiljö som förenklade programmering av avancerade funktioner, till exempel BLE. Valet av att byta utvecklingsmiljö resulterade dock i att tidigare programmeringskod som hanterade konfigurering och dataöverföring med EKG-modulen, behövdes konverteras om till ett nytt operativsystem efter att Nordic bytt till operativsystemet Zypher. Detta gav i följd att funktioner och bibliotek inte stödes eller inte fanns. Efter detta flyttades fokuset till att implementera och integrera lagringsfunktionen med BLE- och EKG-funktionerna. Multitrådning infördes för att kunna utföra och optimera BLE-modulens funktioner. Tidsbrist gjorde att endast platshållare för framtida implementering av digitala filter kunde utföras. Utifrån de testresultaten över BLE-modulen är det även svårt att garantera att SoC hinner utföra filtrering av mätdata under det redan begränsade tidsintervallet. Efter en del problem och många tester resulterade examensarbetet slutligen i ett kompakt kretsschema som skulle kunna ersätta Thingy52. En BLE-modul som kan utföra dataöverföring med viss kontinuerlighet och samtidigt lagra mätdata till ett SD-kort utan att påverka kommunikationen med EKG-modulen eller användargränssnittet. Slutprodukten har även många möjligheter att utökas i framtida arbeten. / Electrocardiography or ECG is used in healthcare to measure the electrical activity of the heart using several electrodes that are placed on the body. From the measurements, indications of heart diseases and heart rhythm disorders can be detected and then treated. Cardiovascular disease is the most common cause of death in Sweden and the need for ECG examinations is great. Usually the ECG devices are large, awkward, and limited to hospitals as they are complicated and expensive. Linköping University's research group together with several bachelor thesis projects has developed a prototype of a compact and portable ECG. The portable ECG device is connected to a bra that is integrated with electrodes and should be used mainly by women, as the range of user-friendly ECGs for women is small. The previously portable ECG is made up of two modules, the ECG module, and the Nordic Thingy52. The ECG module is designed on a specially adapted circuit board that performs the actual measurement of the electrodes and calculations. It is then paired with Thingy52 which is responsible for the wireless communication to other devices via Bluetooth Low Energy or BLE as it is also called. The BLE module, which included Thingy52 and the modified source code from previous work, managed some wireless communication but was considered too slow and could not handle continuous data transfer. From the previous work questions arose as to whether it was possible to further develop the previous BLE module by improving data transfer and introducing more features. The most desired features were to optimize the module's data transfer to become continuous, implement functionality to save measured values as a type of backup and implement a simple digital filter to filter out noise and disturbances of the measured values. In addition to this, a more compact and smaller circuit board for the BLE module would also be developed that would replace the Thingy52. The project began with acquiring knowledge and understanding of how existing and additional functions or services work and how they should be implemented. Choices about which components and development environments would be used during the project were determined. The choice resulted in continuing with the previous System-on-chip, SoC nRF52832 from Nordic Semiconductor around which Thingy52 is designed. As a result, existing development boards could be used and the circuit diagram from Thingy52 could be reused for the new circuit diagram. Before the self-created circuit board could be ordered and tested, verification was needed to determine that the selected SoC was capable of continuous data transfer. This could be done on development card nRF52 SDK with the same type of SoC. The verification of the data transfer was more time consuming than had been expected and unfortunately there was no time to order the circuit board and therefore could not be tested in practice. A circuit diagram was nevertheless performed which has smaller dimensions than Thingy52 and contains the desired parts. During the development of the BLE function, it was chosen to use Nordic's new development environment as it simplified programming of advanced functions, like BLE. The choice to change the development environment, however, resulted in the previous programming code, which handled configuration and data transfer with the ECG module, having to be converted to a new operating system after Nordic switched to the Zypher operating system. As a result, functions and libraries were not supported or did not exist. After this, the focus shifted to implementing and integrating the storage function with the BLE and ECG functions. The multithreading tool was introduced to perform and optimize the functions of the BLE module. Lack of time meant that only placeholders for future implementation of digital filters could be performed. Based on the test results over the BLE module, it is also difficult to guarantee that the SoC has time to perform filtering of measurement data during the already limited time interval. After some problems and many tests, the bachelor thesis project finally resulted in a compact circuit that could replace Thingy52. Also, a BLE module that can perform data transfer with some continuity and at the same time store measurement data to a SD card without affecting the communication with the ECG module or the user interface. The end product also has many opportunities to be expanded in future work.

As increasingly more IoT devices are being deployed simultaneously in the dense 2.4 GHz ISM band, interference could start occurring. BLE, and IEEE 802.15.4 are two protocols used in IoT devices, that both are now also capable of using IPv6 communication. Since the protocols coexist in this same frequency band, interference could become a problem. However, uncooperative coexistence between these two protocols under higher IPv6 data rates is understudied, and could be unfair. This thesis aims to study possible coexistence, and mitigate it using CCA.An experimental test setup consisting of two nodes for each protocol in close proximity was used to measure possible reliability issues and data rate decrease by logging sent connection based packets over serial, while limiting the amount of available overlapping data channels for each protocol.The results show that even though PDR is maintained, throughput can decrease. While still using all channels, BLE suffers a throughput decrease of 2.25% and IEEE 802.15.4 a decrease of only 0.34%. In the most extreme case BLE can suffer a decrease of 73.3% in throughput, while IEEE sees a mean throughput decrease of 10.9%. When enabling CCA in this extreme case, an improvement of 54.6% in throughput was observed for BLE, while IEEE 802.15.4 saw a relative loss of 3.5%. Therefore, the conclusion could be made that enabling CCA in IEEE 802.15.4 can enable more fair coexistence between the protocols. / Eftersom allt fler IoT-enheter distribueras samtidigt i det täta 2,4 GHz ISM-bandet kan störningar inträffa. BLE och IEEE 802.15.4 är två protokoll som används i IoT-enheter, som båda nu också kan använda IPv6-kommunikation. Eftersom protokoll existerar i samma frekvensband kan störningar bli ett problem. Men osammanhängande samexistens mellan dessa två protokoll under högre IPv6-datahastigheter är underskattad och kan vara orättvist. Avhandlingen syftar till att studera eventuell samexistens och mildra den med hjälp av CCA.En experimentell testinställning bestående av två noder för varje protokoll i närheten, användes för att mäta eventuella pålitlighetsproblem och minskning av datahastighet genom att logga skickade anslutningsbaserade paket över seriell, samtidigt som man begränsar mängden tillgängliga överlappande datakanaler för varje protokoll.Resultaten visar att även om PDR upprätthålls kan genomströmningen minska. Medan BLE fortfarande använder alla kanaler, har BLE en genomströmningsminskning på 2.25% och IEEE 802.15.4 en minskning med endast 0.34%. I det mest extrema fallet kan BLE drabbas av en minskning med 73.3% i genomströmning, medan IEEE ser en genomsnittlig genomströmningsminskning på 10.9%. Vid aktivering av CCA i detta extrema fall observerades en förbättring av 54.6% i genomströmning för BLE medan IEEE 802.15.4 såg en relativ förlust på 3.5%. Därför kan slutsatsen dras att en attityd till CCA i IEEE 802.15.4 kan möjliggöra en mer rättvis samexistens mellan protokollen.

The rapid enhancement of low-power short range wireless connectivity has been a driving factor of the pervasive adoption of Internet-of-Things (IoT). However, the lack of universal standard for such technologies causes compatibility issues and slows down innovation. The Bluetooth Low Energy (BLE) protocol has become the leading protocol that is most likely to be adopted as the standard over other compatible technologies and thus has to be studied thoroughly and all characteristics evaluated. Several major enhancements were introduced in the release of BLE 5 which makes the technology instantly more attractive in wider range of use cases than before. These enhancements bring additional complexity into the BLE architecture while allowing for more flexibility and configuration varieties to optimize each use case. This thesis attempts to evaluate the benefits of new features in BLE for a specific device developed by Tritech Technologies and the possibility of utilizing several features to improve wireless performance. Additionally, the technology architecture is deeply studied, challenges in implementation identified and operational characteristics measured. Results of the literature review discusses how the scalability of BLE has significantly improved, new features provide more flexibility making the technology more attractive for all IoT and finally recommends further work in order to have a single standard when operating low-powered wireless communication. Moreover, test results of power consumption, possible range and throughput are summarized showing that the new features can bring significant benefits to certain products but massive drawbacks might occur in form of power consumed if not carefully implemented. To point out some notable test results acquired in this project, double the energy utility was achieved by utilizing high speed physical layer (PHY) in high throughput operation that reached data transfer rate of 1.37 MB/s. Using long range PHY with coding scheme of eight symbols per bit reached roughly 1 km range in Line-of-Sight (LoS) and improvement from about half-house to nearly full-house coverage. Furthermore, a method of dynamically switching PHYs was implemented and concluded not suitable for such an application due to high added power consumption. / Den snabba förbättringen av trådlös kommunikation med låg energiförbrukning har präglat utvecklingen av Internet-of-Things (IoT). Bristen på en universell standard för sådan teknik orsakar kompatibilitetsproblem och kan hämma innovation. Protokollet för Bluetooth Low Energy (BLE) har kommit att bli det ledande protokoll som förmodligen kommer att antas som standarden över andra kompatibla teknologier och måste därför granskas noggrant och alla dess egenskaper utvärderas. Flera anmärkningsvärda förbättringar introducerades i utgåvan av BLE 5 vilket omedelbart gör tekniken mer attraktiv i ett större användningsområde än tidigare. Dessa förbättringar ger ytterligare komplexitet i BLE-arkitekturen, samtidigt som detta möjliggör mer flexibilitet och konfigurationsvarianter för att optimera varje användningsfall.Denna rapport försöker att utvärdera fördelarna med nya funktioner i BLE för en specifik produkt som utvecklats av Tritech Technologies och möjligheten att utnyttja flera funktioner för att förbättra den trådlösa anslutningen. Protokollarkitekturen är dessutom granskad, utmaningar i genomförandet identifierade och operativa egenskaper uppmätta. Resultaten från litteraturöversikten diskuterar hur skalbarheten hos BLE har förbättrats avsevärt, hur nya funktioner bidrar till flexibilitet vilket gör tekniken mer attraktiv för all typ av IoT och slutligen rekommenderar vidare arbete för att kunna uppnå en standard för trådlös kommunikation med låg energiförbrukning. Dessutom sammanfattas testresultatet av strömförbrukning, möjlig räckvidd och datahastighet, vilket visar att de nya funktionerna kan ge betydande fördelar för vissa produkter men att nackdelar kan förekomma i form av strömförbrukning om den inte är noggrant genomförd. BLE 5 jämfördes med tidigare versioner och resultaten från denna jämförelse visade på att fördubblad energy utility kunde uppnås genom att använda ett Physical Layer (PHY) med höghastighetsegenskaper och dataöverföringshastighet på 1.37 MB/s. Då ett PHY med lång räckvidd och datakodning på åtta symboler per bit användes kunde en räckvidd på cirka 1 km siktlinje uppnås och en förbättring kunde ses i en tvåplansvilla där täckningen ökat från cirka halva byggnaden till nästan hela byggnaden. Dessutom utvecklades en metod för att dynamiskt byta PHY under användning, och slutsatsen visade att denna metod ej är lämplig för den produkt som utreddes på grund av den ökade energiförbrukningen som då uppstod.

En tapper är en person som rent fysiskt, med en stav, petar på en synskadad simmaren för att informera om vändning. Om arbetet som tapper kan bytas emot en teknisk lösning skulle detta ge simmaren mer frihet för träning. Målsättningen med projektet var att undersöka om det med hjälp av Blåtandssändare och mottagare, så som en mobiltelefon eller träningsklocka, är möjligt att fastställa en simmares positionering så pass noggrant att dessa kan användas för signalsystem för synskadade simmare vid vändningar. Projektet testade olika placeringar av sändare och fann att flera sändare i samverkan kan ge ett mer exakt och stabilt värde än en enstaka. Tester visade tydliga mönster i de registrerade värdena. Mönster i form av tydliga toppar vid närmanden av sändare. Detta leder till slutsatsen att ett blåtandsystem med flera sändare är fullt möjliga för att kunna känna om en simmare närmar sig. Men att sådana system förutsätter vidare tester och filtrering av mottagen signalstyrkeindikator (RSSI). Detta då signalstyrkan kraftigt försämras i vatten. Sändarnas placering vid bassängens ändar verkar ge bäst resultat men kan med fördel kombineras med ytterligare mjukvaru- eller hårdvarusensorer så som accelerator eller liknande. / A tapper is a person who physically prods a visually impaired swimmer with a stick to inform the latter about the time too turn. If a technical solution could be used instead of the tappers, this would give the swimmer more freedom when training.The goal of the project was to investigate whether, with the help of Bluetooth transmitters and receivers such as a mobile phones or training watches, it is possible to determine a swimmer's positioning so accurately that these can be used for signal systems for visually impaired swimmers when turning.The project tested different placements of transmitters and found that several transmitters in cooperation can give a more accurate and stable value than a single one. Tests showed clear patterns in the recorded values. Patterns in the form of clear peaks when a swimmer is approaching the transmitter. This leads to the conclusion that a Bluetooth system with several transmitters is entirely possible for swimmer detection. But that such a system requires further tests and filtering of Received Signal Strength Indicator (RSSI) as the signal strength is greatly degraded in water. Placing the transmitters at the ends of the pool seems to give the best results but can advantageously be combined with additional hardware or software sensors for example accelerometer.

The thesis is about the construction of a GPS-tracker that can read NFC (Near Field Communication)-tags and communicate with LoRa (Long Range) and BLE (Bluetooth low energy) and investigate which of the components in the GPS-tracker that consumes most power. The usage area for the GPS-tracker is to make the work on disaster affected sites more efficient and secure by having an operation leader that can organizing the operation with help of the information provided by the GPS-trackers that are placed on the injured people and recuing personnel. The GPS-tracker is built around the sensor development kit Thingy:52 from Nordic Semiconductor. The Firmware (FW) for the Thingy:52 is developed by modifying the provided factory FW by Nordic Semiconductor. The GPS-module and the NFC-reader showed to be the most power consuming parts of the GPS-tracker. An energy optimization proposal for these parts are given in the report. A proposal to a circuit diagram for the GPS-tracker is also given in the report, that can be used for future miniaturization of the GPS-tracker. / Projektet har innefattat att ta fram en GPS-spårsändare som kan läsa NFC (Near Field Communication)-taggar, kommunicera med LoRa (Long Range) och BLE (Bluetooth low energy) samt undersöka vilka av GPS-spårsändarens olika delar som konsumerar mest energi. Användningsområdet för GPS-spårsändaren är att effektivisera räddningsinsatser på skadeplatser där det finns skadade människor exempelvis efter en översvämning eller terroristattack. Effektiviseringen är tänkt ska ske genom att en operationsledare styr räddningsinsatsen med hjälp av informationen som skickas från GPS-spårsändarna som kommer att bäras av skadade personer och räddningspersonalen på skadeplatsen. GPS-spårsändaren är utvecklad kring sensorutvecklings kittet Thingy:52 från Nordic Semiconductor och dess mjukvara har utvecklats genom att modifiera den mjukvara som Nordic Semiconductor har utvecklat för Thingy:52. De delar av GPS-spårsändaren som visade sig konsumera mest energi var GPS-modulen och NFC-läsaren. I rapporten finns energioptimerings förslag för dessa delar. Rapporten innehåller även ett förslag till ett kretsschema för GPS-spårsändaren som kan användas vid framtida miniatyrisering av GPS-spårsändaren.

To know your whereabouts is important and sometimes exact position is the determinant of success or not. Since the launch of the USA made Global Positioning System (GPS) in the late 1970s, global tracking has been available both for military and civilian use. Today, satellite based systems like the American GPS, European Galileo and the Russian GLONASS are the standard for basically any navigation or location application. However these systems are limited by the fact that they must have connection with multiple satellites in order to work. This means that satellite dependent systems are very limited in indoor environments. Despite this, there is no standard for indoor positioning systems (IPSs) even close to the satellite dependent systems when it regards distribution and accessibility for use where satellite dependent systems are limited or not working. However, this new age of connectivity provides a number of options for positioning indoors. There are some systems available, but very few of them provide good enough accuracy. This Master thesis evaluates different options for indoor positioning using technologies that are available in smart devices and smart phones, such as Wi-Fi and Bluetooth, and focuses on indoor positioning systems that can provide high accuracy. The current state of the technologies and the possible future for them, considering rising need and interest in indoor positioning systems are covered in this thesis. A selection of technologies and approaches are explored, tested in conditions designed for this purpose and evaluated to highlight their differences in approach, accuracy and usability. In order to achieve the goals of this thesis, a hybrid method of experimental research design and system development is selected as the main research method. The hybrid method is focused on experimental research, and is used to investigate if the accuracy of the positioning data can be affected and improved by tuning independent variables in an IPS. To be able to do this, an application for smart devices, such as android smartphones, is developed. The application developed is the heart of the conceptual crossover IPS (CCIPS), which is named Locantis, that is being developed and used in the experimental stages of this investigation. It is also used to test the hypothesis that a CCIPS could be a valid contender for replacing the established IPSs. The observations show how the accuracy and precision of the location data is affected by change to independent variables in an IPS and how well a CCIPS can meet real time requirement’s. The main conclusion is that changes to independent variables have greater impact on the precision than the accuracy for location data in an IPS and that a CCIPS in many cases are the sensible choice of IPS. / Att veta var du befinner dig är viktigt och ibland är exakt position avgörande för framgång. Sedan lanseringen av amerikanska Global Positioning System (GPS) i slutet av 1970 har global navigation varit tillgängliga för både militärt och civilt bruk. Idag är satellitbaserade system, som det amerikanska GPS, europeiska Galileo och det ryska GLONASS, standard för i princip alla navigering eller platsinformation. Men dessa system är begränsade av det faktum att de måste ha kontakt med flera satelliter för att fungera. Detta innebär att satellitberoende system är mycket begränsad i inomhusmiljöer. Trots detta finns det ingen standard för inomhus positioneringssystem (IPSS) som kan mäta sig med de satellitberoende systemen när det gäller distribution och tillgänglighet. Men denna nya generationens kommunikation ger ett antal alternativ för positionering inomhus. Det finns IPS tillgängliga idag, men väldigt få av dem kan tillhandahålla en hög noggrannhet på positioneringen. Detta examensarbete utvärderar olika alternativ för inomhuspositionering med teknologier som är tillgängliga i smarta enheter och smarta telefoner, som Wi-Fi och Bluetooth, fokus ligger på inomhus positioneringssystem som kan ge hög noggrannhet. Det aktuella läget för dessa teknologier och dess möjliga framtid, med tanke på stigande behov och intresse av inomhus positioneringssystem, behandlas i detta examensarbete. Ett urval av teknologier och metoder utforskas, testas under förhållanden utformade för detta ändamål, och utvärderas för att lyfta fram sina skillnader i tillvägagångssätt, noggrannhet och användbarhet. För att uppnå målen i detta examensarbete har en hybrid metod för experimentell designforskning och systemutveckling valts som huvudsaklig forskningsmetod. Hybridmetoden fokuserar på experimentell forskning och används för att undersöka om positioneringsdatas noggrannhet kan påverkas och förbättras genom att förändra oberoende variabler i ett IPS. För att kunna göra detta har en applikation för smarta enheter, så som Android, utvecklats. Applikationen som utvecklats är hjärtat i det konceptuella kombinations inomhuspositioneringssystem Locantis som utvecklas och används i det experimentella stadiet i denna undersökning. Den används också för att testa hypotesen att en CCIPS kunde vara en giltig kandidat för att ersätta den etablerade IPSer. Observationerna visa hur noggrannhet och precision av positioneringsdata påverkas av förändring på oberoende variabler i ett IPS och hur väl ett CCIPS kan uppfylla realtidskravet talet. Huvudslutsatsen är att förändringar på oberoende variabler har större inverkan på precision än noggrannheten för lokaliseringsuppgifter i en IPS och att ett CCIPS i många fall är det klokt val av IPS.

abstract: The Internet of Things has conjured up a storm in the technology world by providing novel methods to connect, exchange, aggregate, and monitor data across a system of inter-related devices and entities. Of the myriad technologies that aid in the functioning of these IoT devices, Bluetooth Low Energy also known as BLE plays a major role in establishing inter-connectivity amongst these devices. This thesis aims to provide a background on BLE, the type of attacks that could occur in an IoT setting, the possible defenses that are available to prevent the occurrence of such attacks, and a discussion on the research trends that hold great promise in presenting seamless solutions to integrate IoT devices across different industry verticals. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Computer Science 2017

As the growth and enthusiasm for IoT increases, energy consumption and efficiency is of immense importance in order to develop maintainable and dependable sensor networks. In this thesis, we implement and evaluate a wireless sensor network using Bluetooth Low Energy (BLE) as the communication standard with regards to energy consumption and range capabilities. We found BLE to be a highly viable option for such systems, yielding long battery life for systems where long-range capabilities are not needed.

Ända sedan radion uppfanns har trådlös kommunikation varit ett mål för modern teknologi. Trots över 100 års teknologisk utveckling är radiosignaler högst relevanta, och används idag både för traditionell enkelriktad radiosändning, men också som grund för Bluetoothteknologin, som stöds av allt från bilar till telefoner och högtalare. Den här avhandlingen beskriver framtagandet av en speciell typ av Bluetoothsändare, så kallad beacon, som dessutom tillämpar trådlös nätverksanslutning för att utvidga beacons klassiska funktionalitet och ge nya möjligheter. Den nya produkten kallas Beacone. Som stöd för dess funktionalitet utvecklas ett webbgränssnitt och en mobilapplikation. Resultatet utvärderas och möjliga förbättringar diskuteras. Arbetet visar att det under flera omständigheter finns fördelar med en nätverksansluten beacon, som tillhandahåller möjligheter som inte annars hade funnits. / Ever since the invention of the radio, wireless communication has been the goal for modern technology. Despite 100 years of technological development, radio waves remain highly relevant, and are today used both in traditional one-way radio transmission, but also as the foundation for Bluetooth technology, which is supported by cars, phones, speakers, and everything in between. This report describes the development of a special Bluetooth transmitter, a so-called beacon, which also features wireless network connection to expand the traditional functionality of beacons and yield new opportunities. The new product is named Beacone. Supportive software, such as a web interface and a mobile cellphone application, is also developed. The result is evaluated, and possible improvements are discussed. The work shows that there are circumstances where Wi-Fi connectivity provides benefits which would not be available without it.

Bluetooth Low Energy is becoming increasingly popular in mobile applications due to the possibility of using it for proximity data. Proximity can be estimated by measuring the strength of the Bluetooth signal, and actions can then be performed based on a user's proximity to a certain location or object. One of the most interesting applications of proximity information is automating common tasks; this paper evaluates Bluetooth Low Energy in the context of using smartphones to automatically unlock a door when a user approaches the door. Measurements were performed to determine signal strength reliability, energy consumption and connection latency. The results show that Bluetooth Low Energy is a suitable technology for proximity-based door locks despite the large variance in signal strength.