Den digital utvecklingen har gjort att vi idag rör oss i digitala miljöer för att jobba, kommunicera, söka information, shoppa och underhållas. Företag kan idag kan spara, kartlägga, mäta och analysera privatpersoners aktiviteter online vilket ställt högre krav på näringsidkare att hantera denna personliga information korrekt. Ett exempel på detta är GDPR som infördes under 2018. Lagen har lyft frågan om integritet online och gjort gemene man mer medveten om informationsinsamlingen som pågår runt oss då företagen är skyldiga att informera om den. Syftet med denna studie är att se hur två olika grupper, de generationer som har växt upp med internet sen barnsben gentemot de generationer som har tagit till sig internet vid vuxen ålder, resonerar kring integritet online. Vi vill se vilka skillnader/likheter som finns mellan grupperna, ifall det finns faktorer utöver ålder som är avgörande och ifall det finns någon paradox mellan åsikter och agerande i praktiken. I slutändan ämnar vi kunna ge praktiska råd kring hur företag ska kunna hantera konsumenternas integritet online. För att undersöka detta har vi studerat tidigare forskning på området samt gjort fem djupintervjuer inom vardera grupp. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om the privacy paradox, medvetenhet kring informationsinsamling, Communication Privacy Management och Customer Relationship Management. Även GDPR och riktad marknadsföring behandlas, vilket sammantaget har ställs i relation till det insamlade materialet från respondenterna. Därefter har vi besvarat vår problemformulering: “Hur resonerar generation digital natives i jämförelse med generation pre-internet kring företags hantering av deras integritet online?” Resultatet av studien visar att det viktigaste för bägge respondentgrupper var att det finns ett relevant och tydligt syfte för att de ska delge sin information, samt ifall de får någon typ av kompensation. Den största skillnaden gick att se i deras delgivningsnormer, där den yngre respondentgruppen kände större press att dela med sig på social media och därmed indirekt till företag. Den mest framstående skillnaden på individnivå gällde medvetenhet kring insamling, där det varierade från respondent till respondent. Bägge grupperna känner dock en oro inför framtiden, då de ofta känner sig övervakade online. Denna oro härleds ur en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de kan skydda sin data. I spår av maktlösheten har många skapat sig en fabricerad trygghet där de i brist på kunskap istället hoppas på att de ska skyddas av lagar, regleringar och att vara “en i mängden”. Utifrån våra slutsatser rekommenderar vi företag att informera konsumenterna när och varför insamling sker, ge kompensation i någon form samt skydda den data de innehar.

This study examined the work-life balance (WLB) and subjective well-being (SWB) of Baby Boomers, Generation X and Generation Y in the current world of work. The instruments used in this study for data collection was Work-life Balance Scale, the Trait Emotional Intelligence Questionnaire, and the Work Engagement Questionnaire. The research was conducted from the perspective of a positive psychological paradigm and investigated the interrelationship dynamics between the constructs of generations and work-life balance and work-life balance and subjective well-being, as well as the differences between the levels of work-life balance and subjective well-being across generations in a South African sample. This study calculated Exploratory Factor Analyses (EFA) and Confirmatory Factor Analyses (CFA) to examine the psychometric structure of a proposed SWB construct and to test the hypothesis that SWB is a latent variable comprising of Happiness, Optimism, Self-Esteem, and Engagement. Based on the results of the two EFA and CFA models, there is enough statistical evidence to accept this hypothesis. Correlational analysis and structural equation modelling revealed the relationships between work-life balance and subjective well-being. Regression analysis and tests for significant differences identified the differences in work-life balance and subjective well-being levels across the generations. The results revealed that there were some statistically significant differences between generations. For Baby Boomers and Generation X work-life balance was influenced by SWB factors, whilst Generation Y were mostly influenced by biographical variables. The results showed that hours worked, and hours paid were predictors of work interfering with personal life (WIPL) for both Generation X and Generation Y. Self-esteem was a significant predictor for the Baby Boomers. With regards to personal life interfering with work (PLIW) hours worked and happiness were found to be predictors for Generation X, whereas hours paid was a negative predictor for Generation Y. Furthermore, hours worked, happiness and engagement were found to predict work and personal life enhancement (WPLE) for Generation X. An overall difference was noted for happiness across the generations, with Generation Y employees having significantly lower levels of happiness than Generation X, whilst no significant difference was noted between Generation X and Baby Boomers. The current study linked the emerging constructs of positive psychology in general by investigating the relationships and differences between generations, WLB and SWB. The results could be used as a framework for IOP.The research makes a contribution to the field of Industrial and Organisational Psychology on three levels, namely, on a theoretical, an empirical and a practical level. / Industrial and Organisational Psychology / D. Com. (Industrial and Organisational Psychology)

No description available.

No description available.