No description available.

No description available.

<p>Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.</p><p>Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet.</p><p>Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål.</p><p>Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.</p>

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan &amp; Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy &amp; Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie. Ett av kraven för att konkurrensfördelarna ska materialisera sig är att styrsystemet implementeras på rätt sätt i företaget. Med rätt implementering ökar chansen att företaget får det resultat som de förväntar sig, dock visar forskningen att en större del av alla implementeringsarbeten misslyckas. I vår studie reder vi ut vad som kan bidra till det höga antal misslyckade implementeringsprojekt.Vi går i denna uppsats igenom de delar som krävs för att implementeringen ska få en grund att stå på. Detta gör vi genom att vi använder oss av allmänna implementeringsteorier och samtidigt jämför detta med Balanced Scorecard teorier angående implementering. Detta ställde vi sedan mot kritiska tankar angående implementering av Balanced Scorecard. Med detta som grund för vår forskningsfråga gick vi sedan vidare för att utföra en kvalitativ undersökning hos vår respondent genom intervjuer. Detta arbetssätt bedrev vi för att få en så överensstämmande bild av vad som krävs för att kunna utföra en lyckad implementering då vi jämförde skillnaden mellan teorin och empirin för att komma fram till ett resultat. Därefter presenterar vi detta genom att diskutera de inre och yttre faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Där visar vi att det finns faktorer som påverkar en implementeringsprocess mer än andra. I vår slutsats kom vi fram till att de faktorerna som har störst påverkan på implementeringsprocessen är förankring samt företagskulturen. Vi anser genom denna slutsats att utan en god förankring i företaget samt en stödjande företagskultur så finns det stor risk att implementeringsprocessen kommer att stöta på problem.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades – det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden. Denna utveckling har generat olika anledningar för verksamheter att adoptera det balanserade styrkortet, vilket denna uppsats belyser.Undersökningen har visat att det finns flera faktorer som spelar in på varför vissa verksamheter väljer att adoptera eller förkasta det balanserade styrkortet. Med hjälp av uppsatsens analys har vi kunnat identifiera vilka dessa faktorer är och dessa benämns i slutsatsen, där vi även besvarar uppsatsens problemformulering. Målet med vår studie är att förklara de huvudsakliga faktorer som påverkar ett adoptionsbeslut. Syftet blir därmed att identifiera och beskriva dessa faktorer. Undersökningen visade att verksamheter vill framstå som proaktiva och rationella på grund utav att omgivningen är en stark faktor som påverkar adoptionsbeslutet. Eftersom det finns flera modeller av ett styrkort blir detta en påfrestning för organisationer och komplicerar därmed adoptionsbeslutet, vilket även har en påverkan. En ytterligare faktor är kulturen inom en verksamhet, kulturen formar organisationer och därmed även styrmodellen. Sambandet mellan dessa påverkar utfallet av ett adoptionsbeslut.Vi valde att forma vår undersökning utifrån en kvalitativ ansats. För att samla information kring detta har vi haft kontakt med Christian Ax och Nils-Göran Olve som båda är kända forskare inom ekonomistyrning. Deras hjälp gav oss en riktlinje till relevant forskning samt att de deltog i vår empiriska undersökning. Undersökningen grundas på intervjuerna med forskarna samt en egen tolkning på valda forskningsartiklar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Verksamhetsstyrning</p><p>- Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer praktiskt</p><p>sin verksamhet?</p><p>Problemformulering: Hur styr banker respektive revisions/redovisningsbyråer sin</p><p>verksamhet?</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker respektive</p><p>revisions/redovisningsbyråer praktiskt styr sin verksamhet och</p><p>vilka styrhjälpmedel de använder sig av. För att utveckla detta</p><p>kommer vi att studera om det finns likheter och skillnader mellan</p><p>de olika branscherna samt studera hur verksamhetsstyrningen</p><p>eventuellt anpassas till följd av omvärldsförändringar.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av sex</p><p>intervjuer. I studien har vi sett på tillvaron utifrån den intervjuades</p><p>perspektiv och den kunskapssyn vi använt oss av är den</p><p>hermeneutiska. Vår studie bygger på ett deduktivt angreppssätt då</p><p>vi fördjupat oss i redan befintliga teorier. Vi har ändå varit aningen</p><p>induktiva då vi kompletterat med ytterligare teorier.</p><p>Teori: Inom ämnet vi valt att studera finns det mycket litteratur.</p><p>Framförallt teorier gällande budget och balanserat styrkort har</p><p>använts då dessa teorier är centrala inom området. Vi har använt</p><p>oss av både svenska och engelska författare. De mest kända inom</p><p>området är Kaplan och Norton vilka även är upphovsmännen</p><p>bakom av det balanserade styrkortet.</p><p>Slutsats: De företag vi studerat använder sig av olika tekniker för att styra</p><p>sin verksamhet, det finns inte bara en väg att gå. Det existerar</p><p>likheter och skillnader mellan dels de enskilda företagen och även</p><p>mellan branscherna i sig. Företagen har även behov av att kunna</p><p>anpassa sig till omvärldsförändringar då dessa påverkar deras sätt</p><p>att styra verksamheten.</p>

<p><strong>Title:   </strong>Controlling Mälarenergi by Balanced Scorecard </p><p><strong>Seminar date:  </strong>2009-01-16 </p><p><strong>Institution:   </strong>School of Sustainable Development of Society and Technology </p><p><strong>Course:   </strong>Bachelor thesis 15hp </p><p><strong>Authors</strong>:   Camilla Nilsson, Amanda Agestav </p><p><strong>Advisor:   </strong>Ulla Pettersson </p><p><strong>The main issues:                </strong>What does Mälarenergi's Balanced Scorecard look like? Which Balanced Scorecard perspectives are important to Mälarenergi? Is Balanced Scorecard a purposeful control model in order for the group management to fulfil the aims of the owners' directives? </p><p><strong>Purpose:                            </strong>The purpose is to find out how the group management at Mälarenergi works with Balanced Scorecard. Is Balanced Scorecard a purposeful tool for the group management to fulfill the aims of the owners' directives? <strong></strong></p><p><strong>Method:                             </strong>This study is based on a qualitative research method in the form of interviews. We have interviewed one respondent. Secondary data have been produced by literature search. </p><p><strong>Conclusion:                       </strong>Mälarenergi uses Balanced Scorecard exclusively at a group management level. The strategic work at the business areas' different division levels takes place aided by a business development model. We believe that Balanced Scorecard is a purposeful tool to use in order to clarify a company's strategy work and reach the goals in the owners' directives. However, Mälarenergi needs to complement the Balanced Scorecard with another model, since the business areas are so different from each other. In doing so, however, there is a risk that not all employees will be involved in the Balanced Scorecard, but that this will become an exclusive tool to the group management. We believe that there is no clear connection between the Balanced Scorecard work done in the group management and the work within the different business areas with their various focus areas.</p><p> </p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län <strong></strong></p><p>Seminariedatum: Den 14 januari 2010 <strong></strong></p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong></strong></p><p>Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo <strong></strong></p><p>Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor <strong></strong></p><p>Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. <strong></strong></p><p>Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. <strong></strong></p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? <strong></strong></p><p>Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. <strong></strong></p><p>Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. <strong></strong></p><p>Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. <strong></strong></p><p>Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.</p></strong></p>

<p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, Östersund</p><p>Författare: Lina Allmungs och Sara Noréus Magnéli</p><p>Handledare: Jan Hemlin</p><p>Titel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företag</p><p>Bakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.</p><p>Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:</p><p>•Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag?</p><p>•Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet. Vi ville undersöka om bransch, antal anställda, omsättning samt årets resultat efter finansnetto har inverkan på valet av att implementera det balanserade styrkortet i verksamheten. Syftet var även att beskriva vilka perspektiv och nyckeltal företagen använder sig av.</p><p>Metod: Ett deduktivt (beskrivande) tillvägagångssätt användes, där vi utgick från kända teorier i ett försök att finna en förståelse för att kunna testa fenomenet empiriskt. Vi ansåg att kvantitativ metod lämpade sig bäst för vår undersökning då vi ville nå ut till en stor del av företagen. Kvalitativa inslag förekom då den kvantitativa forskningen genom en enkät hade inslag av verbala analysmodeller.</p><p>Resultat och slutsats: Användarna av det balanserade styrkortet runt om i världen inkluderar alla typer av företag. Studier visar även att det balanserade styrkortet är utbrett bland företag i Sverige. Styrkort använder vissa generella nyckeltal som speglar mål som är gemensamma för många strategier och oberoende av bransch och företag. Utifrån vår studies resultat anser vi oss kunna hävda att det balanserade styrkortet inte används i någon större utsträckning bland företag i Jämtlands län. Däremot anser vi oss inte kunna dra några generella slutsatser om vilka perspektiv och nyckeltal som är mest frekvent använda hos företagen.</p>

<p>Det balanserade styrkortet är ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet används såväl inom det privata som offentliga området som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjälp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnå på ett enkelt sätt. Man kan också använda verktyget som hjälp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats är viktig. När medarbetarna känner sig delaktiga ökar deras motivation.</p><p>På senare år har användandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat använda det som ett ledningsverktyg. Detta är något som Uddeholm Tooling AB i Hagfors tagit fasta på, då varje enhetschef med hjälp av det balanserade styrkortet ska kommunicera fram den nya affärsplanen till sina medarbetare. För att kunna nå målen i affärsplanen krävs det att medarbetarna förstår sina arbetsuppgifter, alltså att kompetens finns.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetarna på en enhet inom avdelningen Lager/Distribution inom Uddeholm Tooling AB resonerar kring affärsplanens mål.</p><p>Affärsplanen är av skriftlig form och är företagets viktigaste dokument. Den innehåller visionen över företagets framtida verksamhet, men även lite historia och hur verksamheten ser ut idag. Upprättandet av affärsplanen är ett krävande arbete och bör involvera så många i företaget som möjligt.</p><p>Vid insamling av empiri har vi använt oss av observation och besöksintervjuer. Vi observerade under ett utbildningstillfälle där affärsplanens innehåll kommunicerades ut till några av medarbetarna på enheten. Respondenterna som vi intervjuade har tidigare deltagit i ett utbildningstillfälle som vi observerat. Efter att vi observerat och intervjuat medarbetarna, samt presenterat vår uppsats på Uddeholm har vi har kommit fram till att medarbetarna på enheten vet vad det balanserade styrkortet innehåller, dvs. målen i affärsplanen. Dock har det visat sig att medarbetarna varken känner till styrkortets funktion eller är medvetna om hur viktigt det är att arbeta i linje med det.</p>