Syfte: Syftet med detta arbete är att välja ett alternativt miljöcertifieringssystem som passar bättre för industriellt byggande av träsmåhus och även beskriva vilken nytta systemet har för både miljön och för trähusföretag inom industriellt byggande.Metod: Arbetet är baserat på kvalitativ metoder och där med används metoderna litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. En fallstudie har utförts på ett planerat projekt där en teoretisk certifiering av Miljöbyggnad har tillämpats. Detta har utförts med hjälp av intervjuer och litteraturstudie. För att kunna utföra en fallstudie har ett antal dokument analyserats som samlats in från Götenehus AB.Resultat: Resultatet redovisar skillnaderna på systemen när det kommer till teknik och administration. Författarna utgick sedan från relevanta faktorer och intervjuer som resulterade till att Miljöbyggnad valdes till det system som passar bättre för trähusföretag inom industriellt byggande. Resultatet av fallstudien som utfördes på byggnadsobjektet Riddersholm visade vilken nytta för miljön en teoretisk tillämpning av Miljöbyggnad har, exempelvis reducerat värmeeffektbehov. Studien visar även på nyttan för trähusföretag inom industriellt byggande som exempelvis att det stärker företagets varumärke.Konsekvenser: Med hjälp av certifieringssystemen blir det en mer underlättande process att förhålla sig till när man jobbar med miljöfrågor. Införandet av detta kan leda till många fördelar för företagen, då de får visa sig utåt och kan där med påvisa att de har ett miljötänk från start. Alla företag har inte den kompetensen inom området och behöver därför få en mjukstart för att komma in i det.Begränsningar: Arbetet har begränsats till de fyra vanligaste systemen i Sverige. En fallstudie har begränsats till området "Energi" i Miljöbyggnads som innefattar fyra indikatorer "Energianvändning", "Värmeeffektbehov", "Solvärmelast" samt "Energislag". / Purpose: The purpose of this work is to make a proposal for an alternative environmental certification system that fits better for industrial building of wooden houses and also describe the benefits the system has for both the environment and industrial construction companies.Method: The work is based on a qualitative approach, using the methods literature study, interviews and document analysis. A case study has been carried out on a planned project where a theoretical certification of environmental construction has been applied. This has been done through interviews and literature studies. In order to carry out the case study, a number of documents have been collected from Götenehus AB and analysed.Findings: The result reports the differences between the four systems when it comes to technology and administration. The authors then took consideration of relevant factors and conducted interviews in the choice of Miljöbyggnad for the system that fits better for industrial single-family-building companies. The outcome of the case study, that carried out on the construction project Riddersholm, shows the benefits for the environment a theoretical application of Miljöbyggnad has, for example reduced heat power requirements. The study also shows the benefits for industrial single-family-building companies, such as strengthening the company's brand.Implications: With the help of certification systems, the process to deal with environmental issues gets easier. The introduction of this can lead to many benefits for companies, as they may turn outwards and can prove that they have an environmental thinking from start. All companies do not have the skills in the field and therefore need a soft start to get into it.Limitations: The work has been limited to the four most common systems in Sweden. A case study has been confined to Miljöbyggnad energy area, which includes the first four indicators.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster. Detta kompletteras med ett eget ramverk som utvidgar och förtydligar otillräckligt hanterade ekosystemtjänster och närliggande aspekter. Resultatet visar att ytterligare ekosystemtjänster kan inkluderas i de undersökta metoderna och en kategorisering av urbana ekosystemtjänster förslås. / This report discusses assessment of urban ecosystems services in the scale of city districts. Since intensified urbanisation increases the pressure on urban ecosystems it is of importance that development projects in green areas is sustainable with inclusion of ecological, social and economic aspects. This can in part be achieved through requirements in tools and certification systems that include aspects for urban ecosystem services. An investigation of how the certification systems BREEAM Communities and CASBEE for Urban Development as well as the tool Grönytefaktormetoden deal with such urban ecosystem services is made. The analysis is based on a suggested categorisation of urban ecosystem services. This is complemented by an own framework that expands and clarifies insufficiently treated ecosystem services and adjacent aspects. The result shows that further ecosystem services can be included in the investigated methods and a categorisation of urban ecosystems services is suggested.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.

No description available.

Climate conditions nowadays are looking critical where the construction and property sector is a major contributing factor. The construction industry stands for one third of Sweden’s total energy use, which has led to different environmental goals and energy requirements that the industry needed to adapt to reduce environmental emissions. In association with this has durability and environmental certifications become one identity marker for companies that strives to make a difference and for users who choose to support them. Growing demand and increased environmental awareness have characterized the construction industry. The most popular environmental certifications on the Swedish market today is: BREEAM, LEED, GreenBuilding and Miljöbyggnad. BREEAM and LEED are the most recognized systems internationally and considers both the building and and the surrounding area. GreenBuilding focuses only on the buildings energy consumption and how to reduce it. Miljöbyggnad is the commonly used system in Sweden and focuses on the building itself.  Miljöbyggnad is a Swedish certification system that is handled and developed by Sweden Green Building Council (SGBC) since 2011 and focuses on the building itself. The building is assessed by 15 different indicators within three segments: energy, indoor environment and material. This Work is limited to examine only Miljöbyggnad four indicators: energy consumption, solar heat load, heating needs and ventilation regarding an ongoing housing unit in cooperation with SWENCN AB.  The aim of this work was to calculate monthly energy consumption for the reference building. Furthermore, was the aim to rate the four indicators according to Miljöbyggnad grade system: bronze, silver and gold and finally see what happens if the household electricity is neglected and can energy efficiency regarding household electricity paradoxically result in that the building appears to be inferior.  The result of this thesis shows that the buildings active heating season is five out of twelve months. Solar thermal load is calculated to a value of 66 W/m2 floor area and because of that did not meet up the criteria for bronze. Heating needs meets up to the criteria for bronze with a value of 21,5 W/m2 , Aom.  and the buildings energy use for gold with a value of 49 kWh/m2, (Atemp), year. Household electricity contributes to increased passive heating and counts because of that as “free energy” which decreases the need for active heating, the building is considered as better. If the household electricity instead is neglected it will increase the heating demand and the building appears to be inferior. The conclusions of this work indicate that the big uncertainty lies in judging how people's habits affects the energy use. The building is currently under production which has led to that static average numbers have been used, and because of that margin of error can in some cases become big. As a result of that should any changes and adjustments updates when the building is put in use. It's easier and more effective to reach gold in the planning stage when there are opportunities to choose building components with lower U-value.

The present thesis investigates the demands for follow-ups determined within the largest four environmental certification systems in Sweden, BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad, and GreenBuilding. This study was narrowed down to only include environmental certifications of newly developed commercial constructions. Furthermore, the different problems and risks that can occur alongside follow-up demands within an environmental certification will be discussed as well as the positive effects of such a follow-up. There has been a significant increase in the classification of constructions in the last decade. Today, the majority of large construction projects undergo an environmental certification. The certification of newly developed buildings start with the planning documents and has a large impact on how buildings are constructed, built, and maintained. The certification process is often intricate and involves many different parties such as engineers, architects, and constructions workers. Demands for follow-ups will vary in both layout and scope depending on the environmental certification system after it has been commissioned. Controlling and ensuring that the project plans have been met after commissioning allow buildings to, at a greater extent, live up to expectations and classification grades. Thereby, the risk of having a misleading certification grade even in the management phase is reduced. A supervised and planned commissioning as well as demands on a new certification of the building, which confirms an acquired grade, strengthens the recognition of the building on the market. / Denna kandidatuppsats behandlar de uppföljningskrav som ställs inom Sveriges fyra största miljöcertifieringssystem; BREEAM-SE, LEED, Miljöbyggnad och GreenBuilding. Rapporten har avgränsats till miljöcertifiering av kommersiella byggnader vid nyproduktion. Vidare behandlas olika problem och risker som kan uppstå i samband med uppföljningskrav av en miljöcertifiering, samt de positiva effekter en uppföljning bidrar till. Det har skett en betydande ökning av klassningsarbetet av byggnader det senaste decenniet, majoriteten av stora byggprojekt genomgår idag en miljöcertifiering. Certifiering av byggnader i nyproduktion utgår från projekteringshandlingar och har stor inverkan på hur byggnader konstrueras, byggs och underhålls. Certifieringsprocessen är ofta invecklad och involverar många parter såsom ingenjörer, arkitekter och byggare. Uppföljningskraven som respektive miljöcertifieringssystem ställer inom sina certifikat efter idrifttagandet varierar i både utformning och omfattning. Kontroll och säkerställning av att projekteringsvärden i drift gör att byggnader i större utsträckning lever upp till förväntningar och erhållet certifieringsbetyg. Därigenom minskar dessutom risken för att certifieringsbetyg, som kvarstår även i förvaltningsskedet, ska bli missvisande. Ett övervakat och planerat idrifttagande, samt krav på en ny certifiering av byggnader i drift som bekräftar ett erhållet betyg, stärker byggnaders erkännande på marknaden.

Bewertung und Untersuchung einer Nachhaltigkeitszertifizierung im Bauwesen

Part I of the study examines the differences between two environmental assessment methods for the K‐12 education sector: the United States Green Building Council’s (USGBC) LEED Schools Version 3.0 and the British Research Establishment’s (BRE) BREEAM Education issue 2.0. Credit requirements are compared side‐by‐side and against recommendations from researchers in areas such as acoustics, lighting and indoor environment quality. Strengths in the two schemes and areas for improvement are highlighted, with acknowledgement that each scheme offers components and techniques from which the other could benefit. Part II of the study introduces the Howard C. Reiche Community School in Portland, Maine. Designed as an open‐plan school in the 1970’s this configuration is currently seen as a barrier to teaching and learning in the school which is slated for renovation by the Portland Public School District. Part III of the study looks towards precedents in education which have followed either the LEED or BREEAM assessment methods and Part IV of the study provides a design proposal for the Howard C. Reiche Community School’s renovation.

The work was conducted in the spring of 2016 on behalf of the ÅF Industry in Umeå. This project aimed to provide proposals on energy-saving measures for house 2 at Umestans Business Park based on the total specific purchased energy for 2015. Also for the 3rd floor in the same house suggestions on energy-saving measures were given. This was done with regard to the expected electricity use during 2016. Finally, an investigation on the possibility to classify the floors using of business-electricity was done.Initially was a literature study of today's classification system for buildings done. The focus was to see whether there is a possibility or not to classify leased office space. Both Swedish and international classification systems have been evaluated during the project.All the systems in the building were investigated and the total specific energy could be mapped. All the systems in the building were investigated and the total specific energy could be mapped. Based on the results of the operational-electricity that were emerged during the mapping of house 2, and based on the values of the electricity meter 83353 the business-electricity for floor 3 could be determined. Also for this area a mapping was made to see which areas the business-electricity went to.The results of the mapping of the building showed that the average energy consumption for the total specific purchased energy was 141,1 kWh/m2 per year. Of these districts heating stands for 63%. Of the total share of district heating 81% went to the radiators, this suggests that the building has large transmission losses. The inventory shows that the building's has a low use of electricity. This indicates that the technical systems were well installed with well-adapted operating times. The energy-saving measures that were found to reduce the building's losses were in the areas of windows, ventilation and solar shading. Energy-saving measures for the energy supplied were found in pumps, cooling and lighting.The result of floor 3 shows that the average use of business-electricity is at 36,36 kWh / m2 per year. Of these, 50% goes to lighting.From the results floor 3 could be classified to a Class B using the report "Energy performance of buildings - Energy Classification". To achieve a better classification requires change in the lightning on floor 3 as well as an analysis of any thinkable behavior change among the employees. / Examensarbetet utfördes under våren 2016 på uppdrag av ÅF Industry i Umeå. Detta projekt syftade till att ge förslag på energibesparande åtgärder för hus 2 vid Umestans företagspark baserat på den totalt specifikt köpta energin för år 2015. Även för våningsplan 3 i samma hus gavs förslag på energibesparande åtgärder. Detta skedde med avseende på den verksamhetsel som beräknas användas under år 2016. Slutligen utreddes möjligheten till att klassa våningsplanets användning av verksamhetsel.Inledningsvis utfördes en litteraturstudie på dagens klassningssystem för byggnader där fokus låg på att se till huruvida det finns en möjlighet att klassa hyrda kontorslokaler. Både Svenska och internationella klassningssystem har utvärderats under projektet.Sedan inventerades byggnadens samtliga system och den total specifik köpta energin kunde kartläggas. Utifrån de resultat för verksamhetsel som framkom under kartläggningen av hus 2 samt utifrån värden på elmätare 83353 kunde verksamhetselen för våningsplan 3 fastställas. Även för detta område gjordes en kartläggning för att se till vilka områden våningsplanets verksamhetsel gick.Resultatet för kartläggningen av byggnaden visade att den genomsnittliga energianvändningen för den totalt specifikt köpta energin var 141,1 kWh/m2,år. Av dessa utgjordes 63 % fjärrvärme. Av den totala andelen fjärrvärmen gick 81 % till radiatorerna, detta tyder på att byggnaden har stora transmissionsförluster. Den inventerade byggnadens låga användning av el visade på väl installerade tekniska system med väl anpassade drifttider. De energibesparande åtgärder som återfanns för att minska byggnadens förluster låg i områdena fönster, ventilation och solavskärmning. För den tillförda energin var det områdena pumpar, kyla och belysning som energibesparande åtgärder återfanns.Resultatet för våningsplan 3 visar att den genomsnittliga användningen av verksamhetsel ligger på 36,36 kWh/m2, år. Av dessa går 50 % till våningsplanets belysning.Ur resultatet kunde våningsplan 3 klassas till en klass B med hjälp av rapporten ”Byggnaders energiprestanda – Energiklassning”. För att nå en bättre klassning krävs åtgärder för våningsplanets belysning samt en analys av eventuella beteendeförändringar hos de anställda. / <p>roek0001</p>

[pt] O Estudo das Contribuições dos Certificados vem salientar a relevância e suas consequências práticas na política Municipal do Rio de Janeiro, sobre as Mudanças do Clima e Desenvolvimento Sustentável, estabelecendo metas de redução de emissões antrópicas dos gases do efeito estufa, estimulando o aprimoramento dos conceitos e práticas estruturantes na construção de edificações residenciais, comerciais, mistas e institucionais. Iniciado com o Plano Estratégico da Prefeitura do Rio de Janeiro pelo disposto da Lei número 5.248 de 27 de janeiro de 2011 e posteriormente pelo Decreto Municipal número 35.745 de 06 de junho de 2012, foi criado o selo ambiental de qualificação nas construções, o QUALIVERDE, de aplicação opcional aos projetos de novas edificações e as existentes. Seu objetivo principal foi o de incentivar o crescimento de empreendimentos que contemplem ações e práticas sustentáveis de (Construções Verdes), com eficiência no uso e consumo de água e energia, destinadas a favorecer a redução dos impactos ambientais na Cidade do Rio de Janeiro. As contribuições dos parâmetros estabelecidos nos outros três selos internacionais mais aplicados, o Green Building-Leed, o Aqua-H.Q.E. e o Breeam, servirão para a análise e eficácia da aplicabilidade do Qualiverde, comparando-o as ações e medidas específicas utilizadas nos selos estrangeiros, avaliando seus conjuntos de estratégias, quanto a: a) Gestão no consumo de água; b) Eficácia energética e c) Soluções inovadoras nos Projetos Arquitetônicos. / [en] The theme is to stress the importance of the matter at the Master Course of Urban and Environmental Engineering and their practices in the Municipal policy on Climate Change and Sustainable Development consequences, establishing goals for reducing anthropogenic emissions of greenhouse gases in stimulating and disseminating concepts and structuring practices in the construction of residential, commercial, and institutional buildings mixed. It started with the Strategic Plan of the Municipality of Rio de Janeiro by the terms of Law No. 5,248 of January 27, 2011 and subsequently by Municipal Decree No. 35,745 of June 6, 2012, when the environmental seal QUALIVERDE was created as on option for new projects and existing buildings, residential, commercial, institutional or mixed use application.