[pt] O Estudo das Contribuições dos Certificados vem salientar a relevância e suas consequências práticas na política Municipal do Rio de Janeiro, sobre as Mudanças do Clima e Desenvolvimento Sustentável, estabelecendo metas de redução de emissões antrópicas dos gases do efeito estufa, estimulando o aprimoramento dos conceitos e práticas estruturantes na construção de edificações residenciais, comerciais, mistas e institucionais. Iniciado com o Plano Estratégico da Prefeitura do Rio de Janeiro pelo disposto da Lei número 5.248 de 27 de janeiro de 2011 e posteriormente pelo Decreto Municipal número 35.745 de 06 de junho de 2012, foi criado o selo ambiental de qualificação nas construções, o QUALIVERDE, de aplicação opcional aos projetos de novas edificações e as existentes. Seu objetivo principal foi o de incentivar o crescimento de empreendimentos que contemplem ações e práticas sustentáveis de (Construções Verdes), com eficiência no uso e consumo de água e energia, destinadas a favorecer a redução dos impactos ambientais na Cidade do Rio de Janeiro. As contribuições dos parâmetros estabelecidos nos outros três selos internacionais mais aplicados, o Green Building-Leed, o Aqua-H.Q.E. e o Breeam, servirão para a análise e eficácia da aplicabilidade do Qualiverde, comparando-o as ações e medidas específicas utilizadas nos selos estrangeiros, avaliando seus conjuntos de estratégias, quanto a: a) Gestão no consumo de água; b) Eficácia energética e c) Soluções inovadoras nos Projetos Arquitetônicos. / [en] The theme is to stress the importance of the matter at the Master Course of Urban and Environmental Engineering and their practices in the Municipal policy on Climate Change and Sustainable Development consequences, establishing goals for reducing anthropogenic emissions of greenhouse gases in stimulating and disseminating concepts and structuring practices in the construction of residential, commercial, and institutional buildings mixed. It started with the Strategic Plan of the Municipality of Rio de Janeiro by the terms of Law No. 5,248 of January 27, 2011 and subsequently by Municipal Decree No. 35,745 of June 6, 2012, when the environmental seal QUALIVERDE was created as on option for new projects and existing buildings, residential, commercial, institutional or mixed use application.

The subject of diploma thesis is energy assessment of the building according to BREEAM methodology. First chapter overviews certification systems. The main part of the thesis consists of energy assessment of the building with application of BREEAM requirements. Specifically, building, its systems and interior environment analysis has been carried out, determination of heat transfer coefficients and production of energy performance certificate. Energy assessment of the building is carried out in accordance to BREEAM criteria. Third part contains analysis and evaluation of thermal comfort.

The climate issue is becoming increasingly relevant, and with that, the EU's greentaxonomy has been designed to support investors in defining environmentally sustainableinvestments. To meet the taxonomy, the business must contribute significantly to at leastone of the six environmental objectives, not significantly harm the remainingenvironmental objectives, and meet minimum requirements for social sustainability.  Environmental certification systems are used to measure a building's environmentalsustainability, but as the taxonomy becomes more relevant, the question arises of howthese systems can be used in taxonomy work or if they become irrelevant. In addition,industry professionals experience the requirements of the taxonomy as unclear. Thepurpose of the report is therefore to analyze difficulties, develop solutions, and investigatehow environmental certification systems for existing buildings relate to the taxonomy.Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use, and LEED O + M have been investigated using aliterature review, interviews, and a case study. The main challenges with the EU-taxonomy were found to be the large margin forinterpretation left to affected organizations, due to a lack of clarifications. Another centraldifficulty was that the taxonomy's purpose as a common language fails, partly due tocountries using different systems to measure the sustainability of a building, making itdifficult to compare sustainability on a global scale. Proposed solutions included acommon certification system, demonstrating green potential, and authorities needing totake greater responsibility in providing assistance. An important conclusion of the thesisis that buildings that are certified with the analyzed systems of this report are notautomatically taxonomy-aligned, even though these systems play a continued significantrole in the sustainability work.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.

The diploma thesis Impact of the economic crisis on the construction market and the current trends in the construction sector focuses mainly on the development of the Czech construction market in relation to the economic crisis of 2008-2009, while looking for conjunctions with macroeconomic indicators. It also describes the following period of development of the construction sector with an emphasis on current trends. Exemplifying how this is implemented into practice, the diploma thesis includes a description of the activities of a group of companies called EBM Group.

No description available.

Mankind has worked with the climate crisis and other sustainability issues since the 1990s, but this hasn’t had any desired effect. One of the problems relates to interpretations of the term sustainability. It has caused confusion, and work towards developing shared understandings is still an ongoing process. Sustainability challenges pertain to all industries. The Swedish water sector faces several challenges today. One of these challenges relates to the need for investments in the Swedish water and wastewater (W&WW) pipelines. The growing population requires an expanded W&WW network, and the existing network needs to be updated to maintain a high-quality product.  As part of the EU’s Green Deal for making the European economy more sustainable and more resilient the EU-taxonomy has been developed to put political goals into practices and measurements of performance. The role of the Taxonomy is to pave the way towards what currently is perceived as environmental sustainability. This creates transparency and simplifies investments to lead to more sustainable choices.  The aim of this study was to investigate how the EU-taxonomy affects the Swedish construction of W&WW pipelines and how this can be used in strategic sustainability efforts. This was done through research on both W&WW pipe construction and sustainability frameworks. A case study has been used to acquire a picture of how existing routines stand in relation to the EU-taxonomy. The objects of the case study have been one consulting firm in urban development and one public actor, responsible for developing the municipality’s W&WW network, a so-called VA-huvudman. To further contextualize the EU-taxonomy, the theoretical Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) has been applied. This is a research-based framework, as opposed to a political one – such as the EU-taxonomy or Agenda 2030. The framework has been used to understand what the EU-taxonomy can contribute as a tool for the strategic work with FSSD. Standardization has also been applied as a concept, in order to highlight the use of the EU-taxonomy.  In the empirical study, the result shows that the structure of the EU-taxonomy makes it difficult to apply it on a subject as specific as a W&WW pipeline construction. Furthermore, the criteria within the Taxonomy challenging to apply on W&WW pipelines since they apply to the entire water, or water treatment, system. Further work with the Taxonomy requires more horizontal coordination within the organizations to report on and fulfill the criteria.  Since the EU-taxonomy lacks a life cycle perspective it doesn’t include the whole life cycle or indirect activities related to W&WW pipeline construction, such as choice of material or the construction process. A complementary framework, or other measures, are needed in order to capture environmental aspects of sustainability. / Människan har kontinuerligt arbetat med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor sedan 90-talet,men detta har fått en begränsad effekt. Hållbarhet är ett ord som skapat förvirring, och ettgemensamt språk är något som efterfrågats. Den svenska vattensektorn möter idag ett antalutmaningar. Det stora investeringsbehovet inom det svenska vatten- och avlopps (VA)-nätet ärett av dessa. Den ökande befolkningen kräver en utbyggnad av VA-nätet och det befintliga nätetbehöver upprustas för att bibehålla kvaliteten på vattenleveranserna. EU-taxonomin är del av EU:sgröna giv vars syfte är att göra den Europeiska ekonomin mer hållbar och resilient. Taxonominsär inom detta ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar inom EU. Dettaska leda till transparens samt styra kapital mot mer hållbara alternativ genom att förenkla förinvesterare att fatta mer hållbara val. Studiens syfte är att undersöka hur kraven i EU-taxonomin ser ut för ledningsarbeten in-om vatten och avlopp (VA-ledning), och hur dessa kan användas på ett strategiskt sätt för att stärkahållbarhetsanpassningar inom samhällsbyggandet. Detta har genomförts genom en omvärldsanalysav både VA-ledning och olika befintliga hållbarhetsramverk. En fallstudie har använts för att få enbild av hur befintliga rutiner förhåller sig till EU-taxonomin. Fallobjekten i studien har varit ettkonsultföretag inom samhällsbyggnad samt en aktör som är ansvarig för en kommuns VA-nät, ens.k. VA-huvudman. Utöver avgränsningen att undersöka ledningsarbeten inom VA-branschen harprojektet begränsats till de två första delegerade akterna med klimatinriktning som publiceratsinom ramen för EU-taxonomin. För att sätta EU-taxonomin i ytterligare en kontext har det teoretiska ramverket Frameworkfor Strategic Sustainable Development (FSSD) använts. Detta är ett forskningsbaserat ramverktill skillnad från politiskt beslutat, som både EU-taxonomin, Parisavtalet och Agenda 2030är. Ramverket har använts för att undersöka hur EU-taxonomin kan användas i det strategiskahållbarhetsarbetet. Standardisering har även lyfts som ett koncept och används för att belysaEU-taxonomin i en större kontext. Resultatet visar att VA-ledning är en begränsad del av större system inom EU-taxonomin.Aktiviteterna i taxonomin som innefattar VA-ledning är också kopplade till hela vatten- ochavloppssystemet i sin helhet. Denna utformning gör det svårt att enkelt urskilja separata delarav ledningssystemet eftersom aktiviteterna inte är utformade så. Att rapportera på de för VA-verksamheterna relevanta aktiviteterna i taxonomin kommer därmed kräva samarbete från fleraparter, möjligen även utanför VA-organisationen. EU-taxonomin saknar även ett livscykelperspektiv. Den inkluderar inte hela livscykeln el-ler indirekta aktiviteter inom VA-ledning, som materialval eller byggprocessen. För att beaktahållbarhet i en vidare bemärkelse krävs därför en komplettering av något annat ramverk ellerandra åtgärder. Genom EU-taxonomin gör EU en ansats att definiera det miljömässigt hållbaravilket kan bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt om det används strategiskt ochkompletteras med andra hållbarhetsramverk som beaktar fler aspekter ur ett livscykelperspektiv. En hypotes för framtida forskning på området kan dock vara att EU-taxonomin inte kan användassom ett fullständigt hållbarhetsramverk med fokus på miljöaspekter på ett mindre system än den beskrivna aktiviteten. Det bör undersökas vidare hur EU-taxonomin kan kompletteras med etteller flera hållbarhetsramverk för att i större utsträckning främja hållbarhet.